Energi och energiomvandlingar En presentation av olika energiformer

Innehåll Strålningsenergi Kemisk energi Värme Rörelseenergi Lägesenergi

1. Strålningsenergi Ljus Radioaktiv strålning Ultraviolett strålning Värme Detta är alla olika former av strålningsenergi

1. Strålningsenergi Strålningsenergi heter det när partiklar, mindre än atomer, strålar ut från atomer med hög fart. Ljus kallar vi strålningsenergin som vi kan se. Vi ser alltså de strålande partiklarna. De har olika färger beroende på vilken fart och frekvens de kommer med. Ljuset kan komma från solen eller från lampor eller stearinljus. Om partiklarna rör sig snabbare än ljus, då kan vi inte se dem. Det är t.ex UV-ljus, röntgen och gammastrålning. Vi kallar detta för strålningsenergi. Strålningen kan komma från solen UV-ljus), från rymden eller från radiaktiva ämnen (radioaktiv strålning) i jordskorpan. Värme är ett specialfall av strålningsenergi, som får ett eget kapitel.

2. Kemisk energi Kemisk energi kallas det när vi har molekyler. Det krävdes energi för att bygga ihop molekylerna och därför finns det energi lagrad i bindningarna som håller ihop molekylernas olika atomer. Eftersom fotosyntesen bildar druvsocker, så säger man att solens strålningsenergi lagras i druvsockermolekylen. CO2 + H2O + ljusenergi  druvsocker + O2 Det betyder också att för att göra helt andra ämnen ur druvsocker så frigörs den energin. Reaktionen heter förbränning. O2 + druvsocker  CO2 + H2O +energi Energin kan vara värme, som när man eldar ved, eller rörelseenergi, som när du äter mat.

3. Värme Värme är alltså ett specialfall av strålningsenergi. Värme kallas ibland för infraröd strålning eller infrarött ljus. Värme är strålningspartiklar som rör sig långsammare än synligt ljus. Vi kan inte se partiklarna när de är så långsamma, men vi kan alltså känna dem – som värme! Värme bildas när synligt ljus studsar mot olika ytor. Värme bildas i motorer när rörelseenergin möter motsånd, genom friktion (Ytor som gnider mot varandra har friktion). Värme bildas vid förbränning, t.ex när vi äter och håller oss varma eller när bensin förbränns i en motor eller ved förbränns i en spis.

4. rörelseenergi Rörelseenergi kallas det när föremål rör sig. Isaac Newton kom på olika metoder för att beräkna rörelse-energi. Ju mer rörelseenergi, desto snabbare går det. Vi använder rörelseenergi för att få ut el-energi i vattenkraftverk, vindkraftverk, kärnkraftverk och förbränningskraftverk. Man kan beräkna rörelseenergi ur ett föremål som faller m.h.a fomeln mgh. Man kan beräkna rörelseenergin ur ett föremål som rör sig i horisontell riktning m.h.a formeln (mv2)/2.

5. Lägesenergi Lägesenergi kallas det när man har ett stillastående föremål. Föremålet innehåller alltså energi som man inte kan använda förrän man gör något med föremålet. Om man låter föremålet falla nedåt så har den lägesenergin omvandlats till rörelseenergi.

Kommer du ihåg? Vilka fem energiformer finns det?