LÄTTA VAPEN – STORA HOT ___________________________
Vad är lätta vapen? Lätta vapen kan hanteras av en eller ett fåtal personer. Inom kategorin lätta vapen ryms allt från mindre pistoler och revolvrar till mer avancerade granatgevär som den svensktillverkade Carl Gustaf.
Hur används lätta vapen? De mest använda vapnen i världens konflikter idag är de som kallas lätta vapen och handeldvapen. Det är också dessa vapen som är vanligast i så kallad fredstid, vid till exempel mord, mordförsök, hot och rån. Lätta vapen finns världen över men tillverkas, importeras, exporteras, säljs och köps framförallt av män. Ändå har de en oproportionerlig inverkan på kvinnors liv.
Vapen på slagfältet och i hemmet - hur vapen drabbar kvinnor och män olika Lätta vapen används för att döda och hota kvinnor, samt för att underlätta våldtäkt eller hindra kvinnor från att undkomma ett våldsamt förhållande. Kvinnor löper inte störst risk att utsättas för vapenrelaterat våld på gatan eller på slagfältet, utan i sina egna hem. Förövaren är oftast en make eller på annat sätt närstående person.
Hur vanliga är lätta vapen? Det finns ungefär 900 miljoner lätta vapen i världen, och varje år tillverkas ca. 8 miljoner nya som exporteras. Vapenhandelsindustrin tros omfatta cirka 1000 olika företag från 100 olika länder och en omsättning på hundratals miljarder kronor.
Internationell reglering • Handlingsplan för att stoppa den illegala spridningen av lätta vapen: PoA • PoA och genus? ”Kvinnorochbarn” • Reglering av legala vapen? • Det civila samhället
Kvinnor, fred och säkerhet • Säkerhetsrådets resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. • Hinder för kvinnors deltagande
Var hamnar vapnen när en konflikt är över? När en konflikt är över finns vapnen fortfarande kvar. De återanvänds och byter ägare. De kan också hamna i den illegala handeln. För att motverka detta så har man i post-konflikt länder startat DDR-processer (Disarmament, Demobilization and Reintegration) för att bland annat samla in vapen som blivit kvar efter en konflikt.
När är en konflikt över? Det råder olika uppfattningar om när en konflikt anses vara över. Ny forskning visar att ett tydligt karaktärsdrag i så kallade post- konfliktsituationer är en hög närvaro av sexualiserat våld. Detta påstående avslöjar att det sexualiserade våldet inte anses vara en del av konflikten, utan något som kan pågå samtidigt som det råder fred. Kan man verkligen säga att det råder fred om kvinnor ständigt lever under hot av sexualiserat våld både i och utanför hemmet? Vem är det egentligen fred för?
Lätta vapen skapar osäkerhet och förevigar fattigdom Våldet som uppstår med hjälp av lätta vapen har enorma sociala och ekonomiska kostnader. Lätta vapen innebär också stora hinder för länders möjligheter att ta sig ur fattigdom. Ett försämrat säkerhetsläge förhindrar fredsbevarande insatser, biståndsorganisationers arbete och människors möjligheter att leva ett värdigt liv.
Krig utan konflikt: Latinamerika I Latinamerika bor cirka 15 procent av jordens befolkning och ändå sker 42 procent av världens skjutvapenrelaterade mord i dessa länder. Trots detta pågår det endast en väpnad konflikt i regionen, i Colombia, där det numera är större risk att dö av en kula än i trafiken. Den utspridda knarkhandeln har också lätt till en ökad militarisering i regionen som leder till ett ökat flöde av vapen. Att leva i dagens Latinamerika är alltså lika farligt som att leva under en väpnad konflikt, och ändå kallar man det för fred.
Krig utan konflikt? Ciudad Juarez • Sedan 1993 har 400 kvinnor mördats och 4000 ”försvunnit” • Arbetsmigration för att jobba på fabrik – Unga kvinnor som billig arbetskraft • Arbetslöshet, droger och våld
Femicidios: ”Kvinnomord” Ciudad Juarez i norra Mexiko har som konsekvens av den allt mer utbredda droghandeln kommit att bli en krigszon. Antalet mord på kvinnor har ökat så lavinartat att staden har fått ökennamnet ”mördade kvinnors huvudstad”. Det utbredda våldet mot kvinnor tros bland annat bero på att de fabriker som är de största arbetsgivarna i staden föredrar att anställa unga kvinnor, samtidigt som allt fler män blir arbetslösa, vilket rubbar den traditionella samhällsstrukturen där männens roll anses vara att försörja familjen.
Kvinnomord i Sverige I Sverige skjuts i genomsnitt fyra kvinnor ihjäl varje år. Förövaren i dessa fall är en närstående, oftast en släkting eller partner. Lätta vapen ligger bakom ca. 20 procent av alla kvinnomord i Sverige och det är omöjligt att säga hur ofta de används för att hota.
Våld och könsroller För att ge mening åt de som skickas ut i krig har stater förlitat sig på myten om en uppdelning mellan det privata och det offentliga, mellan det feminina som behöver beskyddas och det maskulina som modigt försvarar. Männen ges rollen att försvara nationen och de svaga medan kvinnorna får rollen att omhänderta hemmet. De sociala konstruktioner som finns kring kön, det som kallas för genus, sätter press på både kvinnor och män att passa in i en roll. Det gör också att kvinnor och män påverkas olika av våld och krig.
Slutsats Vapen leder till dödligt våld, våldtäkt och hot om våld. Det är absolut nödvändigt att den våldskultur som tillåter närvaro av vapen förändras. Nedrustning av alla vapenkategorier, från massförstörelsevapen till pistoler och gevär, måste sättas högst på den säkerhetspolitiska dagordningen om världen ska uppnå de högt ställda målen om fred och säkerhet för alla.