Var produceras användbar forskningsinformation? Clas Fries Skogsstyrelsen Skog Nord, Umeå

Tredje uppgiften: Motiv Meriterande Marknadsföring av sig själv Krav från forskningsfinansiärer Idealist ”Mitt ämne är så intressant”

Nord Nr 15 Aug 2006 Text: Marcus Åström, Clas Fries GROT-uttag missgynnar mossor men riskerar knappast de som är rödlistade TEXT …

GROT-uttag missgynnar mossor men riskerar knappast de som är rödlistade Landskapsekologigruppen vid Umeå universitet har i en studie utvärderat effekter av GROT-uttag på blad- och levermossor samt kärlväxter och gräs. I studien jämfördes 14 hyggen som skördats på GROT efter föryngringsavverkning med 14 referenshyggen där inget GROT-uttag skett. De två hyggestyperna parades med avseende på avverkningsår, vegetationstyp, ståndortsindex, och drivningsförhållanden samt andra beståndsvariabler. Resultaten bygger på totalinventering av alla mossor och kärlväxter inom 200-1000 m2 provytor inom vart och ett av de 28 hyggena. Provytorna matchades med avseende på täckning av grov död ved, block och sten, fuktig mark, m.m. Undersökningen genomfördes 5-10 år efter avverkning på Sveaskogs marker i Örebro län. Utan GROT färre mossarter, fler störningsgynnade kärlväxter och mer gräs Studien visade på signifikant färre arter av mossor på ytor med lite GROT jämfört med ytor med mycket GROT. Även mossornas täckningsgrad var mindre. För kärlväxter fanns inga skillnader i artsammansättning, men antal störningsgynnade arter och gräsens täckningsgrad var större där GROT skördats. Levermossor mest känsliga GROT-skördade provytor hade färre arter av både bladmossor (ca 10% färre) och levermossor (ca 33% färre). Uttag av GROT missgynnade framförallt mossarter som lever i skyddade miljöer och på organiska substrat som död ved och förna, medan pionjärarter på störd mark påverkades lite. Levermossor är generellt den grupp av mossor som missgynnas mest av skogsbruk, bland annat för att de mestadels lever på upphöjda substrat (ex. död ved) som lätt torkar ut och då de av morfologiska skäl har svårt att behålla vatten vid torka. Slutsatser och praktisk tillämpning Orsaken till skillnaderna mellan ytor med och utan GROT bedöms vara (1) minskad substratmängd för ved- och förnalevande arter, (2) minskat skydd mot uttorkning och (3) ökad grad av störning på GROT-skördade hyggen. Inga rödlistade arter påträffades på de studerade provytorna. Det är därför troligt att GROT-uttag inte utgör någon omedelbar risk för dessa. Flertalet rödlistade mossor är beroende av skuggiga och fuktiga skogsmiljöer rika på död. Det är möjligt att arter som idag är mer vanliga och som normalt överlever avverkning, på sikt missgynnas i skogslandskapet om mängden grov död ved är liten och om GROT-uttag blir mycket utbrett, samt genomförs över hela bestånd. En ökad förekomst av grov död ved och förbättrad naturhänsyn som lämnar skuggiga och fuktiga miljöer, kan troligtvis kompensera för ökat uttag av GROT. Det finns idag ingen anledning att inskränka på Skogsstyrelsens rekommendationer att ta ut GROT med anledning av påverkan på moss- och kärlväxtfloran. Vill du veta mer? Kontakta: Clas Fries (tel. 090-108362) eller Marcus Åström (tel. 090-786 6092), marcus.astrom@emg.umu.se Läs: Åström, M., Dynesius, M, Hylander, K. & Nilsson, C. Effects of slash harvest on bryophytes and vascular plants in southern boreal forest clear-cuts. Journal of Applied Ecology 42:1194-1202.

GROT-uttag missgynnar mossor men riskerar knappast de som är rödlistade DISPOSITION Inledning + material och metod Utan GROT färre mossarter, fler störningsgynnade kärlväxter och mer gräs Levermossor mest känsliga Slutsatser och praktisk tillämpning Vill du veta mer?

Exempel på textutsnitt: 1 Utan GROT färre mossarter, fler störningsgynnade kärlväxter och mer gräs Studien visade på signifikant färre arter av mossor på ytor med lite GROT jämfört med ytor med mycket GROT. Även mossornas täckningsgrad var mindre. För kärlväxter fanns inga skillnader i artsammansättning, men antal störningsgynnade arter och gräsens täckningsgrad var större där GROT skördats.

Exempel på textutsnitt: 2 Slutsatser och praktisk tillämpning Orsaken till skillnaderna mellan ytor med och utan GROT bedöms vara (1) minskad substratmängd för ved- och förnalevande arter, (2) minskat skydd mot uttorkning och (3) ökad grad av störning på GROT-skördade hyggen. Inga rödlistade arter påträffades på de studerade provytorna. Det är därför troligt att GROT-uttag inte utgör någon omedelbar risk för dessa. Flertalet rödlistade mossor är beroende av skuggiga och fuktiga skogsmiljöer rika på död. Det är möjligt att arter som idag är mer vanliga och som normalt överlever avverkning, på sikt missgynnas i skogslandskapet om mängden grov död ved är liten och om GROT-uttag blir mycket utbrett, samt genomförs över hela bestånd. En ökad förekomst av grov död ved och förbättrad naturhänsyn som lämnar skuggiga och fuktiga miljöer, kan troligtvis kompensera för ökat uttag av GROT. Det finns idag ingen anledning att inskränka på Skogsstyrelsens rekommendationer att ta ut GROT med anledning av påverkan på moss- och kärlväxtfloran.

Fem exempel på FoU-nytt Skogens utveckling och interaktion med stora växtätare (doktorsavhandling) Kombinationsmetoden – Går det att skapa blandskog? (examensarbete) Punktröjning av löv kring tallhuvudstammar ska normalt följas av ytterligare en röjning (institutionsrapport) Inverkan av markberedning och renbete på tall planterad på hedmark i Västerbotten (PEK) Upprepad kvävegödsling av gran med start i ungskogen kan ge kraftigt förhöjd tillväxt utan okontrollerbart kväveläckage (forskningsprogram)

”Vad tycker Skogsstyrelsen” kan förmedlas: Skogsstyrelsens hållning rörande intensivskogsbruk (här upp-repad gödsling av gran från ungskog) Det är en ny skogsbruksmetod som kräver miljöananlys i form av en MKB. Utförd i större omfattning är metoden oförenlig med nuvarande skogspolitik. Dels eftersom det blir svårt att tala om generell hänsyn i intensivodlade bestånd (även om t.ex. högstubbar kan lämnas), dels eftersom risken för ökat kväveläckage i samband med avverkning gör att det inte är oväsentligt var dessa bestånd ligger i landskapet. Ökat kvävegödsling på skogsmark bör styras till områden som inte redan är belastade med ett stort nedfall.

FoU-nytt: Slutsatser Till skogsstyrelsen och skogsföretag Uppskattat med ”senaste nytt” från skogsskötselforskningen Intranätet – saknar f.n. bra struktur? Forskningsrönet sätts i ett större sammanhang Kompletteras med praktiska slutsatser och råd Om med eventuella policies eller rekommendationer som Skogsstyrelsen har. Kunskap om målgruppen skogskonsulenter Snabbt feedback Kvalitetssäkring

Vad behövs för intern Fo-informatör? Person med bra kunskap i ämnet Kan läsa, tolka och värdera vetenskap Bra med forskarutbildning Levande kontaktnät med forskare Får uppsatser Litteraturdatabaser Medverkar vid seminarier och konferenser där forskare medverkar

Nyttan för företaget, myndigheten eller organisationen Ny forskning kan snabbt sammanfattas och ges praktiska anvisningar för tillämpning. Fo-informatören kan följa forskningens utveckling Peka på framtida utvecklingsmöjligheter Uppmärksamma ledning om tänkbara paradigmskiften som kräver nytänkande

Råd till användare av forskning Anställ forskarutbildade personer för att ge organisationen ny kunskap från forskningen Forskare har de rätta kontakterna Forskare har sittfläsk Kan läsa och värdera forskning Tränade i att koncist sammanfatta forskning