Skolan i rörelse 2010-2012.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
(Utvidgad) inlärning i arbete Modeller, möjligheter, utvecklingspunkter.
Advertisements

Finska intentionsavtal – något för Sverige?
Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor
1 • medborgarorganisation för över en miljon finländare • Finlands Idrott rf grundades i november 1993 • FI fungerar som takorganisation för.
Kvalitetsredovosning  Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet  Prioriterade mål och åtgärder
Ett projekt kring nätbaserade studier: kompetenser, omfattning och statistikföring Projektpresentation 1/11.
ÅBOSKOLORNA MOTIONERAR Bakgrund, mål Konkreta första åtgärder Anu Oittinen, Åbo stad, skolcentralen, ,
Lärande på arbetsplats =inlärning i arbetet i Finland.
Samverkan kring förebyggande barn- och ungdomsarbete Dokumentation
Utveckling av Kapellbacken 2013/2014
Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
Planering.
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Regional tillväxt- och innovationspolitik Claes Norell
en mil öster om Linköping
Om övningsskolor presentation gjord av Stockholms universitet (Cecilia Netje) vid den nationella VFU-konferensen den 12 april, 2013.
Rapport om förslag till öppen verksamhet för ungdomar med självskadebeteende
Barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet och ungdomsorganisationer Sini Korpinen Generalsekreterare Statens delegation för ungdomsärenden.
Jakobsgårdskolan ansvar - kunskap - självkänsla - framtid Lokal arbetsplan Prioriterade mål under året! Pedagogik i klassrummet För att uppnå.
Kvalitetsarbetet och redovisningen
7.Nordiske Kongres for synspaedagogik
De huvudsakliga resultaten av OECD:s undersökning Pisa
”Vi är bäst på att utnyttja de möjligheter den nya världen ger!” Strategi för framgång! Vi lyfter blicken! Bejakar förändring! Går på expeditioner!
Klubbar som stöd i undervisningen – ett skolledarperspektiv Vasa och Helsingfors
Fritidsanläggning i Figeholm Några tankar kring The Circle Resort Jag kommer i kväll att kort och översiktligt diskutera kring: Anläggningens miljökonsekvenser.
Europeiska socialfonden
Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Incitament för att ta hänsyn till barn och unga Nationella ungdomspolitiska mål Nationella ungdomspolitiska.
Informationsträff för lärare i praktiska och estetiska ämnen :00 – 15:30 Om utvecklingsarbeten på skolor, i syfte att förbättra ämnesundervisningen.
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
VÅGA VISA är ett samarbete mellan Danderyd
Livslångt lärande EU:s nya gemensamma utbildningsprogram Mål ” Ett konkurrenskraftigare kunskapssamhälle, med bättre arbetsmarknad och ökad social.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Samverkan Asperger Till Sysselsättning Arbete
Det nationella digitala biblioteket
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
För kunskap och bildning Svenska skolans och projektens framtid Bob Karlsson Tammerfors 12.4.
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
TIDSSCHEMA PROCESSER OCH ÅTGÄRDER UTVECKLANDE AV LÄRMILJÖER  I lärande utnyttjar man systematiskt autentiska miljöer och resurser – Det omkringliggande.
Resultatdialog den 10 juni FINSAM Samordningsförbundet i Blekinge län Styrelse Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen Landstinget, kommuner Beredande.
Planering och genomförande av undervisningen
Grundskola Föräldrar 2013 Grundskoleenkät - Föräldrar Enhet:Gillberga skola.
Barn och unga med diabetes, skolans delaktighet för att de ska må bra under skoldagen men också på lång sikt. Tomas Andersson Barnläkare diabetesmott Drotting.
Överenskommelse om samordning kring barn
Verksamhetsstöd Fristående gymnasieskolor 24 april SIDAN 1.
Ämneslärarutbildningen LU / HKr
Mobila enheten Salems kommun *.
WORKSHOPS - Effektiv Miljötillsyn – ett Projekt för Ökat Lärande och Hälsa.
God hälsa och positiv livsmiljö för alla i Jämtlands län Bäckedals folkhögskola Uppdaterat: Långa och korta kurser inom olika gamla.
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
Motions- och Idrottskadeenhet
Uppföljning och utvärdering
Hur arbetar Västra Götaland med uppföljning och utvärdering Presentation inom lärprojektet uppföljning av regional tillväxt (Reglab) Göteborg 12 april.
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
Mörbylånga kommun Styrkort 2015
Elevdemokrati i praktiken
Förslag till ”Flerårsplan för länsprojekt ” Arbetsgrupp Ulrika Wahlström, Helena Lindström, Malin Ahlm, Daniel Granström, Erica Tallberg och Charlotte.
Vanligt arbetssätt i arbetsgrupp
Främjande av hälsa och lärande genom skolmåltider i ett nordiskt perspektiv. (Prospects for promoting health and performance by school meals in Nordic.
Hopp-projekt H-hälsa, O- och, P- personlig, P-planering. Syfte
Vinster med förebyggande företagshälsovård
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever Enhet: Gillberga skola.
Kvalitetsutveckling - administrativa processer
Landsbygdsnätverket Erfarenheter utbyts, information sprids, kontakter knyts, samarbeten uppstår, lärande exempel analyseras och metoder utvecklas.
- En filosofi, vår filosofi.. FILOSOFI -. ett sätt att tänka att tänka Inte bara ännu en plan att sätta i hyllan. Ett verktyg för förändring inom vår.
Välkomna till denna presentation av projektet Idrott för alla.
Presentationens avskrift:

Skolan i rörelse 2010-2012

Skolan i rörelse 2010-2012 Bakgrund Målsättningar Statsrådets principbeslut om riktlinjer för främjande av idrott och motion (12/2008) Statsrådets halvtidsöversyn och ställningstagande (02/2009) Målsättningar Att lansera rekommendationerna om fysisk aktivitet för barn i skolåldern i alla grundskolor i Finland: Alla barn och unga i åldern 7−18 år ska utöva mångsidig motion minst 1−2 timmar per dag på ett sätt som är lämpligt för respektive ålder Perioder på mer än två timmar i sittande ställning bör undvikas Tiden framför rutan på underhållningsmedier får uppgå till högst två timmar per dag

Skolan i rörelse 2010-2012 Genomförande Projektet genomförs i samarbete mellan: undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen, social- och hälsovårdsministeriet, försvarsförvaltningen och Närings-, trafik- och miljöcentralerna (ELY-centralerna) Projektet är tvåårigt (läsåren 2010−11 och 2011−12) och finansieras med tipsvinstmedel. Ansvariga för genomförandet: LIKES – Forskningsinstitut, Jyväskylä universitet De 21 utvalda pilotprojekten (ca 40 skolor) och många medborgarorganisationer Arbetsgrupp 01.09.2009 – 31.01.2010, styrgrupp 01.06.2010 – 30.12.2012

Skolan i rörelse 2010-2012 Koordinering av existerande och nya modeller för att befästa fysiskt aktiv verksamhetskultur i de finländska skolorna Att öka skolbarnens fysiska aktivitet under skoldagen och i anslutning till skoldagen (en mer omfattande helhet än gymnastik som läroämne) Syftet är att hela skolgemenskapen förbinder sig till målen och åtgärderna Projektet körde i gång i början av höstterminen 2010 med 21 piloter i hela landet

Skolan i rörelse 2010-2012 Pilotprojekt Grundskolor, årskurs 1-9 (7-15 år) 21 piloter (ca 40 skolor) i hela landet blev tilldelade 442.000 € projektfinansiering för läsåret 2010-2011 (58 sökande) Skolans egen plan för genomförande av projektet och samarbete med kommunens idrottsväsende och andra aktörer Valkriterierna var förutom det ovannämnda bl.a. skolornas utgångsläge, geografisk belägenhet, mångsidighet, skolornas storlek och läge i olika miljöer, skolornas typ och elevmaterial

Skolan i rörelse 2010-2012 Projektmål I Att öka skolbarnens fysiska aktivitet under och i anslutning till skoldagen och att motivera barnen till en livsstil med fysisk aktivitet II Att samla grundläggande information om barnens fysiska aktivitet och beteende samt barnens fysiska kapacitet III Att utveckla och vidarebygga expertis i främjandet av fysisk aktivitet i skolan och förvaltningen

Skolan i rörelse 2010-2012 Projektarbetssätt Mentornätverkets stöd för bedömning av utgångsläget, planeringsarbete och projektets förverkligande Kontinuerlig vidareutbildning av lärare Kontinuerlig spridning av god praxis Nya innovationer Bruk av teknologi och social media Utnyttjande av teknologi och social media för att främja fysisk aktivitet Kontinuerlig forskning, uppföljning och värdering

Skolan i rörelse 2010-2012 Forskning, uppföljning och värdering LIKES – Forskningscenter : forskning och uppföljning Jyväskylä universitet: studier och avhandlingar Andra partners: studier och avhandlingar Målsättningar Att vidga kunskapsbasis om barns och ungas fysiska aktivitet Dokumentation av pilotprojekten, beskrivning av utgångsläget, projektvärdering samt resultatuppföljning Man söker svar på Hur barn och unga uppnår rekommendationen om fysisk aktivitet Hur projektet påverkar nivån av elevernas fysiska aktivitet och verksamhetskulturen i skolan Hur projektet påverkar elevernas välbefinnande i skolan

Skolan i rörelse 2010-2012 Allmän beskrivning av uppföljning 1. Allmän projektuppföljning Projektdokumentation (projekt generellt och projektfaser) Intervjuer Sammandrag och konklusioner för extern värdering

Skolan i rörelse 2010-2012 Allmän beskrivning av uppföljning 2. Pilotprojektens uppföljning 2.1 Allmän uppföljning, alla 21 pilotprojekt ─ skolnivå Koordinatorer • Andra ansvariga 2.2 Noggrann uppföljning, 8 pilotprojekt ─ skolnivå Förfrågan/eleverna • Intervjuer • Observation 2.3 Specifik uppföljning, 4 pilotprojekt ─ individuell nivå Förfrågan/eleverna och föräldrarna • Aktivitetsmätningar • Intervjuer • Observation

Skolan i rörelse 2010-2012 Noggrann och specifik uppföljning: frågeformulär

Skolan i rörelse 2010-2012 Noggrann och specifik uppföljning: Webropol -förfrågan

information och samtycke Skolan i rörelse 2010-2012 Specifik uppföljning: förfrågan och mätningar antropometri information och samtycke förfrågan aktivitetssensorer

Skolan i rörelse 2010-2012 Specifik uppföljning: aktivitetssensorer och aktivitetsdagbok för 7 dagar affisch i klassrummet

liikkuvakoulu.fi • Liikkuva koulu Skolan i rörelse 2010-2012 liikkuvakoulu.fi • Liikkuva koulu