Den nordiske kompas Lektorkonferanse i Göteborg 14. – 16. mai 2009

Undervisning i Nordens språk och litteratur vid universitet och högskolor i Norden Anna Helga Hannesdóttir och Gitte Mose TemaNord 2003:507 http://www.norden.org/kultur/bidrag/sk/norden-undervisning.asp?lang=1 Uppdraget 2009: modifierat i förhållande till uppdraget 2002. Med anledning av den fokusering på grannspråksförståelse som nu är aktuell inom det nordiska språksamarbetet uppmärksammas den här gången i första hand situationen vid universitet och högskolor i Skandinavien. Dessutom redovisas grannspråksundervisningen inom ramen för dansk-, norsk- och svensklärarutbildningen i den mån vi har lyckats få överblick över situationen. Vi använder begreppet grannspråk/nabosprog som språkpolitiskt definierat snarare än definierat utifrån språklig likhet eller geografisk närhet. Grannspråken ingår som moment i dansk-/norsk- respektive svenskämnet. Den terminologi vi använder i vår redovisning över lärarsituationen behöver förklaras. Med lektorer menar vi lärare vars huvudsakliga arbetsuppgift består i att undervisa i sitt hemlands språk och litteratur. Med timlärare menar vi lärare som anlitas under korta perioder för att undervisa i ett annat nordiskt språk. Timlärarna kan vara infödda talare av detta språk eller på annat sätt ha tillägnat sig avancerade kunskaper i det. Timlärarna kan vara fast anställda vid lärosätet men då för andra arbetsuppgifter än denna undervisning.

Universitet i Danmark København 1 finsk, 1 färöisk, 1 isländsk och 1 svensk lektor, norsk timlärare som delas med RUC. Århus 1 norsk och 1 svensk lektor. Finskan nedlagd. Kolding skickar sina studenter till Lysebu och till Hanaholmen. Odense 1 norsk timlärare, delar timlärare i svenska med RUC. Inom ramen för religionsvetenskap ges kurs i medeltidsisländska. Roskilde delar svensk timlärare med Odense och norsk timlärare med Københavns universitet. Ålborg timlärare i svenska, lärarutbyte med Universitetet i Agder. Summa: 1 finsk, 1 färöisk, 1 isländsk, 1 norsk och 2 svenska lektorer Vid Köpenhamns universitet finns också ett komplett grönländskt undervisnings- och forskningscentrum med infödda lärare och forskare anställda. Timläraren i Ålborg är disputerad från Göteborgs universitet där han under 6 år var dansk lektor. Tjänsten som norsk lektor i Köpenhamn kommer att lysas ut inom kort. Den svenske timläraren vid RUC och Odense är doktorand vid Lunds universitet.

Universitet i Finland Helsingfors 1 dansk, 1 isländsk, 1 norsk och 1 sverigesvensk lektor. Joensuu 1 sverigesvensk lektor som anlitas som timlärare i norska. Jyväskylä 1 dansk lektor som också undervisar i svenska. Tammerfors 1 sverigesvensk lektor, besök från Danmark och Norge? Vasa 1 norsk lektor, besök av isländsk timlärare när det finns tillräckligt intresse bland studenterna. Åbo samarbetar om 1 dansk och 1 norsk lektor. Kurser i fornisländska med egna krafter, isländsk timlärare ibland. Uleåborg 1 svensk lektor, lånar dansk lärare från Jyväskylä, norsk lärare från Tromsø och ibland också isländsk lärare från Göteborg Summa: 3 danska, 1 isländsk och 3 norska lärare. Dessutom lärare i svenska. Situationen för svenskan i Finland är svåröverskådlig och antalet svensklektorer och lärare i svenska kan inte redovisas utförligt här. Det undervisas i svenska vid alla universiteten.

Universitet på Island Háskóli Íslands: 4 danska lektorer, 1 finsk, 1 norsk och 1 svensk lektor Summa: 4 danska, 1 finsk, 1 norsk och 1 svensk lektor Förutom de fyra danska lektorerna är ett lektorat i dansk litteratur under tillsättning. I vilken utsträckning de nya universiteten/höskolorna har tillgång till infödda dansklektorer har vi inte någon överblick över.

Universitet i Norge Oslo 1 dansk lektor och 1 svensk lektor. Bergen 1 isländsk lektor som för tillfället är absorberad av andra arbets- uppgifter. Isländskan sköts under tiden huvudsakligen av timlärare. Professor II (20 %) i danska och dito i svenska. NTNU lånar svensk lektor från Oslo, danska integreras i kurser i norska. Tromsø 2 finska lektorer, professor II i svenska (20 %). Danska integreras i kurser i norska. Agder byter lärare med Ålborg. Hamar byter lärare med Högskolan Väst. Finnmark 1 finsk lektor. Stavanger danska och svenska integreras i kurser i norska. Summa: 1 dansk, 1 svensk och 3 finska lärare, 1 passiv tjänst i isländska, 1 professor 2 i danska och 2 i svenska. De flesta universiteten använder sig av timlärare av något slag. Oslos svensklektor anlitas regelbundet av NTNU. De professor II-tjänster som finns för svenska och danska är inte i första hand avsedda för undervisning på grundnivå utan snarare för forskning och forskarutbildning. Lärarutbyte tillämpas vid Agder och Hamar. Många av högskolorna utnyttjar möjligheten att skicka sina lärarstudenter till Schæffergården och det förekommer också studieresor till Hanaholmen i Finland. I Sverige finns ingen motsvarighet till Voksenåsen. Den isländske lektorn i Bergen är tillsvidareanställd och är nu upptagen av administrativa uppdrag och ledningsuppdrag.

Universitet i Sverige Göteborg 1 dansk lektor, 1 isländsk lektor, timlärare i norska för kurser inom lärarutbildningen. Lärarstudenter erbjuds kursresa till Voksenåsen och Schæffergården. Lund 1 dansk lektor, 1 dansk timlärare, 1 norsk timlärare. Tungrott samarbete med Köpenhamn om finska och isländska. Stockholm 1 norsk lektor, 1 dansk lektor (t.o.m. vt 09), 2 lektorer och 1 professor i finska. Timlärare i fornisländska. Uppsala 1 dansk lektor, 1 isländsk lektor, 1 finsk lektor. Tjänstledig norsk lektor, lånar under tiden Stockholms norska lektor. Umeå 1 finsk lektor, timlärare i norska, danska och isländska. Mälardalen 1 finsk lektor, 1 finsk professor. Inom lärarutbildningen integreras danska och norska i kursen ”Det mångspråkiga samhället”. Undervisningen i norska i Lund begränsas till föreläsningar för blivande svensklärare. Läraren är infödd norska, fast anställd vid institutionen med sin huvudsakliga tjänstgöring inom svenskämnet. Det samarbete Lund har haft med Köpenhamn är administrativt mycket tidskrävande och institutionen ser inte det som någon långsiktig lösning. I Göteborg kommer lärarstudenterna hösten 2009 (och under överskådlig framtid) att få föreläsningar i norska av Stockholms norsklektor, förmodligen i utbyte mot att få låna Göteborgs dansklektor. Dansklektorn i Stockholm lämnar sin tjänst efter vårterminen 2009.

Universitet i Sverige (forts.) Karlstad Skickar lärarstudenter till Voksenåsen. Linköping Inom lärarutbildningen integreras danska och norska i kursen ”Det mångspråkiga samhället”. Mittuniv. ”Ambitiös textläsning” på danska och norska. Växjö Planerar samarbete om lärarutbyte med Vordingborg. Gästlärare (från högskolan i Kalmar) i isländska. Örebro I lärarutbildningen integreras danska och norska i kursen ”Det flerspråkiga Sverige”, texter om danska och norska. Summa 4 danska, 6 finska lektorer och 2 professorer, 2 isländska och 2 norska lektorer (varav en tjänstledig) De nya universiteten har inte tillgång till lektorer. Det nordiska inslaget består huvudsakligen i litteratur om språken och grannländernas skönlitteratur läses ofta i översättning.

Svensklärarutbildning vid de svenska högskolorna Gävle Grannspråken inget eget moment. Texter om danska och norska. Tidigare gästlärare i norska, danska och isländska, inte längre möjligt av ekonomiska skäl. Önskar tydligare direktiv från departementet. Halmstad Tidigare danska i samarbete med Göteborg, nedlagt sedan 2004. Varken norska eller danska inom ramen för lärarutbildningen. Kalmar Inga kurser i danska och norska, ett litet moment om grannspråk. Luleå tekn. Tidigare gästlärare från Umeå i norska och Uppsala i danska. Nedlagt av ekonomiska skäl. Skövde Inget nu, tidigare samarbete med Göteborg.

Svensklärarutbildning vid de svenska högskolorna (forts.) Malmö Grannspråken inget eget moment. Texter om danska och norska och en del kurslitteratur på danska och norska. Stoffträngsel. Borås Texter om grannspråken. Högsk. väst Timlärare i danska, lärarutbyte med Høgskolen i Halden. Timläraren vid Högskolan Väst är danska, fast anställd vid annan institution vid högskolan.

Sammanfattning: Lärarutbildning vid drygt 20 universitet och högskolor i Sverige Av en enkätundersökning som svenska Lärarutbild-ningskonventet genomförde bland de lärosäten som utbildar svensklärare framgår följande: Grannspråksinslagen har minskat över åren Grannspråksinslaget består i många fall av att studenterna läser texter OM de nordiska språken Lärar- och studentutbyten förekommer men inte i någon större utsträckning

Sammanfattning: Lärarutbildning vid drygt 20 universitet och högskolor i Sverige Röster från lärosätena våren 2009: ”Ledningsbeslut om att ta bort grannspråken ur lärarutbildningen. Borde kunna omprövas.” (Malmö) Vore tacksam för tydligare direktiv krav uppifrån! (Högskolan i Gävle) ”Tillståndet är bedrövligt! Grannspråken är utträngda av retorik.” (Högskolan i Halmstad)

Lärarsituationen i Danmark lektorer timlärare 2002 2009 finska 2 1 färöiska isländska norska 3 svenska 4 Antalet lektorer har minskat från 2002 till 2009 och antalet timlärare har ökat. Villkoren för nordenundervisningen har på så sätt försämrats – och omfattningen av undervisningen verkar ha minskat. Detta skulle dock behöva undersökas närmare. studieresa: Kolding (Norge och Sverige) & Ålborg (Norge)

Lärarsituationen i Finland lektorer timlärare 2002 2009 danska 4 3 1 isländska norska 2 svenska - Situationen för danska och norska i Finland verkar vara någorlunda stabil. Delvis beror detta på att de nordiska lektorerna är fast anställda. Det finns därför en viss oro för hur framtiden kommer att se ut när dessa går i pension. svenska: lärarsituationen varierar – från stora miljöer med 19 anställda till små med en ensam lektor

Lärarsituationen på Island lektorer timlärare 2002 2009 danska 2 4 1 finska norska svenska Situationen för finskan uppges vara osäker.

Lärarsituationen i Norge lektorer & prof. timlärare & prof. II 2002 2009 danska 1 finska 2 3 isländska (1) svenska När det gäller danska och svenska i Norge är situationen oförändrad sedan 2002. Finskan har fått starkare ställning i Nordnorge. I Tromsø utnyttjas tjänsterna som professor II omväxlande för en dansk och en svensk; just nu är det en svenskspråkig som anlitas. Även Universitetet i Bergen har professor II-tjänster. studieresa: Agder reser till Ålborg lärarutbyte: Hamar växlar lärare med Högskolan Väst

Lärarsituationen i Sverige lektorer & prof. timlärare 2002 2009 danska 3 4 9 1 finska 5 6 isländska 2 norska För tillfället finns två norska lektorer i Sverige och den ene är tjänstledig. Den andre kommer under hösten att anlitas som timlärare vid Göteborgs och Uppsala universitet. Umeå universitet har en norska fast anställd för andra arbetsuppgifter – hon ombesörjer den undervisning i norska som finns. Situationen är den samma i Lund och och också när det gäller danska vid Högskolan Väst. Den satsning på finska som gjordes i början av 2000-talet verkar ha varit lyckad. Starka finska miljöer (Mälardalen och Stockholm) Lund och Göteborg: ingen norsk lektor sedan ’02 resp. ’08. Studieresor: Göteborg (Norge och Danmark) Karlstad (Norge) Lärarutbyte: Högskolan Väst med Hamar

Exempel på ”ambulerande” lärare Susanne Haugen: post doc vid Umeå universitet, undervisar i isländska i Umeå och Vasa Hans Jørgen Boe: dansk lektor vid universitetet i Jyväskylä undervisar där också i svenska. Lånas ut till danska i Uleåborg Anders Nilsson: doktorand vid Lunds universitet, timlärare i svenska vid Roskilde och Syddansk universitet 

Sammanfattning antal aktiva lektorer & professorer 2002 2009 danska 11 12 finska* 10 färöiska 1 isländska 6 4 norska svenska** Antalet grannspråkslektorer har minskat, dvs. dansk-, norsk- och svensklektorer i Danmark, Norge och Sverige. Dansklektorerna har visserligen blivit fler i Lund men från hösten 2009 står Stockholms universitet utan. År 2002 fanns tre norsklektorer både i Danmark och i Sverige – 2009 finns en aktiv lektor i varje land. I Danmark fanns 2002 fyra svensklektorer, just nu är de två. * Sverige inte medräknat ** Finland inte medräknat

Deklaration om nordisk språkpolitik (2006) utgår ifrån alla Nordbors rätt att bl.a. ”tillägna sig förståelse av och kunskaper i ett skandinaviskt språk och förståelse av de övriga skandinaviska språken, så att de kan ta del i den nordiska språkgemenskapen.” (undertecknad av de nordiska utbildnings-/kulturministrarna)

För att uppnå målen ”bör grannspråks- Ett av språkdeklarationens mål är ”att alla nordbor kan kommunicera med varandra, i första hand på ett skandinaviskt språk” För att uppnå målen ”bör grannspråks- undervisningen i skolan förstärkas”

Grundskolan i Danmark Övergripande målsättning: ”Undervisningen skal give eleverne adgang til de skandinaviske sprog og det nordiske kulturfællesskab … Lytte til og læse norsk og svensk med forståelse” Detaljerade mål formuleras för de olika åldersgrupperna: 1.–2. klassetrin ”undervisningen omfatter småtekster på norsk og svensk” 3.–4. klassetrin ”høre norsk og svensk sprog og samtale om ligheder og forskelle i betydning og udtale … læse lette svenske og norske tekster” osv. De danska styrdokumenten för grundskolan innehåller detaljerade anvisningar för samtliga åldersgrupper.

Grundskolan i Norge Kompetansemål etter 7. årstrinn: ”eleven skal kunne lese enkle litterære tekster på svensk og dansk og gjengi innholdet” etter 10. årstrinn: ”lese og gjengi innholdet i et utvalg tekster på svensk og dansk”

Grundskolan i Sverige Övergripande anges att eleven ska ha: ”möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige, Norden och andra delar av världen, erfarenheter av språken i de nordiska grannländerna samt en orientering om det samiska språket och övriga minoritetsspråk i Sverige” mål efter skolår 9: ”kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur från Sverige, Norden och från andra länder … kunna återge innehållet sammanhängande samt kunna reflektera över det”

Gymnasieskolan i Danmark Stx. 2.2.9 ”Svenske og norske tekster skal læses på originalsproget” HF 2.2.5 ”i forbindelse med et eller flere av de tre stofområder arbejdes med svenske og norske tekster på originalsproget”

Gymnasieskolan i Norge & Sverige NO: kompetansemål: eleven skal kunne lese et utvalg sentrale norske tekster fra middeladeren fram til 1870 i original språkdrakt og reflektere over språk og innhold … og gjøre rede for et utvalg nordiske tekster i oversettelse og i original. SE: eleven får möjlighet att utveckla en beläsenhet i centrala svenska, nordiska och internationella verk ... uppövar sin förmåga att förstå talad och skriven norska och danska och får kännedom om litteratur, språk och språksituation i hela Norden inkl. minoritetsspråken

Den danska lärarutbildningen Bekendtgørelsen for dansk indeholder syv mål, bl.a.: Kendskab til nordiske nabosprog og nabosprogsdidaktik. Det finns inga mål preciserade för den norska och svenska lärarutbildningen utan det är skolans styrdokument som är utgångspunkt när det gäller innehållet i utbildningen till norsk- respektive svensklärare.

Den unika nordiska språkgemenskapen Det som gör den unik är den politiska viljan att upprätthålla denna språkgemenskap Den politiska viljan realiseras på tre plan: Det nordiska planet: genom nordiska överenskommelser och policydokument Det nationella planet: genom styrdokumenten för utbildningsväsendet Det lokala planet: i vårt fall på universitet och högskolor

Framtiden för språksamarbetet • Nu finns tydliga direktiv från nordisk håll • Nu finns en tydlig nordisk organisation • Nu ligger ansvaret hos utbildningsministrarna De nordiska utbildningsministrarna får huvudansvaret för språkområdet inom NMR. Detta bådar gott – så tydligt har det aldrig varit tidigare!

(Notat: Organiseringen af sprogområdet i NMR gäller från 1.1.2009) ”Fremover skal indsatsen på sprogområdet i Nordisk Ministerråd rettes mod målgruppen børn og unge og styrkelsen af deres sprogforståelse. En langsigtet indsats overfor/med denne målgruppe skal give bedre effektivitet af – og i – arbejdet.” (Notat: Organiseringen af sprogområdet i NMR gäller från 1.1.2009) Ny och tydlig inriktning för insatser på språkområdet: det är arbetet med ungas språkförståelse som ska prioriteras.

Expertgruppen (jfr Guðrún Kvaran): Rådgiver om, hvordan nabosprogsforståelsen i Norden kan styrkes primært blandt børn og unge, også unge under uddannelse.   Anbefalte tiltag på nationalt niveau, der kan styrke opfølgningen af sprogdeklarationen. Organisationen omfattar följande organ: Expertgruppen som bl.a. har som uppdrag att vara ” Rådgiver om, hvordan nabosprogsforståelsen i Norden kan styrkes primært blandt børn og unge, også unge under uddannelse.” Uppdraget är direkt relaterat till språkdeklarationen: ” Anbefalte tiltag på nationalt niveau, der kan styrke opfølgningen af sprogdeklarationen.”

Koordinatorfunktion (jfr Pia Jarvad) Foretage opsøgende virksomhed for at informere brugere (skoler, gymnasier, erhvervsuddannelser, læreruddannelser, universiteter) om aktiviteterne som foregår i Netværket for Sprognævnene i Norden og Program for sprogkurser. Dansk sprognævn har utpekats som koordinatorfunktion. Denna funktion omfattar bl.a. uppsökande informationsverksamhet.

Koordinatorfunktionen forts.: Fra 2009 skal en del af aftalte netværksaktiviteter rettes mod børn og unge og deres nabosprogsfor-ståelse, fx ved at mindst én af de årlige konferencer som afholdes skal have en bred og udadvendt målgruppe hvor børn, unge og deres nabosprogs-forståelse indgår som tema eller ved at målgruppen børn og unge i skolen berøres i relevant materiale.   I verksamheten ingår också ett målinriktat arbete med barns och ungas grannspråksförståelse.

Nordiska skolsamarbetet: har nu en ledningsfunktion när det gäller aktiviteter riktade mot förskola, grundskola och gymnasieskola   Vidare har det nordiska skolsamarbetet fått en ledningsfunktion när det gäller aktiviteter riktade mot skolan.

Ökad satsning på och ökat samarbete mellan: SPRÅKKURSERNA (De nordiska sommarkurserna) NORDSPRÅK (modersmålslärarföreningarnas paraply-organisation) DE NORDISKA PÄRLORNA (Hanaholmen, Lysebu, Schæffergården, Voksenåsen) Det etablerade arbete som pågår inom ramen för språkkurserna, modersmålslärarföreningarna och de nordiska kursgårdarna ska stärkas och samarbetet mellan dem ska öka. Också enskilda, tidsbegränsade projekt som Sprogpiloterne får stöd.

OM SAMARBETSNÄMNDEN SKA VARA EN AKTÖR PÅ DEN NORDISKA ARENAN MÅSTE DEN FINNA SIN ROLL!!! Var kommer Samarbetsnämnden för Nordenundervisning i utlandet in i organisationen för det nordiska språksamarbetet?

Nationellt perspektiv Skolans styrdokument avgörande Tillgången på lärare och dessa lärares kompetens avgörande Lärosätenas autonomi Resultaten av Delsings och Lundin-Åkessons undersökning (TemaNord 2005:573) visar att formuleringarna i styrdokumenten tydligen inte räcker.

Finansieringen av lektorerna Lokal Sårbar Institutionens ekonomiska verklighet vs den nordiska ideologin Finansieringen av lektorerna är lokal och sårbar. Det enskilda universitetet är arbetsgivare för lektorerna och som sådan definierar den närmaste arbetsledaren (institutleder/instituttleder/prefekt) lektorns arbetsuppgifter. Den kulturförmedlande roll som tidigare förknippades med de nordiska lektoraten ryms inte inom dagens anställning som universitetslektor/-adjunkt.

Uppdragets vision: Verkligheten: Kulturambassadörer? Undervisning! När undervisningsunderlaget inte räcker till för en heltidsanställning är det svårt att motivera nyrekrytering när en ”lektor” slutar.

Det måste till en strukturell lösning Utmärkta initiativ och punktinsatser – ingen lösning på lång sikt

LÖSNING? Det måste till en strukturell lösning! Möjliga vägar att gå: Fokus på lärarutbildningarna som är hårt politiskt reglerade – till skillnad från lärosätena Grannspråksuppdrag till lärarutbildningarna skall in i regleringsbreven och bekendtgørelserne Universitetens autonomi uppges vara ett hinder för direktiv om anställning av nordiska lektorer. Ett sätt att kringgå detta är att, med stöd i de språkpolitiska dokumenten, förtydliga grannspråksmomentet i utbildningen av dansk-/norsk- och svensklärare. I Danmark finns en sådan formulering redan i direktiven för lärarutbildningen. Delsings och Lundin-Åkessons resultat visar emellertid att detta inte verkar ha haft någon större effekt på danska ungdomars grannspråksförståelse. En möjlig slutsats är att de danska grundskolelärarna inte är tillräckligt kompetenta när det gäller grannspråken för att förmedla kunskap om dem – och antagligen inte heller deras lärare. Det finns inga nordiska lektorer vid de danska lärarseminarierna.

UPPMANING: Samarbetsnämnden bestämmer sig när det gäller verksamheten i Norden Lektorerna marknadsför sig själva regionalt (nordisk pott för merkostnader?) Koordinatorsfunktionen samarbetar med: Det pædagogiske Fagudvalg (DK), Nasjonalt råd for lærerutdanning (NO) Lärarutbildningskonventet (SE) Mot den bakgrund som här har tecknats, med den stringenta organisationen, de utnämnda huvudmännen, de preciserade uppdragen och arbetsuppgifterna vill vi uppmana Samarbetsnämnden, lektorerna och koordinatorsfunktionen: Samarbetsnämnden bestämmer sig när det gäller verksamheten i Norden. Lektorerna marknadsför sig själva regionalt (nordisk pott för merkostnader?) Koordinatorsfunktionen samarbetar med: Det pædagogiske Fagudvalg (DK), Nasjonalt råd for lærerutdanning (NO) Lärarutbildningskonventet (SE)

Uppdrag till expertgruppen NU! Exempel: Sverige Utbildningsministern har undertecknat den språkpolitiska deklarationen. Ansvarig för att målen i denna uppfylls. Nu reformerar han den svenska gymnasiet 2011. Nya kursplaner. Han inför en ny lärarutbildning 2011. Då måste grannspråken ha en tydlig plats!

Spørgeskema Korriger og kompleter gerne iagttagelserne ovenfor: Yderligere forslag til operation ”Red nabosprogsundervisningen”: