Miljöprojekt på Gården i Ragnabo ”Ett kretsloppstänkande i vatten”

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Studieresa till Kalmar – Skåne med representanter från fem av Gotlands vattenråd. Onsdagen den 24 oktober   Ett gäng av mer eller mindre morgontrötta.
Advertisements

Klimatsäkra samhället
Pilotprojektet Greppa fosforn Anuschka Heeb Länsstyrelsen Östergötland
3D - Fastighetsbildning
BAGA är ett svenskt företag som tillverkar reningsverk för Nordiska förhållanden Patrik Ellis.
Avloppsinventering Haverö Strömmar
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Vattenplaner på gårdsnivå
Vad kan man göra inom vårt jordbruk för Östersjön?
Tryck.
9 oktober 2013 Norra Latin Stockholm
Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök Lennart Mattsson De svenska platserna.
Sandra Lindström Hushållningssällskapet Projekt 2009 Kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet Mitten av april? Nationella projektstöd inom Landsbygdsprogrammet.
Hur påverkar man vallfodrets kvalitet genom växtodlingsåtgärder?
Väder, klimat och växtlighet – kap 7
Arbete och effekt Vad är arbete Vad är effekt Vilka enheter
INFORMATIONSTRÄFF 2/
Information om nyheter i Krav och rekommendationer 2010 och 2011 Cecilia Linge Hans Nilsson Anna Hagerberg Bilder till telemöte-webb respektive.
Meteorologi Läran om vädret.
Vad innebär det för Fagersta Golfklubb att övergå till ett system med spelrätter? ANDERS HAMMARSTRÖM.
Nyckeltal Vatten och avlopp (VA)
Byte av höjdsystem till RH2000
DEL 1: DE FÖRSTA HÖGKULTURERNA
Belysning Nolhöjds Vägsamfällighet
Skyltning var och hur? Skyltningen utgår från varje lokals speciella förutsättningar och de behov besökarna kan tänkas ha. Skyltar behövs i regel på följande.
Sammanställning från Idrottsenkäten 2009 Totalt 344 svarande.
Fortbildning av rådgivare och lantbrukare Hans Nilsson Jordbruksverket.
Bidra till en hållbar tillväxt i Kalmar län – fler jobb och mer export göra att Kalmar län år 2030 inte har några nettoutsläpp av fossil koldioxid effektivisera.
Åtgärder i jord- och skogsbruk för att minimera utsläpp/slambildning i Vattnet Ralf Johansson, LRF och Lena Peribert, Södra
F.d. Värnamotvätten Efterbehandling av förorenade områden – möte m. workshop om klorerade lösningsmedel den 6-7 september 2012 i Stockholm (Pär Nilsson.
LTA - Tryckavlopp för småhus
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Många möjliga mål Morgan Johansson Skara kommun. Kommunen har ett brett ansvar Dagvatten Dricksvatten Avloppsvatten Vattendrag Sjöar Vattendirektivet.
Förluster av bekämpningsmedel och fosfor genom yterosion En bilddokumentation av Henrik Nätterlund HIR Malmöhus i samarbete med Örjan Folkesson, SJV.
TOUR DE HALLAND juli juli 2012.
Grupparbete Frågeställningar beroende av hur ett lantbruksföretag har valt att organisera sig Exempel 1: Två djurhållare på samma fastighet som tillsammans.
Skiroute En enkel skiss och information och regler kring detta.
Jordbrukspolitikens stöd till anläggning och restaurering av våtmarker
Kartläggning av Kungsbackaån GRUNDVATTEN
Säkra Ditt växtskydd och Din framtid Säkra växtskyddet Säkring en självklarhet för skytten och sprutföraren Säkra framtiden Kemiska bekämpningsmedel är.
Något om klimat- och energiarbetet i Gnosjö kommuns egna anläggningar Gunnar Lindow VD Fastighets AB Järnbäraren Tidigare fastighetschef i Gnosjö kommun.
Vatten- och våtmarksnytt HUT Skånes grupp för Jordbruk, skogsbruk och landskapsvård Fulltofta Naturcentrum Gösta Regnéll Våtmarksstrateg Miljöavdelningen.
REKO-möte Fjärrvärme Götene tätort: –Fjärrvärmenät –Köp av färdig värme från Vattenfall Hällekis samhälle: –Fjärrvärmenät –Produktion av fjärrvärme.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Provtagning i vatten Jens Fölster Inst. För vatten och miljö, SLU
Omfattning vid stambyte
Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping
Våtmarksplanering Helsingborg Vad har vi gjort för pengarna? Tom Nielsen, Helsingborgs miljöförvaltning HUT Skånes möte 5 februari 2008 hos Länsstyrelsen.
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund Norra Möre Biogas Per-Göran Sigfridsson och Lennart Svenzén.
5S Sjukhytten i Ambulansen
Mogetorpsprojektet Förslag till dagordning, Projektmöte 7, Åtgärdslista föregående möte 2.GIS-databasen 3.Lägesrapport tillståndsansökan och.
Så bedömer du ditt avlopp
Greppa Näringen Vad är Greppa Näringen? Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är: › minskade.
Skånska försök med konventionell och ekologisk engelskt rajgräs Konventionell, kreaturslös Konventionell med kreatur Biodynamisk med kreatur Ekologisk.
Myllrande Våtmarker.
Reglerbar dränering i Skåne? HUT Skåne, LRF i Höör Gösta Regnéll Våtmarksstrateg Miljöavdelningen.
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
Ekosystem, repetition. Ekosystem kan beskrivas utifrån levande och ej levande faktorer. Det finns ekosystem på land och det finns ekosystem i vatten.
En förenklad och förminskad bild av verkligheten sedd uppifrån himlen Vad är en karta?
© ABB Björn Norberg Stockholm 25 okt. När lönar det sig att välja bästa verkningsgrad?
Band eller däck? Markvårdsdag Vara Mattias Larsson Bitr. Forskare JTI.
Ekologi.
Utbyggnad vatten och avlopp i Björkholm, Karlholm
Hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet
Långenabben-Björkenäs
Långenabben-Björkenäs
Hav 71 % av Jordens yta är hav.
Stina Olofsson projektledare Greppa Näringen
Välkommen! Kvällens upplägg Information om inventeringen
Presentationens avskrift:

Miljöprojekt på Gården i Ragnabo ”Ett kretsloppstänkande i vatten” Reglerad dränering, under- & över- bevattning, magasinering av avrinningsvatten samt våtmark

Gården ägs och drivs av Bertil och Marie-Louise Aspernäs och består av cirka 51 ha mark, i ett sammanhängande stycke samt byggnader. 39.3 ha öppen jordbruksmark, sandig mo med relativ lite sten, mestadels flack mark. 10 ha hagmark, lövträd såsom bok, björk, lite ek, Vi bedriver växtodling: spannmål och stärkelsepotatis och vi har båda jobb utanför gården. Ingen djurhållning finns numera på gården. Stallgödsel köpes in från närbelägen gård i närheten.

Gården i Ragnabo är belägen i Södra Kalmar län utmed Kalmarsund och Östersjön Gårdscentrum Planskiss över gården. Vi ligger nära inpå Bergkvara samhälle. Vi har villabebyggelse som grannar i tre väderstreck. I norr ligger en granngård. Från gårdscentrum till Kalmarsunds (Östersjön) vattenlinje har vi cirka 900 meter. På skissen syns våtmarken och vattenmagasinet (dammen) som blåmarkerat område. Kalmarsund

Intagningsdamm Vattenmagasin Gårdscentrum Hagmark Jordbruksmark 3 nya landskapselement har tillkommit på gården sedan vi gick med i pilotprojekt 2004 tillsammans med Länsstyrelsen i Kalmar, SLU och Torsås kommun: Vattenmagasin, intagningsdamm, våtmark Vattenmagasinet byggdes hösten 2004 och våtmarken vintern 2004/2005. Vattenmagasinet fylles med avrinningsvatten från norrut belägen åkermark via intagningsdamm och dräneringsanläggning. Vid högvatten kan dammen även fyllas med vatten söderifrån, som då även kan ha inslag av något bräck vatten. Väl utblandat med sötvatten ger detta inga problem. Tvärtom i det fallet dammen sinar under sommaren så går det att försiktigt fylla på med lite bräck vatten. Våtmark Våtmark

Befintlig dräneringsanläggning C F D Sammanlagd längd på dräneringsledning: 21328 meter Ledningsdelning: 18.4 meter Ledningsdjup: 60-80 cm Marklutrning: mestadels 3-5‰, men även upp till 17 ‰ Ledningar etablerade efter ca. 1970 är av plast, övriga ledningar är av keramiskt material såsom tegel. En mängd s.k. stendiken finns också anlagda på gården sedan lång tid tillbaka (bristfällig plan över dessa och visas inte på skissen) Dräneringsanläggningen är idag re-konditionerad till nyskick till 90%, resterande 10% fungerar klanderfritt ändå. Ett cad-baserat kartsystem har byggts upp sedan 1983. Innehåller idag all data för fysisk planering på gården (endast markplanet). Koodinatsystem är Sweref 99 TM. Egen uppmätning av fixpunkter har gjorts med utrustning som använder både GPS och GLONAS sateliter, såväl kodmäting (code phase) och bärvågsmätning. Trimble GNSS R8 och virtuell referensstation från Metria's servrar har använts. Fixpunkterna har cm-precision. E Färgkodning efter anläggningsår: Cyan: < år 1946 Röd: < år 1981 Gul: < år 2009

Norr Reglerad reglering med 10 dämningsbrunnar Dämningsbrunn Reglerdon Denna bild visar vilka områden som idag har reglerad dränering. Östra (till höger) delen av området för reglerad dränering (5 dämningsbrunnar) anlades som pilotprojekt våren 2004. Dessa brunnar ligger vid gångväg respektive åkerkant. Övriga 5 dämningsbrunnar (till vänster) anlades på eget initiativ 2007 och ligger i åkermark med lock helt under marknivån för att inte vara odlingshinder. Konstruktionen visas i bildens nederkant. Dämningsbrunn Reglerdon Markör

Underbevattning i Norr 5 dämningsbrunnar Matarvattenledning Pump Denna bild visar vilka områden som idag har underbevattning (kapillärbevattning). Matarvattenledningar anlagda 2005 på eget initiativ och ansluter till bevattningsdamm. Ledningarna har en sammanlagd längd av 704 meter. En sträckning norrut (en blindtarm idag) finns idag för en planerad utbyggnad (2010?) för ytterligare reglerad dränering och underbevattning av fält. En plan finnes att också ansluta existerande reglerbrunnar med underbevattning. Nedgrävda matarvattenledningar, bevattningsbrunn samt pumpsystem visas i bildens nederkant. Pump Matarvattenleding Styrdon

Konventionell bevattnings- anläggning med 8 hydranter Norr Denna bild visar den konventionella bevattningssystemet. Stamledningar för konventionell bevattning anlagd på eget initiativ 2006-2008. Ledningens sammanlagda längd är 742 meter och ansluter till bevattningsdamm. Bevattning används på sluttande fält (alltså ej lämplig för underbevattning). Stamledning Hydrant Bevattningsmaskin

Dämning ca. 50 cm över Östersjöns nivå Inget utflöde av Reglerad dränering (dämning) pågår när bilden togs (31 oktober 2009). Man kan se vattenytan (och löven som flyter på ytan) stå över utloppsrörets nivå, alltså rinner inget vatten förbi, vilket också kan ses i den undre bilden inget vatten rinner ut till ’Östersjön’ och eventuell växtnäring som är löst i vattnet stannar således kvar i marken. Undre bilden visar även vattennivån i Kalmarsund (Östersjön). Sålunda har vi dämt upp cirka 50 cm. Dämningsnivån beror på vattenstånd i havet och nederbördsmängd på fältet. Inget utflöde av avrinningsvatten

Höstvete Reglerad dränering Höstvete lider ingen skada av att marken har reglerad dränering. Ett överloppsskydd ser till att inte vattennivån (grundvattnet) kommer upp ’i dagen’ (blir synligt). Vit pinne (och en sten) markerar var brunnen är belägen (man måste ju kunna hitta reglerdonet när vårbruket skall börja). Dämningen pågår under vintern fram till vårbruket då man släpper ut vattnet. Då är det möjligt att köra på fältet. Efter avslutat vårbruk stänger man dräneringen och tar till vara på vattnet i markprofilen. Vattnet förbrukas av växtligheten men fylls på igen vid nederbörd. Inget vatten rinner ut i onödan.

Reglerad dränering Fånggröda En fånggröda hjälper också till att hålla kvar restnäringen efter skörd. Fånggröda

Fånggröda Reglerad dränering

Reglerad dränering Underbevattning Fånggröda

Inga odlingshinder Reglerdon

Miljöeffekt Samhällsnytta: Bondenytta Cirka 15-30 kg N / ha i minskat läckage till omgivande vattensystem, enligt SLU Bondenytta Högt näringsutnyttjande i växtodling Minimal restnäring Restnäring till vattenmagasin, kretslopp Tryggad vattentillgång, även torr år Mer precis växtodling: mängd insatsmedel kontra skörd, hög ’verkningsgrad’ på växtodlingen Säker odlingsekonomi

Befintlig dräneringsanläggning Utgångsläge är ett befintligt system, optimalt byggt för enbart dränering (1-funktionellt) Modifiering krävs för reglerad dränering Måste tänka 2-funktionellt (dränering & dämning) Ytterligare modifiering krävs för underbevattning Måste tänka 3-funktionellt (dränering, dämning & kapillärbevattning) Kräver kunskap om befintlig anläggning och jordens vattenföringsförmåga Kräver att befintligt system är funktionsdugligt Kräver viss skötsel

Kompromisser & Betjäningsarea Kompromiss mellan optimal placering och begränsningar i befintligt system Betjäningsarea per brunn beror på befintligt system beror på lutning och jordens täthet kan variera p.g.a ej önskade brukningshinder beror på underbevattning eller reglerad dränering Underbevattning något lägre betjäningsarea Ev. gamla diken (stendiken, ’blindgångare’) måste tätas vid brunn Risk för icke önskat förbi läckage av vatten Viktigt vid underbevattning

Byggnadssätt Reglerad Dränering Reglerad dränering kan anläggas på olika sätt. Reglerdon är av lite olika slag. Fast eller förändningsbar höjd på ståndarrör Dämning av ingående eller utgående vatten Fasta men utbytbara ståndarrör av olika höjd. Brunnsplacering och lock: Brunnslock i eller under markplanet Brunnen på eller i ansluting till jordbruksmark Friliggande eller i kulvert Regleringsprincip: Byte ståndarrör Reglering i kontinuerliga steg Reglering via till och från dämning via rep

Dämningsbrunn i kulvertledning A Dämningsbrunn i kulvertledning Kulvert Inom 6 m radie tät ledning Fast höjd på ståndarrör Dämning av ingående vatten Dämningsbrunn i kulvertledning Brunnslock under markplanet Till och från reglering via rep Dämningsbrunn

Dämningsbrunn på stamledning Stickledning Dämningsbrunn Fast höjd på ståndarrör Dämning av utgående vatten Dämningsbrunn på stamleding Brunnslock under markplanet Till och från reglering via rep Inom 6 m radie tät ledning

Dämningsbrunn intill kulvertledning C Dämningsbrunn intill kulvertledning Kulvert Inom 6 m radie tät ledning Stamledning Stamledning Dämningsbrunn Korsande ledningar Slambrunn Fast höjd på ståndarrör Dämning av utgående vatten Dämningsbrunn intill kulvertledning/slambruin Brunnslock under markplanet Till och från reglering via rep Stamledning Kulvert

Dämningsbrunn intill kulvertledningar Stickledning Stamledning Kulvert Kulvert Stickledning Dämningsbrunn Stamledning Kulvert Fast höjd på ståndarrör Dämning av utgående vatten Dämningsbrunn intill kulvertledning/slambrunn Brunnslock under markplanet Till och från reglering via rep Slambrunn Stamledning Inom 6 m radie tät ledning Kulvert

Dämningsbrunn utmed åkerväg Stamledning Inom 6 m radie tät ledning Steglös höjd på ståndarrör (från full dämning till ingen dämning) Dämning av utgående vatten Dämningsbrunn på stamledning Brunnslock i markplanet Stamledning Stickledning Stickledning Åkerväg

Dämningsbrunn utmed åkerväg F Dämningsbrunn utmed åkerväg Stamledning Åkerväg Stickledning Stamledning Inom 6 m radie tät ledning 3 alternativa höjder på ståndarrör (full dämning, halv dämning, ingen dämning) Dämning av utgående vatten Dämningsbrunn på stamledning Brunnslock i markplanet Reglering via utbytbara ståndarrör Stickledning Stamledning Åkerväg Dämningsbrunn