EMBLA MODELLEN, KVINNOR MISSBRUK OCH SAMSJUKLIGHET Ur ett kliniskt perspektiv Anna Rantzow

Komorbiditet Dubbel diagnos Samsjuklighet

SAMSJUKLIGHET Psykiatrisk Somatisk Social funktion

Somatisk samsjuklighet Leverskador Hepatit C HIV Pankreatit Inflammation i bukspottkörten Cancer Mun/svalg , matstrupe , lever m f l Magsår Mm mm……

Sociala aspekter vid samsjuklighet Familjeproblem , konflikter Bostadsproblem , arbets- och sysslolöshet Utanförskap , kriminalitet

UTVECKLING SAMSJUKLIGHET ? Beroende psykisk sjukdom Psykisk sjukdom missbruk missbruk Gemensam orsak psykisk sjukdom Beroende psykisk sjukdom (Öjehagen 1998)

SAMSJUKLIGHET 50 -75 % av beroende patienter har ångest och depression symptom. Symptom är inte detsamma som syndrom. De flesta psykiatriska symptom kan framkallas av antingen akuta drogeffekter eller av abstinens från berusningsmedel.

SAMSJUKLIGHETER Stämningsläget höjs medan patienten är akut påverkad av alkohol, amfetamin eller kokain men är kraftigt sänkt under abstinens från samma medel. Ångest dämpas av alkohol och bensodiazepiner men ökar när dessa medel gått ur kroppen. Psykossymtom kan uppstå under påverkan av amfetamin eller under alkoholabstinens.

Samsjuklighet och kvinnor Ätstörning PTSD (post traumatisk stress syndrom) Psykos ADHD Ångest Depression Bipolär sjukdom Personlighetstörning

Ätstörning I populationen har 1% anorexia nervosa I populationen har 2% bulimia nervosa 3-8 gånger vanligare hos kvinnor 50% ökad risk för missbruk

Ätstörning och missbruk Båda tillstånden är allvarliga Gemensamma nämnare Livshotande , kroniska och svårbehandlade Hög återfalls frekvens Tillstånden behandlas separat

Ätstörning och missbruk ” Jag såg drogerna som en väg att komma ur min anorexi, och det gjorde jag. Men mitt liv blev inte bättre för det. När jag la in mig första gången och var drogfri märkte jag hur min ’anorexi personlighet’ kom fram igen, och det gjorde mig fruktansvärd rädd och var också en anledning till varför jag fick återfall. Ätstörning är också ett helvete.” (citat från en av mina patienter )

PTSD Personen har varit utsatt för traumatiska upplevser Händelsen återupplevs i flashbacks Ett ständigt undvikande av stimuli associerat med traumat Koncentrationssvårigheter och likgiltighet Ilska och aggression Sömnstörningar

”Så fort jag tänder av kryper ångesten fram och minnesbilderna från sexuella övergrepp spelas upp som en film på min näthinna. Jag får panik och mardrömmar på nätterna och jag kan inte sova. På dagarna är jag okoncentrerad och uppför mig som om jag var helt borta. Så fort jag ser något som kan associeras med sexuella övergrepp reagerar min kropp direkt. Jag vill bara spy. Jag undviker att se nyheter som kan väcka hemska minnen”

PTSD Prevalens i populationen 7,4% för kvinnor och 3,6% för män. 50-60% av missbrukare lider av PTSD. 50-60% av pat med PTSD har missbruk 70% risk att utveckla PTSD efter en våldtäkt

Psykos I populationen 1% risk att utveckla psykos. Schizofreni är den vanligaste formen. Amfetamin och cannabis kan medföra bestående kroniska psykoser. Livstidsprevalens för missbruk hos personer med psykos är 50%. Stor konsumenter av cannabis löper 6 gånger högre risk att utveckla schizofreni.

ADHD 3-5% av Sveriges befolkning har ADHD. Fördelningen är 1 kvinna på 3-4 män.(socialstyrelsen). Minst 1/3 bland missbrukare har ADHD. Risken att utveckla ett beroende om man har ADHD är dubbelt så stor jämfört med normalpopulationen. (amerikansk studie Timothy E Wilens 2004)

ADHD hos kvinnor De har mindre utåtagerande beteende De har mer problem uppmärksamhet och koncentration De har i vuxen ålder ofta andra psykiatriska problem som döljer grundproblemet ADHD Ångest och depression ses oftare

Ångest och missbruk Många självmedicinerar med alkohol vid olika ångestsjukdomar. Vi vet att alkohol kan orsaka panikångest eller utveckla och förvärra symtomen. Bensodiazepiner har liknande effekt.

Depression 25% av den kvinnliga befolkningen utvecklar någon gång under en livstid en behandlingskrävande depression. Jämfört med män 15%. Missbruk framför allt alkoholmissbruk kan leda till depression. Depression kan leda till Alkoholism. En studie på Nya Zeeland visade 1,9 ggr ökad risk att utveckla alkoholmissbruk vid depression.

Varför är depression vanligare hos kvinnor? Sköldkörtelhormon Könshormoner Traumatiska upplevelser Kulturella normer

Depression

Bipolär sjukdom typ I Alkohol och kokain missbruk är överrepresenterat. 60% av pat med BS utvecklade under sin livstid ett missbruk. Vanligare bland män än kvinnor. Missbruket minskade något med åldern. (F Cassidy 2001)

Emotionellt instabil personlighetsstörning (IPS) Prevalensen är 2 % 10 % av dessa pat suiciderar Hög samsjuklighet i missbruk 60 % av pat med IPS och missbruk suiciderar 75% av pat som får diagnosen IPS är kvinnor 40% av narkotikamissbrukare har diagnosen IPS

Prokrami och Malinsminne Hur arbetar vi med samsjuklighet? Pat kommer efter avgiftning/hemifrån/annan institution Pat kommer till sjuksköterska för inskrivning Kontroll av mediciner Abstinens bedömning

Bedömning Läkare samtal om pat har medicin eller annat behov Somatisk undersökning vid abstinens eller behov. Missbruks anamnes Psykiatrisk anamnes Genomgång av aktuell medicin Ställningstagande om behov av medicin justering

Samsjuklighet Vi jobbar i team vid depressions bedömning Vid ADHD medicinjustering Vid sömnstörningar Vid problem i behandlingen ex psykosnära tillstånd

Embla resurser Utredning Psykiatrisk bedömning Funktionsbedömning Teambedömning Rekommendation

Fallbeskrivning I (1) En 29 årig kvinna sambo 2 barn 5 och 2år. Pat har gått ut grundskolan därefter arbetat som lokalvårdare till 2007 därefter arbetslös. Har haft en överkonsumtion av alkohol under helgerna sedan många år tillbaka. Tappat kontroll över alkohol konsumtionen våren 2011 har druckit dagl sedan dess. Dricker 1-1 1/2 l vin dagl. Pat förnekar annat missbruk. Destruktivt drickande drack handsprit dagarna innan Pat kom i behandling.

Fallbeskrivning I(2) Psykiatrisk anamnes: Pat har haft kontakt med VC sedan hösten 2012 insatt på antidepressiv medicin i hög dos. Beskriver svår ångest som hon hanterar med alkohol, hetsätning , kräks , skär sig och snattar. Ångest är värst på kvällen. Medicin justering sker liten dos neuroleptika

Fallbeskrivning I(3) Pat förbättras något mer stabil efter 1 vecka Pat önskar laxermedel Ny kontakt efter 1 vecka försämrats nedstämd, irriterad kommer i konflikt med pat och personal. Ökad oro och ångest. Medicin justering ökar neuroleptika Förbättras berättar att hennes syster har bipolär sjukdom. Det framkommer att pat själv har haft recidiverande depressioner sedan tidiga tonår.

Fallbeskrivning I(4) Ny kontakt efter 1 vecka pat har tagit återfall med aceton. Avgiftas och bedöms via med akut. Återfaller efter några dagar och lämnar behandlingen i 3 dagar och dricker destruktivt. Återkommer och blåser 1.3 promille. Pat är uppgiven med suicidtankar och planer. Pat skickas till psyk akut för stabilisering. Bedöms ha ett för svårt missbruk och tas ej emot. Pat åker hem!

Fallbeskrivning I(5) Pat återfaller direkt i missbruk. Pat återkommer efter 2 dygn och ett nytt behandlingsförsök påbörjas. Pat beskriver en mycket svår uppväxt med missbrukande föräldrar. Pat har försökt ta hand om sina syskon det har inte alltid funnits mat etc. Pat har varit utsatt för sexuella övergrepp.

Fallbeskrivning I(6) Pat har svårt att klara av att vara i behandling. Pat hetsäter och samlar mat på rummet och kräks, pat dricker rengöringsmedel och annat hon kommer över. Pat bryter behandlingen

Embla modellen Abstinensbehandling (vid behov) Utredning med rekommendationer till insatser Individuellt behandlingsupplägg Samverkan Integrerad behandling

Tack!

Anorexia nervosa (AN) Vägrar hålla kroppsvikten Intensiv rädsla för att gå upp i vikt trots undervikt Störd kroppsupplevelse Amenorre´

Bulimia nervosa (BN) Återkommande episoder av hetsätning Återkommande kompensatoriskt beteende ex kräkningar , missbruk av laxermedel eller överdriven motion Självkänslan är överdrivet påverkad av kroppsvikten

Psykos Störd verklighetsuppfattning Vanföreställningar Förvirring Uppsplittrade tankar Misstänksamhet Hallucinationer

ADHD Attention Deficit Hyperactivity Disoder. Uppmärksamhetstörning/ koncentrationssvårigheter Hyperaktivitet Impulsivitet

Ångest symtom Palpitationer Svettningar Darrig eller skakning Andnöd Tryck i bröstet Illamående eller obehagkänsla i magen Svindel, yrsel eller ostadighetskänsla Frossa eller värmevallningar Domningar eller stickningar

Ångest sjukdom Generaliserat ångestsyndrom Paniksyndrom Social fobi Tvångsyndrom PTSD

Depression Nedstämdhet minskat intresse/ glädje Vikt nedgång/ nedsatt aptit Sömnstörning Psykomotoriskoro agitation Energi brist Värdelöshetskänsla Koncentrationssvårigheter obeslutsamhet Suicidtankar Varaktigt i minst 2 veckor Kan inte förklaras av sorgereaktion Beror inte på missbruk eller somatisk sjukdom

Emotionellt instabil personlighetstörning(IPS) Självdestruktivitet Instabilitet i relationer Starka känsloupplevelser Impulsivitet Tomhetskänsla Svårt att hantera känslor Overklighetskänslor Suicidförsök Svårt att hantera separationer

Missbruk och ätstörning AN uppgav att ätstörningen föregick missbruket. BN uppgav att missbruket föregick hetsätandet (Baket et al 2010)

Bipolär sjukdom (BS) typ I Episoder av depressioner Minst en episod av mani eller hypomani Förhöjd självkänsla Minskat sömnbehov Pratsam svårt att hålla tyst Tankarna är snabba Lättdistraherad Hänger sig åt lustbetonad aktivitet

ADHD hos vuxna 2/3 har kvarstående symtom i vuxen ålder. Symtomen är per definition samma men kan yttra sig annorlunda: Den motoriska oron är mindre , svårt att komma igång att organisera sig, svårt att mobilisera energi och motivera sig att göra vardagliga saker, svårt att tåla kritik, blir lätt irriterade.

ADHD hos vuxna Uppmärksamhetstörning: Disträ , dålig lyssnare, tappar ofta focus , uppfattas som slarvig. Störs lätt av ovidkommande intryck. Impulsivitet: Handlar innan man tänker, tala innan man tänker –hamnar lätt i konflikt. Risk för missbruk och kriminalitet lägre för kvinnor med ADHD än män.

BEHANDLING Ett problem i taget Parallell behandling Integrerad behandling