JOURN G 5 Kommunikationsteori "Det finns ingenting så praktiskt som en bra teori" (Lewin)

Program 7.9. (234) Introduktion. Definitioner och grundläggande begrepp 9.9. (234) Teoriutveckling i ett historiskt perspektiv 14.9. (234) forts. 21.9. (234) Semiotikens grunder 23.9. (234) Fil. dr Lars Lundsten: Talaktsteori 28.9. (234) Medie-effekter, exemplet våld i TV 30.9. (209) Mottagare / radio och TV publikforskning 5.10. (234) Nordisk forskning. Institutioner, konferenser och journaler 7.10. (234) Kurstentamen (Fiske och föreläsningar)

Boktent eller kurs Som litteraturtentamen (anmälan till allmän tentamen): Lowery, S. & DeFleur, M. 1995. Milestones in Mass Communication Research. Media Effects. Tredje upplagan. London: Longman. Johansson, M. & Malmsten, P. 2009. Om kommunikation. Stockholm: Natur & Kultur. Fiske, J. 1990. Introduction to Communication Studies. London: Routledge. Tentamen i kursen: Föreläsningar och Fiske Bredvidläsning: McQuail, D. 2000. Mass Communication Theory. Fjärde upplagan. London: Sage.

Biblioteket/ Samlingar/ kandidatavhandlingar Asikainen-Lindman, Alli Turbulens och svarta moln över Finland - en analys av metaforer i ekonomijournalistik Forss, Henri Teheran talar - Analys av citat i rapporteringen om presidentvalet i Iran 2009 i Helsingin Sanomat och The New York Times Finnäs, Jens  Varför så tyst om Nato?  Grönqvist, Linda Annorlunda på svenska?  Johansson, Pia  Du stod i en skog där alla träd plötsligt började falla  Klockars, Ilse  Vad anser målgruppen om Idrottsbiten? 

JOURNALISTIKFORSKNING Kent Asp: 1. Innehåll och form 2. Journalistik som arbetsprocess 3. Journalistik som samhällssystem

Positionsbestämning av journalistik Jämförelse journalistik, konst, vetenskap Fakta – Fiktion 2. Avsikten med produkten – expressiv, instrumentell 3. Arbetsmetod

Pertti Hemanus: Kommunikationens teori har rötter i Filosofi Biologi Psykologi Lingvistik Sociologi

”Kommunikationsteorins fader” Enligt Kaarle Nordenstreng: Platon (427 – 347 f Kr) I Staten skriver Platon om ett tanke- experiment: ”människor i en grotta, fastbundna, ser endast skuggor av folk som går på en väg utanför grottan – uppfattar skuggorna som verkliga föremål”

Exemplet relevant för relationen mellan den faktiska världen och föreställningarna om den. Objektivt / subjektivt Grund för filosofiska grundinriktningar idealism / materialism Spegelteori: medierna speglar verkligheten (– eller oss själva!)

Retoriken c 400 f.Kr. Aristoteles (384 -322 f Kr): konsten att i varje situation hitta möjliga former av övertalning. Quintilianus (35 – 95 e Kr): Institutio oratoria Kurt Johannesson: Retorik eller konsten att övertyga 1990

Människan som informationsbehandlare (biologi) Människan ingår i naturen, mottar impulser, reagerar, påverkar. Stimulus - organism - reaktion en behavioristisk modell Viktigt med tanke på hjärnan och minnet, jfr Osmo A Wiios modell för informationsbehandling

Psykologisk –lingvistisk synvinkel språklig grundfärdighet nedärvd alla språk har gemensam grundstruktur språkforskning kan ersätta psykologi Noam Chomsky (f. 1928): nativism

empirism Vi föds som oskrivna blad, all kunskap kommer från omgivningen. Bl.a. 1600-talsfilosofen John Locke Passade bra ihop med liberalismen:”alla har samma möjligheter.” Kritiserats som för mekanisk

Jean Piaget (1896-1980) Kombinerar nativism och empirism Medfödda förutsättningar – miljön påverkar Nyckelord: - assimiliation = upptar, införlivar - ackomodation = anpassning Konstant behov hos vuxna och barn att förstå sin omgivning!

Sociologi, Statslära Naturvetenskap och psykologi utgår från en grundmänniska som är likadan Sociologer betonar socialisationen, kultur-skillnader som leder till olika slags människor Statslära - kommunikation ur demokratisk synvinkel, närmaste vetenskapsområdet

Paula Saukko Magister Tammerfors 1991 Dr 1999 (anorektiker – hur människor lever i samhällets strukturer och strukturerna i dem) Centre for Genomics in Society 2003 Economic & Social Research Council University of Exeter, UK Kulturforskning, medicin, sociologi Tiedotustutkimus 2/ 2004

Definitioner communis (latin) =gemensam communicare (")=göra tillsammans jfr kommun, community Risto Kunelius: ” Kommunikation är överföring av budskap mellan människor” informare (latin)= ge form, utforma Osmo A Wiio: ”Information minskar osäkerhet genom att minska antalet alternativ minskar oordningen är överraskande”

Viktiga uppfinningar Början av seklet gjutsättning, ångdriven tryckpress 1829 fotografering (Niepce, Daguerre) 1839 telegraf (Morse) 1875 telefon (Bell) 1877 Finland 1884 principen för TV (Nipkow) 1887 radio (Hertz), 1895 (Marconi)

Kommunikationsforskning Gamla rötter, t.ex. retorik, egentlig kommunikationsforskning startar med Pressforskning, på 1920 – 30-talet i Tyskland (Zeitungswissenschaft) ofta beskrivningar av tidningar, personer Synen på mediers effekter växlat; Allsmäktiga (före 1940) Maktlösa (1940 - 60) Mäktiga (1960) Kent Asp (1986): Mäktiga massmedier.

Enkel kommunikationsmodell Första enkel modell, som ingen direkt lanserat, Många namn: Hypodermic needle, Injektionsnålsmodellen, Stimulus Respons, Magic Bullet Innebär att man trodde effekten av mediebudskap var omedelbar, direkt och lika för alla.

Sociologisk tradition 1930 - ”Frankfurtskolan" Institutet för socialforskning Max Horkheimer Theodor Adorno: The Authoritarian Personality 1950 senare efterföljare; Jürgen Habermas (offentlig sfär) Paul Lazarsfeld, Wien, USA: The Peoples Choice 1940 Lazarsfeld & Elihu Katz, tvåstegshypotesen

Harold Lasswell, 1946: Vem säger vad till vem i vilken kanal med vilken effekt? Verbal modell för kommunikation