JOURN G 5 Kommunikationsteori "Det finns ingenting så praktiskt som en bra teori" (Lewin)

En presentation över ämnet: "JOURN G 5 Kommunikationsteori "Det finns ingenting så praktiskt som en bra teori" (Lewin)"— Presentationens avskrift:

1 JOURN G 5 Kommunikationsteori "Det finns ingenting så praktiskt som en bra teori" (Lewin)

2 Program 4.9. (314)Kommunikationens fader och övriga släktingar 6.9. (314)Teoriutveckling i ett historiskt perspektiv 11.9. (314)Semiotikens grunder 12.9. (210)Fil. Dr Lars Lundsten: Talaktsteori och narratologi 13.9. (314)Mottagare / radio och TV publikforskning 17.9. (210)Medie-effekter, exemplet våld i TV. Christian Forsberg 18.9. (314)Nordisk forskning. Institutioner, konferenser m.m. 20.9. (314)Kurstentamen

3 Boktent eller kurs Som litteraturtentamen (anmälan till allmän tentamen): Lowery, S. & DeFleur, M. 1995. Milestones in Mass Communication Research. Media Effects. Tredje upplagan. London: Longman. Kapitel 1, 2, 4, 5, 8, 9, 11, 12, 15 och 16. McQuail, D. 2000. Mass Communication Theory. Fjärde upplagan. London: Sage. Del I. avsnitt 1, 3-7, Del IV, Del V, Del VI. Tentamen i kursen: Föreläsningar och Fiske, J. 1997. Introduction to Communication Studies. London: Routledge.

4 Biblioteket/ Samlingar/ kandidatavhandlingar 2005-2006 Friström, Pamela: ”Nej, han får inte bo i Finland”. Om kampanjer i nyhetsrapporteringen om invandrare”Nej, han får inte bo i Finland”. Om kampanjer i nyhetsrapporteringen om invandrare Minkkinen, Johanna: Mobiltelefoners ringsignaler eller Irans kärnvapen? Vad unga idag vill ha av radionyheterMobiltelefoners ringsignaler eller Irans kärnvapen? Vad unga idag vill ha av radionyheter Nyfors, Tina: Med egna ord -om romer i en romsk tidskrift. En jämförelse av innehållet i Romano Boodos 1971-1980 och 1996- 2005.Med egna ord -om romer i en romsk tidskrift. En jämförelse av innehållet i Romano Boodos 1971-1980 och 1996- 2005. Sonck, Fredrik: Sms och annan ny teknik. Lösningar för aktivt publikt deltagande och interaktion i media.Sms och annan ny teknik. Lösningar för aktivt publikt deltagande och interaktion i media. Vasama, Erica: Från fall till fall. Bildpolicy och bildetik. En kvalitativ intervjustudie vid fyra utrikesredaktioner.Från fall till fall. Bildpolicy och bildetik. En kvalitativ intervjustudie vid fyra utrikesredaktioner. Westerlund,Tor-Erik: Landsbygdens Folk läsarundersökning 2004 – postenkät som redskap för en läsarundersökningLandsbygdens Folk läsarundersökning 2004 – postenkät som redskap för en läsarundersökning Wiik, Marina: Utbrändhet – redaktionellt tabu. En intervjustudie med drabbade journalister i Svenskfinland.Utbrändhet – redaktionellt tabu. En intervjustudie med drabbade journalister i Svenskfinland.

5 JOURNALISTIKFORSKNING Kent Asp: 1. Innehåll och form 2. Journalistik som arbetsprocess 3. Journalistik som samhällssystem

6 Positionsbestämning av journalistik Jämförelse journalistik, konst, vetenskap 1.Fakta – Fiktion 2. Avsikten med produkten – expressiv, instrumentell 3. Arbetsmetod

7 Pertti Hemanus: Kommunikationens teori har rötter i Filosofi Biologi Psykologi Lingvistik Sociologi

8 ”Kommunikationsteorins fader” Enligt Kaarle Nordenstreng : Platon (427 – 347 f Kr) I Staten skriver Platon om ett tanke- experiment: ”människor i en grotta, fastbundna, ser endast skuggor av folk som går på en väg utanför grottan – uppfattar skuggorna som verkliga föremål”

9 Exemplet relevant för relationen mellan den faktiska världen och föreställningarna om den. Objektivt / subjektivt Grund för filosofiska grundinriktningar idealism / materialism Spegelteori: medierna speglar verkligheten (– eller oss själva!)

10 Retoriken c 400 f.Kr. Aristoteles (384 -322 f Kr): konsten att i varje situation hitta möjliga former av övertalning. Quintilianus (35 – 95 e Kr): Institutio oratoria Kurt Johannesson: Retorik eller konsten att övertyga 1990

11 A.Jag skänker B. kommer till bistånd C. vredgas D.visar att jag saknar något E. bestraffar F. bekämpar G. förlitar mig på H. hejdar I. rekommenderar K. leder tjänstvilligt L. förråder min otålighet M. grubblar bekymrat John Bulwer: Chirologia 1644

12 Retorik logos = argumentation / docere=undervisa ethos = talarens egen övertygelse / delectare = väcka sympati, roa pathos = väcka, styra åhörarnas känslor / movere = röra, beveka, entusiasmera

13 Människan som informationsbehandlare (biologi) Människan ingår i naturen, mottar impulser, reagerar, påverkar. Stimulus - organism - reaktion en behavioristisk modell Viktigt med tanke på hjärnan och minnet, jfr Osmo A Wiios modell för informationsbehandling

14

15 Psykologisk –lingvistisk synvinkel språklig grundfärdighet nedärvd alla språk har gemensam grundstruktur språkforskning kan ersätta psykologi Noam Chomsky (f. 1928): nativism

16 empirism Vi föds som oskrivna blad, all kunskap kommer från omgivningen. Bl.a. 1600-talsfilosofen John Locke Passade bra ihop med liberalismen:”alla har samma möjligheter.” Kritiserats som för mekanisk

17 Jean Piaget (1896-1980) Kombinerar nativism och empirism Medfödda förutsättningar – miljön påverkar Nyckelord: - assimiliation = upptar, införlivar - ackomodation = anpassning Konstant behov hos vuxna och barn att förstå sin omgivning!

18 Piaget: genetisk epistemologiepistemologi Den sensomotoriska fasen som varar mellan 0 till ca 2 år Den för-operationella fasen till ca 7 år Den konkret-operationella fasen till ca 11 år Den formal-operationella fasen från 11 år och äldre.

19 Sociologi, Statslära Naturvetenskap och psykologi utgår från en grundmänniska som är likadan Sociologer betonar socialisationen, kultur- skillnader som leder till olika slags människor Statslära - kommunikation ur demokratisk synvinkel, närmaste vetenskapsområdet

20 Paula Saukko Magister Tammerfors 1991 Dr 1999 (anorektiker – hur människor lever i samhällets strukturer och strukturerna i dem) Centre for Genomics in Society 2003 Economic & Social Research Council University of Exeter, UK Kulturforskning, medicin, sociologi Tiedotustutkimus 2/ 2004

21 Definitioner communis (latin) =gemensam communicare (")=göra tillsammans jfr kommun, community Risto Kunelius: ” Kommunikation är överföring av budskap mellan människor” informare (latin)= ge form, utforma Osmo A Wiio: ”Information minskar osäkerhet genom att minska antalet alternativ minskar oordningen är överraskande”

22 Viktiga uppfinningar Början av seklet gjutsättning, ångdriven tryckpress 1829 fotografering (Niepce, Daguerre) 1839 telegraf (Morse) 1875 telefon (Bell) 1877 Finland 1884 principen för TV (Nipkow) 1887 radio (Hertz), 1895 (Marconi)

23 Kommunikationsforskning Gamla rötter, t.ex. retorik, egentlig kommunikationsforskning startar med Pressforskning, på 1920 – 30-talet i Tyskland (Zeitungswissenschaft) ofta beskrivningar av tidningar, personer Synen på mediers effekter växlat; Allsmäktiga (före 1940) Maktlösa (1940 - 60) Mäktiga (1960) Kent Asp (1986): Mäktiga massmedier.

24 Enkel kommunikationsmodell Första enkel modell, som ingen direkt lanserat, Många namn: Hypodermic needle, Injektionsnålsmodellen, Stimulus Respons, Magic Bullet Innebär att man trodde effekten av mediebudskap var omedelbar, direkt och lika för alla.

25 Sociologisk tradition 1930 - ”Frankfurtskolan" Institutet för socialforskning Max Horkheimer Theodor Adorno: The Authoritarian Personality 1950 senare efterföljare; Jürgen Habermas (offentlig sfär) Paul Lazarsfeld, Wien, USA: The Peoples Choice 1940 Lazarsfeld & Elihu Katz, tvåstegshypotesen

26 Harold Lasswell, 1946: Vem säger vad till vem i vilken kanal med vilken effekt? Verbal modell för kommunikation