Utredningen om män och jämställdhet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En utbildningssatsning i samproduktion mellan
Advertisements

Erfarenheter från Terrafem
Peter Strandell, Stiftelsen Tryggare Sverige
(Regeringsuppdrag) Rapporten undersöker:
Vänsterskolan Feminism 1.
Socialdepartementet Äldreomsorgen får gott betyg Nöjdhet för omsorg i särskilda boenden i riket 2008, 2010, 2011 Källa: Socialstyrelsen, Nationella brukarundersökningen.
20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten?
Betydelsen av jämställdhet på arbetsplatsen för hälsa?
Provbetyg – Slutbetyg Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolan,
Hur fungerar föräldraförsäkringen?
Elever med utländsk bakgrund -
Vuxna barn som vårdar och hjälper sjuka föräldrar
Nationalitet, etnicitet, klass & kön
Äldrepolitik Äldreomsorg.
Lag och rätt.
Några följder av heteronormativitet:
Tidsanvändningsundersökningen 2010/11
Inklusion av placerade barn Nyborg 28 augusti 2012
Får inte flickor klä sig i rosa nu
■ Kvinnokommissionen ■ Kvinnokommittén ■ UN Women –sammanslagning av fyra jämställdhetsorganisationer inom FN, from 1 jan 2011 FN:S HÖGKVARTER I NEW YORK.
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Unga och våld - en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter Delrapport inom uppdraget att ta fram kunskapsstöd som är inriktat på attityder.
Samverkan mot våld Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Länssamordnare Marianne.
Kapitel 7 November 2008/Leif Carlsson Trygghet och sociala relationer Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000,
De valda och de smorda: eliter, kön och den nordiska moderniteten Anita Göransson, Linköpings universitet Kön och makt-konferensen, Reykjavik, november.
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
U N G D O M S S T Y R E L S E N Demokrati och mänskliga rättigheter Svenska folkets kunskaper och värderingar.
Jämställdhetspolitiken
Europeiska socialfonden
Landstingsfullmäktiges beredningar
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Så ser det ut i Skåne – problem och möjligheter, Att välja jämställdhet Christian Lindell
Allt var bättre förr! Eller? NEJ. Vad det bättre förr? Bättre poliser och snällare tjuvar.
Syftet med rapporten Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer Diskutera orsaker till utvecklingen Analysera konsekvenserna för likvärdigheten.
STs arbetsmiljörapport i samarbete med SCB Seminarium Torbjörn Carlsson.
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Cecilia Karlsson, Folkhälsocontroller.
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
VAD TÄNKER FINLÄNDARNA OM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA SERVICE OCH DESS FRAMTID?
Feminismen.
Energi ur ett genusperspektiv Ulrika Lundberg. Det övergripande målet är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.
Genus och Kön.
Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS 1990:52) Beredande av vård (fel hos omgivningen) 2 § Vård skall beslutas om det på grund av misshandel,
Genus Manligt & kvinnligt.
Forskning och Utveckling i Sörmland Forskning och Utveckling i Sörmland Kommuner och landsting i samverkan länsgemensam resurs olika.
Kunskap och värden – måste vi välja? Sven-Eric Liedman.
Jämställdhetsintegrering inom förskola och skola
1 När politiken kom till köksbordet LO-seminarium 7 mars.
Ålderdom utan fattigdom Om äldrefattigdom och kvinnors låga pensioner.
En översikt Jan-Åke Sandell Diskrimineringslagstiftning 1.
Arbetsmarknadspolitiska insatser för kvinnor och män Hur effektiva är programinsatser utifrån ett könsperspektiv? Christer Gerdes.
Hälsoprat. Hur står till med hälsan?  Astma & Allergier  Cancersjukdomar  Diabetssjukdomar  Förhöjt blodtryck  Inkontinensbesvär.
Likarätt JONAS ÅLEBRING ST-LÄKARE. Likarätt – alla människor har ett lika värde och lika rättigheter Likabehandling – alla ska behandlas efter sina förutsättningar.
Genus. Kvinnor och män i media lkritikvemvadvarfor/kvinnorochmanimedier.425.h tml
Jenny Långström Jämställdhetsutvecklare Tel: Mobil:
Segregering - integrering. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,
Jämställdhet Vad är det?.
Jämställdhet Vad är det?.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Lag & Rätt.
Kriminalitet Anna-karin Gålnander.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Kriminalitet Anna-karin Gålnander.
NÄR VÄLFÄRDEN GÅR FRÅN DELTID TILL HELTID
Är sjukskrivning bra för hälsan?
JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETEN
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Valfråga: Skolan.
Presentationens avskrift:

Utredningen om män och jämställdhet Svend Dahl särskild utredare

Mitt uppdrag Beskriva och analysera mäns livssituation i förhållande till kvinnors i dagens Sverige mäns förhållande till jämställdhet och följder för män av bristande jämställdhet verksamheter kring och forskning om män och jämställdhet Peka på områden av betydelse för fortsatt jämställdhetspolitiskt arbete.

Varför män och jämställdhet? Män är överrepresenterade i samhällets topp, men också i olika former av social utsatthet: Sämre skolresultat Kortare medellivslängd Självmord Brottslighet Missbruk Lika möjligheter, oavsett kön, gör mäns livsvillkor till ett viktigt område för jämställdhetspolitiken

Slutsatser Frågor om män och mansnormer behöver uppmärksammas mer i jämställdhetsarbetet. De normer som inskränker kvinnors möjligheter drabbar även män. Män behöver ta större ansvar för jämställdhet. I hemmet, i politiken och övriga samhället. Politiken behöver stärka de reformer som möjliggör jämställdhet Exempelvis en likvärdig skola och föräldraförsäkringens utformning.

Män och utbildning Lågpresterande pojkar ett stort samhällsproblem. Relativt sämre betyg: Anti-pluggkultur Skolans förväntansbild Stora socioekonomiska skillnader. Män klarar sig bättre i arbetslivet trots sämre resultat i skolan. Men hur länge till? Problemgrupp – svårare få jobb när kunskap efterfrågas och kroppskrafter allt mindre behövs. Och när man inte får fotfäste på arbetsmarknaden så … Univ och högskolor för att visa att kvinnor kommer – och det bör ge allt mer effekt på arbetsmarknaden

Utbildning - meritpoäng 9an – del 1 En bild som inte är helt obekant, så har det varit i många år. Avser meritpoäng för de som gått ut. Pratats om i många år, men … nästa bild

Utbildning - meritpoäng 9an – del 2 Ser man denna, relaterar till föräldrars utbildningsbakgrund, kanske man får andra funderingar över vad man behöver göra. Att satsa på ALLA pojkar verkar onödigt …

Män och arbete Stark manlig identitet Etablerar sig ca 2 år tidigare på arbetsmarknaden Förvärvsarbetar ca 20 % mer (får högre inkomster) Kvinnor bryter in på traditionellt manliga yrkesområden, men män … Tydliga utmaningar för män kopplade till strukturomvandlingar

Några yrken 2011, procent Män 55-59 år 30-34 år Advokat, åklagare 77   Män 55-59 år 30-34 år Advokat, åklagare 77 41 Arkitekt 62 36 Civilingenjör 89 71 Läkare 57 42 Exempel på kraft i utvecklingen vad gäller några höglöneyrken

Män, hem- och omsorgsarbete Män ägnar under vardagsdygn två timmar mindre tid än kvinnor med barnen. Positiv utveckling, men här skapas och vidmakthålls mönster. Föräldrapenning män tar ut 24 procent upp till åtta år, men barn upp till ett år 9 procent, upp till två år 17 procent. Vid vårdnadstvister är det ”upp till bevis” för männen. Föräldraförsäkringens utformning är ett kraftfullt politiskt styrmedel. 12 procent av männen delar lika. 25 % tar inget alls upp till 2 år.

Män, kropp och hälsa Lägre sjuklighet och färre sjukskrivningar Medellivslängd, män lever kortare än kvinnor, nu 3,6 år. Högre dödlighet i alla åldersintervall Stor variation i mäns medellivslängd – kommun (skiljer nio år bland männen), utbildning (skiljer fem år bland männen) Mansnormers betydelse – visa sig osårbar Påverka attityder Hälso- och sjukvårdens organisation Det sista beror på att män inte anser alkoholrelaterade sjukdomar ha med hälsa att göra

Män och våld 98 % av alla misstänkta för våldtäkt 88 % av alla misstänkta för olaga hot 84 % av alla misstänkta för misshandel 83 % av alla misstänkta för mord och dråp 75 % av alla behandlade för våldsskador 60 % av alla offer för misshandel Den relativa acceptansen för mäns våld mot män måste uppmärksammas.

Mäns ansvar för ett jämställt samhälle Förändring sker och är möjlig. Alltfler män går från att vara för jämställdhet ”i princip” till i praktik, men utvecklingen är trots detta begränsad. Se hur mansnormer inskränker mäns möjligheter. Identifiera åtgärder på relevanta politikområden: Pojkar i skolan Mäns ansvar för barn Mäns hälsa Mäns våld

Tack! www.mänochjämställdhet.se