Sociologiska studier om klass Mats Trondman – Den panerade grytlappen Paul Willis – fostran till lönearbete

”Den panerade grytlappen” Fem högstadiekillar stökar på hemkunskapen Lektionen slutar i kaos Läraren tappar tålamodet

”Den panerade grytlappen” ”Hon säger typ äckliga j**vla ungar… Ni är djur!!!”

Nästa lektion De fem killarna sköter sig exemplariskt och bjuder fröken på wienerschnitzel.

Det finns en hake!

Varför? Kärringjävel! Du tycker vi är äckliga, va. Du tycker vi är som djur. Du tror inte fattar nånting liksom. Har inga hjärnor, va. Att vi är idioter, helt CP. Men du kärringjävel i maten… Du, vi är så jävla smarta och så duktiga att vi kan ta en grytlappjävel och få dig att tro att det är en wienerschnitzel. Och du märker inget liksom. Du är ju för fan proffs på wienerschnitzel och sån skit. Du har liksom pluggat sånt för fan. Du ..du kärringjävel, vi är så jävla skickliga, när vi vill, att vi kan få ett wienerschnitzelproffs som du att få en tro att en jävla grytlapp är en wienerschnitzel. Vi kan ta en näve grus att bli kalops. Fatta det! Fan vi skulle ha en sexa i hemkunskap så jävla bra som vi är. Men kom ihåg en sak: Vi skulle aldrig laga en riktig wienerschnitzel till dig. Där går gränsen. Fatta det!

Hur analyserar Mats Trondman detta? Vad är det för killar? Hur ser de på skolan?  Som ”ett informellt krig” Humorn – är deras främsta vapen Antiskolkulturen stärker deras klassidentitet

Paul Willis ”fostran till lönearbete” ”How working class kids got working class job” Det är inte svårt att statistisk visa att arbetarbarn tar samma jobb som sina föräldrar. Men varför? Alltså vi har en frågeställning: ”hur arbetarbarn får arbetarjobb”?

Paul Willis ”fostran till lönearbete Förkastar förklaringar som ”inlärd hjälplöshet” Få ser sig som misslyckade Utan det ska förstås som en ”socialisationsprocess” Att bli ”streetsmart” är viktigare än ”skolsmart” Den manlige arbetaren en positiv identitet

The lads (lite som ”this is England”)

Joe i ”the lads” Jag tycker vi var skolans konstnärer, för det vi gjorde , jag tycker vi absolut hade vår egen konstform, dom grejerna vi brukade hitta på. Och vi var absolut skolans ledare … och ibland… om vi skilts åt och satts bland gruppen smilfinkar så kunde vi alla bli ledare av egen kraft (…) man skulle gjort nåt med oss, tycker jag, vi hade mycket talang och den var bortkastad.