MICHAEL POLANYIS VETENSKAPSTEORI Anders Odenstedt Anders.Odenstedt@ltu.se

Knowing vs. Telling Polanyi hävdar att ”vi vet mer än vi kan säga” (we know more than we can tell).

”Ge akt på” och ”ge akt från” Vi kan känna igen ett ansikte utan att kunna hänvisa till några detaljer i ansiktet trots att igenkännandet uppenbarligen måste vara beroende av hur saker som ögon, näsa och mun ser ut, och vår kunskap om dem. Vi ”ger akt på” (attend to) ett ansikte samtidigt som vi ”ger akt från” (attend from) detaljer i ansiktet. Det som vi ”ger akt från” på detta sätt har vi ”underförstådd kunskap” (tacit knowledge) om.

Två former av medvetande ”Fokuserande” medvetande (focal awareness) och ”understödjande” medvetande (subsidiary awareness) (Polanyi, sid. 55-57). I fallet med ansiktet har man understödjande medvetande om dess detaljer och fokuserande medvetande om ansiktet som helhet.

Ytterligare exempel Verktygsanvändning; understödjande medvetande om det tryck t.ex. en hammare utövar mot ens hand och fokuserande medvetande om det tryck hammaren utövar på spiken (Polanyi, sid. 55). En blind persons användning av en käpp; det tryck käppen utövar på hans hand och hans kunskap om hur den ska användas (hans knowledge how) övergår i kunskap om vad för slags ting som omger honom (knowledge what) (Polanyi, sid. 56).

Forts. Vi har understödjande medvetande om de processer som pågår i våra kroppar, och detta medvetande möjliggör fokuserande medvetande om yttre ting (Polanyi, sid. 59). Kuhn: övergången från kroppsliga processer och fenomen som näthinnebilder till medvetna observationer vilar på underförstådd kunskap.

”Destruktiv analys” När man betraktar ett ansikte eller en text på ett analyserande sätt så förstörs ens förmåga att uppfatta dem som meningsfulla helheter. ”Destructive analysis” (Polanyi, sid. 50-52).

”Logisk ospecificerbarhet” Understödjande medvetande och fokuserande medvetande utesluter varandra (Polanyi, sid. 56).

Exemplen cykling och simning (Polanyi, sid. 49-50) Exemplen cykling och simning (Polanyi, sid. 49-50). Utövandet av dem innebär följandet (the observance) av vissa regler som inte är kända som sådana (known as such) av den person som följer dem.

När man lär sig simma har man förstås fokuserande medvetande om armarnas rörelse vid bröstsim o.s.v. Men det ingår också alltid ett underförstått element som innebär kunskap om hur man gör något (knowledge how) och inte kunskap om att man ska göra på det ena eller andra sättet (knowledge that).

Polanyi och Kuhn Propositionell kunskap, alltså kunskap som kan uttryckas i form av påståenden att något är fallet (knowledge that), motsvarar det som Kuhn kallar ”den metafysiska komponenten” i ett paradigm. Knowledge how, alltså kunskap om hur saker görs, motsvarar det som Kuhn kallar ”urtyper” (exemplars) i ett paradigm, alltså t.ex. standardexempel och tekniker för hur paradigmet ska konkret tillämpas på dem.

Generalisering Alltid när vi har kunskap om något kan vi sägas ge akt på något. Men då måste vi också ge akt från något. Underförstådd kunskap är nödvändig för att vi ska ha kunskap över huvud taget.

Problemet med falsifikationism och logisk positivism är att de försöker formulera explicita kriterier (igenkänningstecken) på vetenskaplighet (verifiering eller verifierbarhet, respektive falsifiering eller falsifierbarhet).

Popper om Polanyi Polanyis vetenskapsteori är en form av ”elitism” därför att den innebär att endast vetenskaplig expertis (en vetenskaplig elit) och dess gemensamma, underförstådda kunskap kan avgöra huruvida en teori bör överges eller betraktas som verifierad.

Forts. På samma sätt som ögat ser saker som egentligen inte finns där om de passar ihop med den allmänna betydelsen hos t.ex. en bild så kommer ett påstått faktum att betraktas som väletablerat om det bara passar ihop med en allmänt accepterad teori. Omvänt ignorerar ögat saker som inte passar ihop med meningen hos en bild på samma sätt som vetenskapen ignorerar envisa (stubborn), väletablerade fakta som inte passar ihop med teorin.

Skillnader och demarkationskriterier Det finns en skillnad mellan vetenskap och spekulation men det inte finns något allmänt demarkationskriterium som skulle kunna användas för att skilja mellan dem.

Discovery vs. Justification Det finns inte någon principiell skillnad mellan the context of discovery och the context of justification. Vetenskapliga trosföreställningar (beliefs) och värderingar (valuations) och regler för hur vetenskap ska bedrivas (rules of scientific procedure) bestämmer ömsesidigt varandra (Polanyi, sid. 161).

Destruktiv analys i vetenskapen Också i vetenskapliga sammanhang har analys en destruktiv effekt. På samma sätt som fokuserande medvetande om ett verktyg som sådant gör det svårare eller kanske t.o.m. omöjligt att använda det så innebär ett fokuserande medvetande om det som vanligtvis är underförstått i vetenskaplig teori och praxis att vetenskapliga framsteg skulle försvåras.

Polanyis kritik av induktiv metod Den induktiv metoden säger att en vetenskaplig teori blir alltmer verifierad (eller alltmer sannolik) ju oftare de samband dess universella påståenden säger existerar har kunnat observeras. Men mitt förlitande (reliance) på en teori, och mitt ”engagemang” (commitment) i den, kan inte rättfärdigas med blotta upprepningar (för Polanyis användning av begreppet commitment, se Polanyi, sid. 59-62).

Polanyis kritik av instrumentalismen Instrumentalism: vetenskapliga teorier ska ses som en sorts instrument som varken är sanna eller falska, och därför inte heller meningsfulla. Teorier är mer eller mindre bra instrument för att förutsäga observationer, men problemet med verifiering och meningsfullhet uppkommer inte i deras fall lika lite som med verktyg och andra instrument.

Forts. Polanyi: också instrumentalismen är ett försök att undslippa ansvar för att man faktiskt tror på sina teorier och för det personliga elementet som är inblandat i situationer av den här typen.

Observationers teoriberoende En medicinstuderandes gradvis ökande förmåga att se symptom på sjukdomar på röntgenplåtar (Chalmers sid. 7-8 i sin bok). I likhet med Kuhn anser Polanyi att vad som sker i ett sådant fall är att den studerande med ökningen av sin (underförstådda och explicita) kunskap ”har inträtt i en ny värld” (has entered a new world).

Forts. Det är alltså inte så att han eller hon lever i samma erfarenhetsvärld som förut men tolkar den på ett nytt sätt, utan själva erfarenhetens innehåll påverkas av den vetenskapliga träningen. Den träningen innebär att man lär sig att se, inte bara att tolka det man alltid har sett på ett nytt sett i ljuset av en ny, explicit teori

Vetenskap som ackumulation? Ytterligare en likhet mellan Polanyi och Kuhn är att de ser vetenskapens utveckling på ett icke-ackumulativt sätt, och det skiljer dem från de logiska positivisterna.

Forts. Polanyi gör en distinktion mellan att tillämpa en teori och att upptäcka en ny teori. Den förra processen är reversibel. I det senare fallet, däremot, har vi att göra med irreversibel process som inte kan återvända till det tidigare stadiet.