2014-06-21 Tvärvillkor 2010-2011 Vanligaste bristerna 2009 Larm i stallar m.m. om djurskydd Nya tvärvillkor 2011 Livsmedelssäkerhet Bevattningsregler.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Arbetet med anmälningsavgifter
Advertisements

Säkerställd intern styrning och kontroll
Prövning av vindkraft och kommande regelförändringar
Den nya skollagen Arbetet med den nya lagen har pågått sedan 1999
Nya bibliotekslagens betydelse för personer med funktionsnedsättning Niclas Lindberg, generalsekreterare SDK:s jubileumskonferens 2013 Stockholm 29 november.
MKB Miljökonsekvensbeskrivning
Offentlig djurskyddskontroll
Granskning av utredningar av vuxna från 18 år med missbruksproblem
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Tvärvillkorsutbildning Utbildning Jönköping 17 juni 2009.
Tvärvillkorskontroller djurskydd
Den nya högskoleutbildningen Aija Sadurskis Högskoleverket.
NyA version 10 I produktion 13 september Presentation på NUAK på 28 september 2010.
Ungas frågor om alkohol och droger
Ersättning för extra djuromsorg för suggor -villkor och riktlinjer
Tvärvillkor – Djurskydd Mirjam Håkansson Djurskyddsinspektör/Lantmästare Enheten för häst, fjäderfä och vilt EG-direktivens.
Mina vårdkontakter En säker e-tjänst till vården
PROJEKT TRAPPSTEGET Bilaga 1 PROJEKT TRAPPSTEGET
Patient vistades ensam i sjukhusets
Bättre fälla än fria? •Villkor kan vara objektiva (mätbara) eller subjektiva (förutsätta bedömning) •Kontrollanten väljer inte vad som ska kontrolleras,
1 Rutin hantering av bostadsärenden (reviderat ) Ada och Maria.
Tvärvillkor inom växtnäringsområdet
Branschrådet SERAC Single European Railway Committee Bakgrund / kommitténs grund och roll Nätverk och arbetsgrupper Vad har hänt ? möten,
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
En femtedel av livet….
Prövning av vindkraft Peter Ardö, Länsstyrelsen i Halland
Magnus Edström Vattenhandläggare Miljöenheten/Länsstyrelsen
Avrinningsområdesvisa
Särskild gränsutmärkning 1 januari 2010
Skötselkrav betesmark/slåtteräng
Strandskydd och miljöpolitik
Beräkningsverktyg info Klimatkollen Vad behövs för att bli godkänd som användare av beräkningsverktyget? Delta i denna webkurs Gör övningsuppgift.
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Handläggning enligt SoL
Fritidsanläggning i Figeholm Några tankar kring The Circle Resort Jag kommer i kväll att kort och översiktligt diskutera kring: Anläggningens miljökonsekvenser.
Sveriges 4H – lära genom att göra. Sveriges 4H Internationell organisation: 80 länder 100 år gammal organisation medlemmar i Sverige bred verksamhet.
Vattendirektivet Vattenförvaltning
Jordbrukspolitikens stöd till anläggning och restaurering av våtmarker
Ny strandskyddslagstiftning
KOMMUNIKATIONSPLAN – Psynk – skarpt läge 2014
Tvärvillkorskontroller inledning
SEO Manager för EPiServer LÅT REDAKTÖRERNA VARA REDAKTÖRER.
Planbesked Möjlighet för enskilda Öka förutsägbarheten
Nya föreskrifter och allmänna råd
Cofoten klimatberäkningar Grundkurs – info
Patientsäkerhetsutredningens betänkande (SOU 2008:117)
På säker grund för hållbar utveckling Ansvarsutrednings- workshop del III 12 januari 2011.
Strandskydd PROP. 2008/09: 119.
1 Använd gärna denna presentation! Presentationen beskriver arbetet i projektet som arbetar med det kommande landsbygdsprogrammet Presentationen.
IED-EU:s direktiv om industriutsläpp 2010/75/EU
Utökning av nitratkänsliga områden Under 2011 kommer troligtvis det nitratkänsliga området att utökas för att i större grad ta hänsyn till statusklassningen.
Förbifarten.
Risk- och sårbarhet för dricksvattenförsörjning Boden den 9-10 mars 2010 Länsstyrelsen om vattenskyddsområden Malin Andersson Länsstyrelsen i Norrbotten.
Landstingsdirektörens stab Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 ( Del 2; från 7 kap, 23 §) Träder i kraft den 1 januari 2011 Britta Svensson, oktober 2010.
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
© Anders Broberg, Ulrika Hägglund, Lena Kallin Westin, 2003 Föreläsning 12 Sökning och Sökträd.
1 Vindkraft och PBL Svårigheterna i de nya reglerna avseende detaljplan och bygglov.
God man God man enligt 11 kap 4 § föräldrabalken kan förordnas för en person som på grund av sjukdom eller liknande förhållande inte kan bevaka sin rätt,
Vattenverksamhet Miljöbalken, 11 kap. Evgenia Pavlovskaia Juridiska Fakulteten, Lunds Universitet
Aktuellt COSMIC R8.1 Nummer 15 vecka
Innehåll Jordbruksverkets styrning av kontroller och beslut
Tvärvillkorskurs- märkning och registrering av djur
Rådgivarnas kompetens
Påtaglig skada – hur ser tillämpningen ut?
Grundkurs i tvärvillkor för rådgivare
Nya tillstånd och tydligare krav i IVO:s tillsyn från 1 januari 2019
Förgröningsstödet Martin Johansson Regelhandläggare, Stödregelenheten
Tvärvillkor: märkning och registrering av djur
Överklagningar av tvärvillkorsbeslut
Välkommen! Kvällens upplägg Information om inventeringen
Presentationens avskrift:

Tvärvillkor Vanligaste bristerna 2009 Larm i stallar m.m. om djurskydd Nya tvärvillkor 2011 Livsmedelssäkerhet Bevattningsregler

Vanligaste bristerna 2009 CDB-rapportering 18 % av tvärvillkorsbristerna Bete i betesmark16% Djurmärkning10 % Underhåll åkermark 9 % Stalljournaler 8 % Stallmiljö nöt 6 %

Vanligaste bristerna 2009 CDB-rapportering, djurmärkning och stalljournaler står för 36 % av bristerna Åtgärd: Hjälp lantbrukarna acceptera reglerna och förbättra sina administrativa rutiner Skötsel av åker- och betesmark 28 % Åtgärd: Bort med ”skräp” ur ansökan - sköt aktivt den mark som ska vara kvar

Vanligaste bristerna 2009 Djurskydd 28 % av tvärvillkorsbristerna Åtgärd: Hjälp lantbrukarna acceptera reglerna Tre huvudområden står för 92 % av bristerna Underskattar vi informationsbehovet om ”enkla” regler? Är det mentala motståndet mot t.ex. CDB-rapportering och olika dokumentationskrav så stort att lantbrukarna hellre riskerar avdrag på stöden än ägnar mer tid åt administration? Hur kan vi i så fall bryta det mönstret?

Larm i djurstallar Larmreglerna finns beskrivna i Miljöhusesyn, inga nyheter har tillkommit sedan oktober Larm ska uppmärksamma djurhållaren på problem så att lidande för djuren minimeras. Hur det ska gå till kan variera beroende på hur långt från stallet den som ansvarar för djuren befinner sig. Reglerna ger frihet att välja teknisk lösning som uppfyller funktionskraven - djurhållaren ansvarar för att reglernas syfte uppfylls och ska vid ett eventuellt ifrågasättande kunna redogöra för sitt system.

Kunskapskrav om djurskydd Nyhet i 1 kap. 5 § SJVFS 2010:15 fr.o.m. 30 juni 2010: Personer som handhar djur ska ha tillräckliga kunskaper och färdigheter samt vara tillräckligt många för att klara föreskrifternas krav. Bristande djurhållning indikerar att man inte klarar regeln. Relativt mjuk tvärvillkorskontrollinstruktion 2010 – regeln tillämpas fullt ut i kontroller fr.o.m

Mer om djurskydd Största spaltbredd för vuxna grisar ändras från 18 till 20 mm den 15 november Vissa förändringar avseende slaktkycklingar infördes den 30 juni Se kapitel 7 i SJVFS 2010:15 (saknr L 100). Lästips för den som vill veta mer om djurskydds- bedömningar: Kontrollinstruktionerna för länsstyrelsernas personal.

Nya tvärvillkor 2011 Förändringar inom växtnäringsreglerna i känsliga områden enligt nitratdirektivet Nyheterna framgår i den version av SJVFS 2004:62 som träder i kraft 1 januari 2011 – markerade med kantlinje i författningssamlingen på Slut på mjukstarten i tvärvillkorskontrollen av dokumentationskrav som var nya 2010

Livsmedelssäkerhet Ett område som skapar en del oro och frågor – men där relativt få brister hittas vid kontroll. Vanligaste bristerna, av de relativt få som ändå hittas, rör dokumentation. Dokumentationskrav för växtskyddsmedel och läkemedel finns beskrivna i Miljöhusesyn. Förse gärna kunderna med faktamässigt korrekta journalblad eller liknande hjälpmedel och tipsa om bra rutiner för ”pappersjobb”.

Bevattningsregler Grundtips: Sök tillstånd hos miljödomstol eller, vid små uttag, anmäl bevattning till länsstyrelsen Undantag: Om det är uppenbart att allmänna eller enskilda värden inte skadas behövs inte tillstånd eller anmälan – men bevisbördan ligger helt på lantbrukaren om t.ex. en granne eller länsstyrelsen ifrågasätter lantbrukarens uttag av vatten

Bevattningsregler Ta reda på den egna länsstyrelsens riktlinjer och tillämpning. Högt konkurrenstryck om vattnet i vissa bygder kan motivera striktare tillämpning där än på andra håll. Relativt mjuk tvärvillkorskontrollinstruktion 2010 – men kanske inte för all framtid. Miljöbalken ställer hårda krav – den gäller oavsett om reglerna utgör tvärvillkor eller ej.

Frågor om tvärvillkor? Skicka mejl till Den adressen är främst till för länsstyrelserna och lantbruksrådgivare