Utvärdering av projekt Förskrivning av larm i Östersund - Ekonomi och Process

Bakgrund Två typer av utvecklingsområden 1. Förskrivningsprocessen; t ex. tydliga och säkra rutiner kring brukares/anhörigas delaktighet, ordination och uppföljning 2. Teknik; t ex. val och hantering av produkterna

Projektets mål • Att utveckla en metod för larmförskrivning till personer med demenssjukdom. • Att få en ökad kunskap om nyttan med olika teknikstöd för larm ur såväl ett brukar/anhörigperspektiv som ur ett kommunal- och samhällsekonomiskt perspektiv.

Hinder för förskrivning Kunskapen om produkterna är ofta låg Oklarhet om hur produkterna ska tillhandahållas Detta innebär även sämre förutsättningar för teknikutveckling.

Vi har i projektet valt att använda • Positioneringslarm Vega (8 st) • Anhöriglarm Caredo (4 st) • Dörrlarm (4 st) • Nödsändare (1 st)

De passiva larmen Tillhandahålls som Hälso- och sjukvårds insats Förskrivs som övriga medicintekniska produkter Omfattas av ”Rutin vid användning av skyddsåtgärd och förskrivning av och/eller ordination av skyddsutrustning”

Förskrivning Förskrivning med ordination görs av arbetsterapeut eller sjukgymnast Ska alltid ske i samråd med brukaren, om möjligt, anhöriga och andra berörda t.ex. hemtjänst. Samtycke Introduktion och anpassning Uppföljning

Förskrivning forts. När personal i hemtjänsten/SÄBO är larmmottagare ska det även finnas: Identitetshandling vid användning av larm Åtgärdsplan vid försvinnande av person som har larm

Teknikhantering För en säkrare hantering av teknik och för att underlätta förskrivning har förskrivare i Östersunds kommun stöd av teknikkompetens från Teknik och serviceenheten.

Utvärdering av förskrivningsprocessen Nästan samtliga förskrivningar hade ordination eller egenvårdbeslut Betydligt mindre problem Betydligt mindre upplevt behov av utbildning

Vad ingår i den ekonomiska utvärderingen? Ekonomiska effekter Förskrivning och installering Larmet i sig Hemtjänst + personlig assistent Särskilt boende Påverkan på anhörigs arbete

Vad ingår i den ekonomiska utvärderingen? ”Icke – ekonomiska” effekter Oro, ängslan och trygghet Möjlighet att kunna bo kvar i sitt hem

Kommunal- och samhällsekonomi Kommunalekonomi Direkta kostnader och intäkter som påverkar kommunen Samhällsekonomi Alla effekter som påverkar samhället totalt, inkl. ”icke-ekonomiska” effekter

Lönsamhet Kommunen Samhället Sju av elva ärenden lönsamma Största kostnadspost; förlängt hemmaboende Största intäktspost; uppskjutet säbo Samhället Sex av elva ärenden lönsamma

Förväntningar Samtliga anhöriga uppgav i föreläget att oron/ängslan var hög ofta i kombination med dålig sömn I samtliga fall har de förväntningar anhöriga haft på larmet infriats i mer eller mindre hög grad

Slutsatser Larm bör vara en HSL-insats och förskrivas av legitimerad personal. Tydlig arbetsmetod är viktig Tekniksupport nödvändigt Fortlöpande utbildning nödvändig Inledningsvis behövs en person med samordningsansvar.

Slutsatser forts. Passiva larm kan, rätt använda, främja självständighet för den demenssjuke och skapa trygghet för såväl den demenssjuke som anhöriga

Projektet har finansierats med medel från Hjälpmedelsinstitutets regeringsuppdrag ”Teknik för äldre”. Det har genomförts av Östersunds kommun i samarbete med Payoff http://www.ostersund.se/download/18.7c9b417513c116e5a141b1c/1358266481769/Rapport2013-01-14.pdf