Den nya skollagen Varför behövs en ny skollag? Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik Avspeglar inte den utveckling som skett sedan lagens tillkomst.

Den nya skollagen Mål- och resultatorienterade styrsystemet står fast - på något område tendenser till ökad statlig kontroll Ingen förskjutning i adressatfrågan - dock vissa nya beslutstyper direkt på rektor, t.ex. särskild undervisningsgrupp, anpassad studiegång, längre ledighet och befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen.

Den nya skollagen Mycket hög reformtakt under de senaste fyra åren: gy11, kurs/läroplansstruktur, ny betygsskala, lärarsatsning. Skollagen huset och de andra reformerna inventarierna. Skollagen innehåller också många förslag som innebär materiella förändringar

Systemförändringar Gemensam reglering oavsett huvudman Utgångspunkten skiftas till att fristående skolor omfattas av samma regler som skolor med offentlig huvudman Undantag ska kunna medges för fristående skolor med viss pedagogisk inriktning avseende lärarbehörighet, skolans val och betygssättning

Systemförändringar Förskolan blir en skolform Stark och tydlig signal om att förskolan är det första steget i utbildningssystemet Fler gemensamma bestämmelser gäller för förskolan, t.ex. övergripande mål och inflytande

Rektors-/förskolechefsrollen Tydligare lagregler om rektors (och förskolechefs) ansvar samt beslutanderätt. Rektorn/förskolechefen beslutar om enhetens inre organisation och har det ansvar som följer av särskilda föreskrifter Vissa detaljregler tas bort eftersom dessa uppgifter anses ligga i ansvaret för den inre organisationen En ställföreträdare får utses för rektor/förskolechefen

Rektors/förskolechefsrollen Varje elev ska bara ha en rektor. En rektor kan ha ansvar för flera skolenheter men en skolenhet kan bara ha en rektor Skolenhet ( 1 kap. 6 § skollagen): Av huvudman organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad.

Rektors-/förskolechefsrollen I 2 kap. 10 § anges att rektorn (eller förskolechefen) får delegera till en anställd eller uppdragstagare på skolenheten att besluta i de frågor där rektor är utpekad beslutsfattare enligt lag eller förordning. Krävs att den som mottar delegationen har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och att besluta i de aktuella frågorna. I vissa fall är det särskilt angivet att delegation inte får ske

Rektorsrollen Exempel på Delegationsförbud Avstängning av elev Omhändertagande av föremål Beslut om åtgärdsprogram som innehåller beslut om placering i särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång Längre ledighet än 10 dagar och befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen (obligatoriska skolformer)

Lösningar? Bara rektors/förskolechefstiteln som är reglerad. Stor frihet för huvudmannen att använda andra titlar för att organisera efter lokala behov och förutsättningar – dock en tolkningsfråga var gränsen går. Organisera efter lagens definition av skolenhet – varje skolenhet får ha en rektor/förskolechef. Skollagens definition inte uttömmande – behov av förtydligande?

Ökade överklagningsmöjligheter Stärkt rättssäkerhet genom ökade möjligheter att överklaga. Beslut om åtgärdsprogram Nekad skolplacering i kommunal skola med hänvisning till betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter Förvaltningsbesvär vid överklagande av skolskjuts Avstängning i de obligatoriska skolformerna utom grundsärskolan (ny beslutstyp)

Konsekvenser Blir viktigare att: -dokumentera processer som ligger till grund för beslut - motivera beslut - informera om överklagandemöjlighet (besvärshänvisning)

Strömningar mellan skolformer Mottagande i särskolan Utredningen inför mottagande i särskolan ska omfatta medicinsk, pedagogisk, psykologisk och social bedömning Barn får tas emot i grundsärskolan utan vårdnadshavares medgivande om det föreligger synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa. Förtydligande om att autism i sig inte är likställt med utvecklingsstörning i lagens mening.

Strömningar mellan skolformer Fler ”överåriga” elever i grundskolan Förlängd skolplikt för vissa elever som påbörjat skolgången ett år senare, eller gått om ett år under utbildningens gång. Utökad rätt att slutföra utbildningen efter skolpliktens fullgörande

Skolinspektionens tillsyn förstärks Starkt och tydligt lagstöd för tillsynen Utökade sanktionsmöjligheter mot kommunala huvudmän Strävan efter att så långt som möjligt ha lika sanktioner för kommunala och fristående huvudmän

Kvalitetsarbete Avreglering genom att krav på kvalitetsredovisning och skolplaner (samt antagligen även lokala arbetsplaner) tas bort. Ny reglering om krav på systematiskt kvalitetsarbete som ska dokumenteras Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för klagomålshantering Rutinerna ska vara kända inom organisationen samt av brukarna

Andra större förändringar Principen om barnets bästa skrivs in i lagen I all utbildning m.m. enligt lagen ska barnets bästa vara utgångspunkt. Barnets inställning ska så långt som möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Med barn avses människor under 18 år.

Andra större förändringar Tillgång till skolbibliotek Bestämmelse i skollagen om tillgång till skolbibliotek. Omfattar såväl offentliga som fristående huvudmän. Uttrycklig skrivning om att även särskola, specialskola och sameskola omfattas.

Andra större förändringar Elevhälsan införs som begrepp Bygger i allt väsentligt på ”Hälsa, lärande och trygghet” (prop. 2001/02:14). Krav på att det, förutom skolläkare och skolsköterska, även ska finnas tillgång till kurator och psykolog.

Andra större förändringar Modersmålsstöd/Undervisning Dagens bestämmelser om modersmålsstöd i förskola och modersmålsundervisning flyttas till lag Ny reglering om modersmålsstöd i förskoleklassen Regleringen för förskoleklass utformad på samma sätt som för förskola

Andra större förändringar Befrielse från undervisning, hemundervisning och konfessionella inslag Dagens utrymme för befrielse snävas in avsevärt. Det ska krävas synnerliga skäl och befrielse får bara medges vid enstaka tillfällen per läsår. Möjligheten till hemundervisning inskränks kraftigt Förtydligad reglering om utrymmet för konfessionella inslag

Andra större förändringar Näringsriktig skolmat I skollagen införs ett krav på att skolmaten ska vara näringsriktig. Begreppet näringsriktig definieras inte.

Andra större förändringar Reglering av antagningstester till grundskolan Regeringen ges bemyndigande att utfärda föreskrifter Tester får användas fr.o.m. åk 7 och fr.o.m. åk 4 om det finns särskilda skäl Tester får förekomma i alla ämnen. Närhetsprincipen får åsidosättas. Ska krävas ansökan och godkännande i varje enskilt fall

Talerätt Talerätt för ungdomar som fyllt 16 år i ärenden enligt lagen

Utökad rätt till skolskjuts Utökad rätt till skolskjuts om det kan ske utan ekonomiska eller organisatoriska konsekvenser för kommunen (annan kommunal skola eller fristående skola).