1,15 miljoner pensionärer oavsiktligt diskriminerade För att förstå hur det gått till måste man veta hur pensionssystemet är uppbyggt … ingen har gjort något fel – ändå har det blivit fel. Berthel Nordström Om Du är intresserad så klicka vidare…….

Pensionärer behöver både rimliga pensioner att leva av och anständig vård när de blir sjuka och svaga Politiker ställer ofta frågan om vad pensionärer helst vill ha - högre pensioner - eller bättre vård och omsorg. Ungefär så här……..

Anständig vård eller högre pensioner. Den frågan är fel ställd??? Om Vi har betalt pensionsavgifter för att få rimliga pensioner som vi kan leva av. skulle sätta av 25 miljarder till de äldre på vilket alternativ skulle du då vilja satsa den summan: På högre kvalitet i äldreomsorg /äldresjukvård ? Vi har betalt skatter för att få anständig vård. På högre pensioner

Behovet av bättre vård och omsorg …behandlas i en särskild presentation som heter ”Behovet av bättre vård och omsorg - nu och i framtiden”. Den kommer att presenteras om en tid under rubriken Vård/omsorg I detta program behandlas Pensionerna (Alla värden avser år 2007 när prisbasbeloppet var 40 300 kr och anger värden för ensamstående.)

Kunskaperna om pensionssystemet behöver stärkas på alla plan. Genomförandegruppen i Riksdagen, som skall värna om det nya pensionssystemet sägs lägga locket på för riksdagsmännens kritiska granskning av hur systemet har utfallit i praktiken. Är det därför som så få riksdagsmän satt sig in i pensionsbestäm-melserna? … ELLER FINNS DET NÅGON ANNAN FÖRKLARING? Hos pensionärerna så att de förstår vad som händer och vilka politiker som för deras talan Hos pensionärsorganisationerna. Där finns personer med kunskap, men hur nyttjas den??? Hos många rikspolitiker, som inte tycks känna till de villkor som gäller för landets pensionärer – de som utgör 22 % av valmanskåren.

Alla sitter i samma båt och har intresse att det går bra för Sverige Man ville så väl – men lovade mer än man kunde hålla Men det går inte att få ut mer pensioner än man betalat premier för. placera premiepensionen i lönsamma aktiefonder. Det var därför det gamla ATP-systemet måste slopas och ett nytt införas. arbeta längre än till 65 år. Nu finns det inga garantier för: successivt förbättra avtals- och privata pensioner – då man med högre löner får råd. att pensionerna är inflationsskyddade att de inte kan sänkas – bromsen kan slå till om ekonomin försämras. Men hur går det för de 1,6 miljoner medborgare som redan gått i pension ? Låt oss se hur Pensions- systemet är uppbyggt.

Pensions-systemets tre delar Privat Pension Pensions-systemets tre delar En beskrivning av de olika pensionerna finns längst bak. I detta program tas bara de Allmänna pensionerna upp. Avtals-pension Premie- pension Allmänna pensioner Tilläggs-/Inkomstpension Garantipension Utbetalas från Försäkringskassan Allmänna pensioner är begränsade till 7 300 – 15 000 kr/månad

Totalpensionens olika delar

Vem får garantipensioner? Av landets 1,6 miljoner pensionärer har 800 000 garantipension = 50 %. De har max 10 600 kr/månad. Garantipension får den som varit bosatt i Sverige (olika lång tid för olika åldrar) och är 65 år och har låg inkomst. Den egna intjänade pensionen kom-pletteras upp till lägsta garantipension som är 7 300 kr/månad. Vid egna inkomster över 5 000 kr läggs 60% av överskottet på dock högst till 10 600 kr/månad Av garantipensionärerna får 312 000 äldre även bostadstillägg. Tillägget kan utgå vid en inkomst upp till 14 600 kr/månad vid en hyra på max. 5000 kr/månad. Ytterligare 165 000 har rätt att få bostadstillägg, men tror inte att de är berättigade eller vet inte hur man söker. Garantipension får man - även om maken har höga inkomster eller om båda har förmögenhet. 800 000 minus 312 000 minus 165 000 = c:a 300 000 av pensionärerna får garantipension utan att behov föreligger. Ex: tidigare hemmafruar – invandrare som kommit till Sverige sent i livet.

Politiker och andra yrkar på högre garantipensioner Ur SPF-tidningen ”Veteranen” nr 2/07 Annas hyra är ju 5 000 kr per månad – Hur skall det gå?

Hur klarar man sig på 7300 i garantipension per månad? *)Busskort – läkare – mediciner – tandläkare –julklapp till barnbarnet – ingen semester. Utgifter på 12 000 kr – och inkomster på bara 7 300. Hur skall det gå? 5 264:-efter skatt och hyra Bo- stads- tillägg Övr. *) 1 794:- 4 692:- Mat, kläder 3 470:- = Socialbi-dragsnorm Ga- ranti- pen- sion Inte som SPF säger 2 188 innan hyran var betald. Hyra Bostadstillägg har en avgörande betydelse för de sämst ställda pensionärernas ekonomi. Det bör en riksorganisation för pensionärer inte glömma bort i sin argumentering. 5 000:- 7 300:- Skatt 1 728:- 11 992:- 11 992:-

Vem får bostadstillägg och hur mycket? Bostadstillägget är behovsprövat. Hur mycket man får beror på hur stora inkomster man själv och maken har och hur stor förmögenhet man har samt hur stor hyran är. Gå in på www.aldreomsorgenipolitiken.se - Bostadstillägg och kolla i beräkningsmallen om Du är berättigad till bostadstillägg. Exempel: en änka med en inkomst på 7 300 kr per månad kan få bostadstillägg även om hon har en lägenhet värd 2 miljoner, börsaktier för 800 000 kr och egen bil. Hon får ändå 866 kr per månad i bostadstillägg – vid en hyra på 5 000 kr/månad.

Bruttopensionen speglar inte pensionärens ekonomiska villkor. Det gör däremot begreppet ”Kvar i handen” eller ”den disponibla inkomsten” som man får genom att lägga ihop pension och bostadstillägg och dra ifrån skatt och hyra. Om man räknar ut det för några olika inkomstlägen kommer man till ett resultat som inte tidigare observerats av alla.

Kvar av pension – efter skatt, hyra + bostadstillägg Observera att man har nästan lika litet kvar i handen oberoende av hur stor bruttopensionen är.

Observera – det lönar sig inte att byta en 5000-kronors lägenhet mot en 3000-kronors lägenhet och inte att få 1 000 kr. mer i inkomst. Kvar i handen - graf Blå = Hyra 3 000 Röd = Hyra 4 000 Gul = Hyra 5 000

Bostads-tillägg 16:- kr/mån. Fyll i de gula rutorna – och se längst ned hur stort bostadstillägg du kan få. Hyra 5 000 Pension15 750 kr/mån. Bostads-tillägg 16:- kr/mån. www.aldreomsorgenipolitiken.se

Kvar i handen i hela pensionssystemet 25 000 Avgår:skatt Bruttoinkomst Garantipension 15 000 Bostadstillägg Avgår hyra Hela pensions-nivån har lyfts upp. 5 000 Alla under 15 000 kr/mån brutto har lika litet kvar efter skatt hyra och bostadstillägg (=c:a 5 500 kr/mån). Deras tilläggspension har i praktiken blivit en socialt betingad grundpension – lika för alla – oberoende av hur mycket man tidigare betalat i pensionspremie. ATP 0 4,6 7,5

Det finns sålunda ingen liten grupp fattigpensionärer ! De är många. Av de 800 000 garantipensionärerna är c:a 500 000 berättigade till bostadstillägg. De har ungefär lika mycket kvar i handen som den som har en pension på 14 600 kr per månad (= c:a 2 000 kr sedan de betalt mat, kläder mm enligt socialbidragsnormen). Medelpensionen ligger på 12 000 kr. Resterande 300 000 garantipensionärer har det tydligen bättre ekonomiskt och är därför inte berättigade till bostadstillägg. Men de har det alla knapert – med näsan precis ovanför vattenytan.

Genomsnittspension i olika åldersklasser Det måste få sägas – Dagens pensionärer har det dåligt. Genomsnittspension i olika åldersklasser Varje årskull tidigare ATP-pensionärer har genomsnittligt 2 % lägre pension än den föregående(= 10% på fem år). När pensionärer yrkar på att få sin del av tillväxten då sägs det - att pengar fattas – eller att inflation skulle uppstå om de fick mer kvar att leva av.

Reallöner och realpensioner följdes åt i 25 år Systemet startade först 2003. Reallönerna ökade 1995-2005 Ingen reallöne-utveckling på 25 år 1970-1994 Pensioner skall följa löneutvecklingen i det nya systemet. 1994 beslöts det nya pensionssystemet – Men realpensionerna låg stilla Inte heller någon real-pensionsutveckling på 25 år. ….. så hände det som inte skulle hända – Pensioner 60 % en klyfta på 32 % uppstod. 1970 1994

Se på vad som händer år 2008 på nästa sida. Reallöneutveckling 1995-2006 Men nu blir det bättre säger politikerna tröstande – nu får ju pensionärerna också del av löneutvecklingen. På tre år har ni ju faktiskt fått 3,5 % realhöjning – d.v.s. 3,5 % mer än ni hade fått med det gamla ATP- systemet. Egentligen inte särskilt mycket. Åren 2003-2006 var ju extrema högkonjunkturår. Se på vad som händer år 2008 på nästa sida.

Vad blir pensionärernas utfall under år 2008 Löneindex ökar med 4,35 % Avgår: -1.60 % Kvarstår 2,75 % På en pension på 12 000 kr = 330:- kr Avgår skatt – återstår 215:- kr Inflation ligger nu på 3,5 % -420:- kr MINSKAD KÖPKRAFT -205:- kr d.v.s. minskad köpkraft - fortfarande under en högkonjunktur. Hur går det när tiderna blir sämre?

Hur mycket måste tillväxten vara för att pensionerna inte skall sjunka i köpkraft? Tillväxten måste minst vara Inflationen + 1,6 % 1,6 %-avdraget är kumulativt d.v.s.det blir större med åren – jämfört med om det inte funnits: År 1 = -1,6%; 10:e = -14,9%; 15:e = -21,5%: 20:e = -27,6 %

Hur fungerar det nya systemet – egentligen 16 % av lönen inbetalas till Pensionsfon-derna och utgör basen för den kommande pensionen. Vad då för 13 %??? 2,5 % av lönen sätts in på ett konto. För detta kan löntagaren köpa aktier som bildar ett personligt pensionskapital för den anställde. Vid pensionstillfället höjs kapitalet med 13 % och delas sedan med beräknat antal levnadsår. Det blir den årliga pensionen

13 % - ett förskott på framtida tillväxt Förskottet betalas tillbaka genom ett avdrag varje år med 1,6 % från löneutvecklingen. Därmed får pensionären mer pengar i början än i slutet av pensionstiden, vilket motsvarar de verkliga behoven. Det där gällde de nya pensionerna – men vad hände med gamla ATP-pensioner???

ATP-pensionärerna får inget tillägg på 13 % Det nya pensionssystemet baserar sig på löner under hela livet. Enligt det nya systemet räknas pensionskapitalet varje år upp med löneindex – d.v.s. Pensionsfordran är uppräknad till dagens lönenivå. ATP-systemet baserade sig på de 15 bästa åren av 30 år. – ÖVERKOMPENSERADE ! År 2007 kostade den uppräkningen 170 miljarder. ATP-pensionärerna fick behålla sina ”höga” utgående pensioner, men de ansågs inkludera ett förskott på kommande tillväxt, som sedan återbetalas via ett avdrag på 1,6 % från justeringen enligt löneindex. ATP-pensionerna räknades bara upp med inflationen. Har det beaktats vid jämförelsen mellan systemen?

Balanstalet = Tillgångarna delat med skulderna Balanstalet = Tillgångarna delat med skulderna. ”Bromsen” slår till om talet är under 1,0. ”Bromsen” slår till om Balanstalet är under 1,0. Då sänks pensionerna. Faktorer som påverkar ses nedan. Blir det: Men bromsen – vad är det? fler äldre JA längre livslängd JA Stor arbetslöshet – globaliseringen MÖJLIGT Ökade kostnader – t.ex. f. Miljön JA Det finns en uppenbar risk för att realpensionerna kommer att sänkas. Därför gäller det att redan nu spara för kommande kärva tider. Det kan göras genom att sänka statsskulden eller genom lönsamma investeringar t.ex. lönsam forskning. Tillgångarna är 1,5 % större än skulderna

Men pensionärerna måste få någon del av tillväxten: PRO vill ha samma skatteskalor för pensionärer som för arbetande och har anmält Regeringen till EU-domstolen för åldersdiskriminering. SPF och vill höja för ”fattigpensionärerna” – vilka de nu är? Se ovan

Några vill att 1,6 %-avdraget skall slopas. De yrkesverksamma som nu håller på att spara ihop till sin pension är nog glada för att de får en förhöjning på 13 % när de blir pensionärer. Det förskottet återbetalas genom ett avdrag med 1,6 % varje år från löneindex. På så sätt får man högre pension i början och lägre i slutet av pensionstiden. Om 1,6 % skulle slopas måste 100-tals miljarder tillföras Pensionsfonderna för att täcka åtagandet. Detta skulle också kräva att alla partier som skrivit under Pensionsöverenskommelsen accepterar. Det är en svår väg att vandra. De åldrande pensionärerna skulle inte med det förslaget få så mycket i början - när skatten är dragen. ATP-pensionärerna blev överkompenserade – det var ju därför ATP-systemet inte höll. Nu fick de behålla sina för ”höga” pensioner men måste finna sig i att dessa inkluderade den beräknade framtida tillväxten. Därför sker ett avdrag med 1,6 %. – Det är svårt att argumen-tera emot.

70+-pensionärerna diskriminerade – oavsiktligt Under ATP-åren 1970-1995 utvecklades löner och pensioner lika. 1994 fastställdes att löner och pensioner skulle utvecklas lika i det nya systemet. Reallöneutvecklingen 1970-2005 Alltsedan 2003 är det genomfört. Yngre pensionärer däremot fick ta del av den reallöneökning som skedde under åren 1994-2005 Men mellan 1994-2003 gällde inte det. Under dessa år uppstod en klyfta mellan yrkesverksamma och pensionärer på 32 %. Det är 70+-pensionärerna – de som föddes 1937 och dessförinnan som diskriminerades. Det rör sig om 1 150 000 pensionärer. Ingen har upptäckt vad som skett – men diskrimineringen skedde helt oavsiktligt.

Om det nya systemet börjat tillämpats redan när det beslöts 1994 Löneökningar enligt Medlingsinstitutet …då hade nettopensionerna varit 15 % högre än nu för alla 70+-pensionärer – de som blivit diskriminerade. Detta hade kunnat justerats för fem år sedan – men låt åtminstone de diskriminerade få sin rätt från och med år 2009!!!

Skatterna skulle då minska med Pension per mån 7 300 9 000 12 000 15 000 >15 000 Per år 1000 kr 87,6 108,0 144,0 180,0 >180,0 + 15% Kr/mån. -1 095 -1 350 -1 800 -2 250 - 2 250 Om 70+-pensionärerna skulle få denna skattesänkning så skulle nettot efter skatt för reallöner och realpensioner utvecklats lika alltsedan 1970 och bli ett konsekvent system ! Om de inte skulle få det – då blir det ett avbrott i följsamheten för åren 1994-2003.

Särskild skatteskala för äldre Det är viktigt att få alla i arbete – och då måste det löna sig att arbeta. Man kan emellertid inte sänka a-kassa och sjukersättning hur mycket som helst. Människor måste också kunna leva. Smart då - tycker Alliansen att istället sänka skatten för dem som jobbar. Det är OK. Men meningen var väl inte att de som redan gått i pension skall börja jobba igen – eller?

Slopandet av de särskilda skatteskalorna skulle ge pensionärerna Per mån 1000 kr   7,3 9,0 12,0 15,0 25,0 40,0 Per år 87, 6 108,0 144,0 180,0 300,0 480,0 Yrkesverk-sammas skatteskalor -437 -485 -581 -901 -946 Förbättr.i % -5,9 % -4,8 % -4,0 % -3,9 % -3,6 % -2,4 %  

Skäl att sammanlagt kräva Regering och Riksdag kan påverka skatterna - Pensionsöverenskommelsen behöver inte brytas upp. Ingen fondavsättning behövs. Fördelaktigt att ge kompensationen i form av sänkt skatt. Då får även de med bostadstillägg en förbättring. Ekonomin skulle förstärkas för 70+pensionärerna de som diskriminerats i skarven mellan de båda pensionssystemen under åren 1994-2003. Färre skulle därmed slippa behöva få garantipension och bostadstillägg. Det skulle kosta 12,5 miljard/år under en 13-årsperiod + 11,5 miljard/år = 24,0 miljarder netto/år

Knapphetens kalla stjärna Facken talar för sina medlemmar - 4 % löneökningar = 50 miljarder/år Pensionsskuldens uppräkning kostar 170 miljarder/år. Men de svaga – utan talesmän drar alltid det kortaste strået. Sveriges höga skatter behöver sänkas så att verksamhet inte drivs ur landet. Anders Borg vill använda pengar till forskning, infrastruktur, skola, barn- omsorg (egentligen en bra satsning på framtiden).

Tror Du verkligen att de äldre kan få sin rätt? Men vänta nu – Vad är det som håller på att hända? Inflationstakten är ju redan uppe på 3,5 % att då släppa ut 24 miljarder per år extra gör att inflationen ökar än mer. Inflation är aldrig bra för pensionärer. Vem förstår att bevaka de äldres rätt? Det vore kanske en väg - att höja räntan för att stabilisera priserna och att höja pensionerna för att stimulera efterfrågan? Konsumtionen i samhället får inte bli större än att inflationen begränsas till 2 %. Börserna faller – fastighetspriserna sjunker Efterfrågan i bl.a. USA minskar – Samtidigt ökar inflationen. Det liknar Stagflation. En sådan är svår för Riksbanken att påverka med dess enda vapen - räntan. Vill man ge äldre rimlig vård och anständiga pensioner, så måste andra befolkningsgrupper begränsa sin konsumtion.

Får kommande pensionärer sämre pensioner än ATP-pensionärerna fick? SEB har ett beräkningsprogram se http://www.seb.se/pow/apps/pensionsanalys/index.html Ur detta program har 6 personer valts låg lön – 18 600 /mån – undersköterska medellön – 24 800/mån – barnmorska hög lön - 47 400/mån – läkare var och en i två åldrar – 40 år – 65 år. Dessutom maxlönen i ATP på 7,5 basbe-lopp och en på 7,5 basbelopp + 32 % - där maxpensionen egentligen bör ligga.

Pensionen i det nya systemet blir 68-75 % av slutlön Ålder 2008 Lön 2008 Kr/mån Slutlön Pension 65-74 år Pension 75 -w % Kr/mån. 40 – låg 18 600 23 900 72 17 208 63 15 057 65 - låg 73 13 578 66 12 276 40 - medel 24 800 31 800 22 896 20 034 65 - medel 17 856 65 16 120 40- hög 47 400 60 800 68 41 344 58 35 262 65 - hög 75 35 550 32 232 ATP medel   ATP hög Ålder 2008 Lön 2008 Kr/mån Slutlön Pension 65-74 år Pension 75 -w % Kr/mån. 40 – låg 18 600 23 900 72 17 208 63 15 057 65 - låg 73 13 578 66 12 276 40 - medel 24 800 31 800 22 896 20 034 65 - medel 17 856 65 16 120 40- hög 47 400 60 800 68 41 344 58 35 262 65 - hög 75 35 550 32 232 ATP medel   ATP hög 17 875 17 875 23 595 23 595

Högsta ATP ligger lägre än nya pensioner.

Men så kommer nu professor Assar Lindbeck och säger …. Slopa överskottsmålet – som nu är 2 % på BNP = 60 miljarder/år - se hans artikel http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=734626 DIT HÖR NATURLIGTVIS 70+GENERATIONERNA SOM KOMMIT I KLÄM MELLAN DE TVÅ PENSIONSSYSTEMEN. Inget rimligt skäl att omfördela inkomster till framtida generationer, som sannolikt kommer att bli betydligt rikare än vi. Rimligast är att använda pengarna till förbättringar för nu levande generationer exempelvis till vård och ökad konsumtion för låginkomsttagare.

Möjligheten finns…. På 30 års tid – får den yrkesverksamma befolkningen vid en genomsnittlig ökning av reallönen med 1,6 % per år en reallön som ligger 60 % högre än vår – Professor Lindbeck tror på en fördubbling. PENSIONSÅLDERN BORDE SUCCESSIVT HÖJAS MED 10 ÅR - från 62 år till 72 år - d.v.s. man skulle då genomsnittligt kunna leva som ”friherre” i 14 år efter pensionen– eller lika många år som år 1995. Sedan år 2000 – på sju år – har medellivs-längden ökat med 2,1 år – d.v.s. med 3,6 månader/år. Om ökningen av medellivs-längden bara blir 50 % så stor under de närmaste 30 åren skulle den öka med 5 år.– Då skulle kostnaderna sjunka och inkomsterna stiga – Försörjningsbördan skulle inte bli större än den vi har nu.

Ett förslag om hur resurserna skulle kunna användas Förbättrad vård Miljarder 25 000 fler vårdare 9,0 400 tim grundutbildn. för 25000 vårdare per år 2,0 Lönehöjning 10 % 6,0 Arbetsledning-organisation 1,0 Forskning – demens 1,0 Summa 19,0 Ökade pensioner enligt ovan 24,0 Övr-forskn. m.m. enl. Anders Borg 17,0 SUMMA 60,0 De äldres livskvalitet beror på att det finns tillräckligt många vårdare med erforderliga praktiska kunskaper. Om det skall gå att rekrytera vårdare krävs att yrkets status höjs genom bättre utbildning – karriärsstege – och högre lön för de som kvalificerar sig. En satsning på äldreforskning kan bli mycket lönsamt eftersom hela jordens befolkning åldras. Dessutom kan det spara pengar och minska lidande.

Finns det någon som kan hävda de äldres intressen? De äldre själva? Knappast de sjuka och svaga. 65-75-åringarna har barnbarn att ta hand om och dessutom vill man resa – och inte binda sig. VILKA TAR DET ANSVARET? Äldreorganisationerna ? Kunskaper krävs – men också kraft för att driva pensionärspolitik. Riksdagsmännen ? Få riksdagsmän kan pensionsfrågorna. Men är det inte de som måste värna om att även de äldre får del av tillväxten?

Här följer beskrivning av de olika pensionsslagen. Privatpensioner tecknas i särskilda försäkringsbolag och ger vanligen ett pensionstillägg under 5-10 år. Avtalad pension utbetalas enligt avtal och höjs oftast med inflationen. Avtalspensioner tecknas mellan arbetsgivaren och en facklig organisation och kan inte försämras retroaktivt. Den höjs oftast med inflationen.

Vem betalar pensionerna – hur mycket. 1. ATP/Tilläggspensionen är förmåns-baserad – d.v.s. man får 60 % av genom-snittet av de 15 bästa inkomståren. 2. Inkomstpensionen är avgiftsbaserad – man får den pension som 18,5% av lönen under hela livet ger. De samlade avgifterna räknas upp till pensionsdagens löneläge. 16 % går till inkomstpensionen 2,5 % går till premiepensionen, som löntagaren får placera i aktier. 3. Av totalavgiften betalas 11,5 % av arbetsgivaren och 7,0 % av arbetstagaren. 4. Premierna för avtalspensioner betalas av arbetsgivaren med 4,5 % upp till 7,5 basbelopp och med 30 % däröver samt med 2 % för en kompletterande pension.

Så här mycket får Du i pension Tilläggspension tjänar du in på lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Den ger ger 60% av intjänade ATP-poäng x basbeloppet. 2. Inkomstpension blir vad 18,5 % premie på hela livsinkomsten samlar delat med beräk-nad återstående livslängd. 3. ITP avtalspension t.ex.(som är ett komplement till den allmänna pensionen) ger dig: 10 procent för lön upp till 7,5 inkomst-basbelopp. 65 procent för lön mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp. 32,5 procent för lön mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp.

Allmänna pensioners andel av totalpensionen varierar