Kompilerad av Gergely Karosi från Elias Wesséns „Vårt svenska språk”

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Tysk formlära 2 Konjunktioner.
Advertisements

Meningsbyggnad.
KONJUNKTIONER.
PowerPoint av Bendik S. Søvegjarto Koncept, text och regler av Skage Hansen.
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
PowerPoint av Bendik S. Søvegjarto Koncept, text och regler av Skage Hansen.
Bisatser © Birgitta Ryding.
PowerPoint av Bendik S. Søvegjarto Koncept, text och regler av Skage Hansen.
Konjunktioner (och subjunktioner) youtube. com/watch
Grammatik Ordklasser.
Del 2: Svenskans släktskapsförhållanden
Golv, väggar, tak. fönster och en dörr
Muntligt Jag kan….
Dialekter.
Underordnade konjunktioner
Ordklasser.
Sociolekter och dialekter
Satsdelar.
På andra sidan Skrivuppgift hösten 2012.
Bedömning av muntlig produktion och interaktion
Teckenspråk Ett eget språk.
Våra fyra första satsdelar i korthet
Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Presupposition gemensam kunskap som inte behöver påstås eller förklaras förutsatt information - bakgrundsantaganden konventionaliserade bärare av implicit.
Riksgiltigt talspråk (Medeltiden)
Matteus 26: ”När hon hällde denna balsam över min kropp förberedde hon min begravning.”.....
Huvudsatser och bisatser
Om konsten att bedöma trovärdigheten hos det du ser, hör och läser
Nordiska språk.
Norge.
Färöiska Färöarna tillhör Danmark men har ett eget språk och styr lite själv Färöiskan fick ett eget skriftspråk under 1800 talet När dem hade fått egen.
Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling.
Kandidatuppsats i Statistik F3
Hur gör man en debattartikel?
Nordiska språk 1.
Nordiska språk.
Nu lär vi oss lite om likheter och skillnader mellan språken!
FRASER. En sats, som alltså kan vara antingen en huvudsats eller en bisats, består i sin tur av…
1 PAX En fridfull analys Lennart Lönngren. 2 Pax är ett vanligt ord i liturgiska sammanhang. Gloria in excelsis Deo Et in terra pax hominibus bonae voluntatis!
Våra grannspråk HUNDE I SNOR
Kompilerad av Gergely Karosi från Elias Wesséns Vårt svenska språk
Nordiska språken del 1 Lgr-11 säger: ”Du ska känna till likheter och skillnader mellan svenska och de andra Nordiska språken”
Styckeindelning.
Samordnande konjunktioner- bindeord
Svenska, norska, danska, isländska, färöiska (- inte finska! )
Motivationen att lära sig svenska
Ordföljden i svenskan (syntaxen)
Begrepp.
Konjunktioner bindeord.
Vad tycker du? När man diskuterar berättar man vad man tycker om något. När jag tycker något har jag en åsikt. Ett finare ord för att säga något är att.
Språkhistoria 3.
SPRÅKET.
Att skriva vetenskapligt
Skrivregler AV: ANTON, SARA OCH JOCKE. Styckindelning  Förstå och Handling  Blankrad eller Indrag  Andvänds i ?  Viktigt för att ?  Grundregler och.
Satsbegreppet. Begreppen mening och sats På svenska talar man ofta om meningar och satser, men på tyska finns inte begreppet mening. På svenska används.
Vad är minoritetsspråk? Vad ett minoritetsspråk är kan man egentligen höra av namnet. Det är ett språk som talas av en mindre grupp. Minoritet=mindretal.
Språkriktighet. Stor och liten bokstav Stor: vid namn. Sammansättning av namn + helt ord: Stockholmscaféer (jämför med stockholmare) Liten bokstav: svensk.
Att bygga meningar förra veckan huvudsatser nu bygger vi på bisatserna.
Grammatik.
SATSLÄRA En mening kan bestå av en enda sats. En mening kan också byggas upp av två eller fler satser som binds samman.
Indoeuropeiska språk Ca 80% i Norden talar Svenska, Danska och Norska – Förstår varandra Utvecklats ur gemensamt urnordiskt språk. Isländska och Färöiska.
ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET
Språk Elevröster.
Danska.
Satslära När du skriver en text sätter du ihop ord som blir till en eller flera satser. Dessa satser bildar då en mening, som börjar med stor bokstav och.
Samordnade konjunktioner
Grammatisk terminologi I
Satsschema - Hur använder man det?
Kursplan för svenskundervisning för invandrare
Presentationens avskrift:

Kompilerad av Gergely Karosi från Elias Wesséns „Vårt svenska språk” Konjunktioner Kompilerad av Gergely Karosi från Elias Wesséns „Vårt svenska språk”

Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk Konjunktioner Konjunktioner kan vara bindeord: de binder samman ord eller satsdelar fogeord: de inleder bisatser Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk

Samordnande konjunktioner Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk

Samordnande konjunktioner 1 Och: det är språkets vanligaste konjunktion det uttalas: „å” i vardagsspråk, men lexikaliskt skulle man säga „åkk” dess ortografi kommer från lågtysk: „doch”, eller „auch” i norsk och dansk är det: „og” (uttalas:” åg”) Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk

Samordnande konjunktioner 2 Samt betyder samma som „och”, men det kan inte förbinda fullständiga huvudsatser Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk

Samordnande konjunktioner 3 Både… och: har liknande betydelse som „och” likvärdiga uttryck är: såväl... som icke blott... utan även inte bara... utan också dels...dels än...än m.fl. Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk

Samordnande konjunktioner 4 förbundade funktion har också följande konjunktioner: också, (=ock) även dessutom därjämte där(in)till ävensom ävenledes m.fl. Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk

Samordnande konjunktioner 5 Eller Det användes med satsdelar som utesluter varandra Eller kan förstärkas med: antingen…, evad…, varken…, (efter varken behöver man inte negation) vare sig… (om det har samma betydelse som varken…eller, då kan det stå i negerad sats.) Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk

Samordnande konjunktioner 6 Men användes för att uttrycka motsatsning. Utan förursätter en negation i första ledet. Man vänder om detta till ett positivt påstående: Ex.: Han är inte sjuk, utan bara trött Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk

Samordnande konjunktioner 7 Ty inleder alltid en sats. Det är ett specielt skriftspråkord och kan inte förbinda ord. I talspråk använder man hellre för. Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk

Samordnande konjunktioner 8 Nämligen har förklarande funktion. Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk

Underordnande konjunktioner Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk

Underordnande konjunktioner allmäna: att, (”t” är här alltid hörbar)* konsekutiva: så att, (för att, därför, att, under det att, till dess att, i det att, genom, att, utan att, osv.) finala: för att, på det att temporala: då (skriftspråkig), när (talspråkig), medan, sedan, under det att, just som, så länge som, innan (konjunktion och preposition kan det vara.), förrän, till dess (att), tills, så snart som, så ofta som kausala: emedan, enär, då, alldenstund, eftersom, därför att konditionala: om, ifall, såvida, såvitt, försåvitt, så framt, därest, (om) blott, (om) bara koncessiva: ehuru, oaktat, fastän, (fast), även om, om också, om än, änskönt, låt vara att komparativa: som, såsom, liksom, än, ju (...desto) interrogativa: om, huruvida [* i motsats till infinitivmärket att (i ledigt tal och dialekt uttalas: å)] Källa: Elias Wessén: Vårt svenska språk