AUDIT och DUDIT 2010 Ninni Lundh

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riskbruk, skadligt bruk och beroende
Advertisements

FREDA – bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer
Utveckling av missbruks- och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting 070 –
AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT RAPPORT TILL ALCOHOL UPDATE 2009 SVENSKARNAS ATTITYDER TILL GRÄNSHANDEL MED ALKOHOL.
Nytt landskap: helgsupande avtar; vardagsdrickande tilltar Ett gäng typiska alkoholister.
Riskbruk,skadligt bruk och beroende. Kriterier
Lilla AUDIT-projektet ”Får man lov att ställa en liten fråga….?”
Mava-projektet Ann-Sofi Medin och Christer Andersson – Göteborg Stad
Ungas frågor om alkohol och droger
En utbildningssatsning i samproduktion mellan
Alkoholism.
Cannabis-appen - ett preventionsverktyg i vår tid 3 april 2013.
Missbruks-och Beroendeenheten i Luleå
Upptäckt och förebyggande verksamhet Göteborg 27 feb 2009 Sven Andréasson, docent Statens folkhälsoinstitut och Karolinska institutet.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för god vård och omsorg
Utredning och behandling av beroende och missbruk inom psykiatri och socialtjänst, var görs insatserna? Rätts psykiatri Allmän psykiatri Dubbeldiagnos.
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Införande i Landstinget Gävleborg
Alkoholpolicy och hälsofrämjande arbete i Sverige: vad fungerar?
LANDSTINGETS VÅRD AV PATIENTER MED MISSBRUKS- OCH BEROENDESJUKDOMAR
Alkohol och drogsituationen nationellt och lokalt ur ett folkhälsoperspektiv Förekomst Konsekvenser, men - inte om risk för att bli beroende - inte om.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
AUDIT Alkohol Use Disorder Identification Test.
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Alkohol/droger och psykisk hälsa
Missbruksvården Haparanda 2010
Marie Montin Länssamordnare ANDT-frågor
Dialogseminarium Dokumentation & uppföljning – fokus på KOL Välkommen!
Droger och spel 2006Gymn åk2 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Droger och spel Elever som röker (dagligen eller ibland)
Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Karlstad den 11 september 2009 Sveriges Kommuner och Landsting
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Ungdomar & Alkohol.
UngDOK Strukturerad intervju för kartläggning och bedömning inom ungdomsbehandling Ingegerd Nilsson, Mini-Maria Göteborg Liliana Pellegrino och Annica.
Ett projektarbete under ST i allmänmedicin av Magnus Röjvall
Kunskap till praktik i Gävleborg Projekt för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården Ninni Lundh, processledare.
Behandling och självläkning
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Växjö universitet Sveriges Kommuner.
Grundskolan år 9 Droger och spel 2008 BILD 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Tidiga preventionsinsatser i kommuner och företag Policyarbete och åtgärder mot riskbruk.
1 Elevenkäten Elevenkäten Föräldraträff 2010 Järna 30/
Känna till och ha provat metoder och verktyg för processledning
Novus Unga om vården Vårdförbundet Lina Lidell 1718.
Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011.
Tema Alkohol Elisabeth Grusell Ledningsansvarig Sjuksköterska, Familjeterapeut Beroendecentrum Stockholm Victoria Andersson Studiekoordinator,
Kompetenslyftet eHälsa i primärvården Dialogseminarium – Levnadsvanor för Rehab Välkommen!
Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Norrbottens läns landsting Kommunförbundet Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbottens län.
Vårdprogram för missbruks- och beroendevården för
Missbruksorganisationer i Stockholm Historik
Samhällsvetenskapliga metoder
BjH 8 mars BjH 8 mars
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Överenskommelser 2014 Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten - Regional stödstruktur för kunskapsutveckling - Regionalt.
Primärvården VGR Riskbruk - Vad görs idag?
Smittspårarutbildning
Gymnasieskolan år 2 Droger och spel 2008 BILD 1 Elever som röker (dagligen eller ibland)
Hälsa på lika villor? Befolkningsundersökning Norrland - Norrbotten 2010 Sandberg, K
Alkoholens medicinska effekter Rune Johansson, beroendeenheten
Så här dokumenteras Alkohol i COSMIC Utgå från formuläret Frågor Levnadsvanor.
Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre Liter 100%-ig alkohol Sorad = centrum för socialvetenskaplig.
1 Nationella riktlinjerna – avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland Sveriges Kommuner och Landsting
Screening för alkohol- och drogrelaterade problem AUDIT och DUDIT formulären Mona Andersson Alkohol- och drogbehandlare Nexus Socialförvaltningens öppenvård.
ADDIS ® Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik.
Screening för alkohol- och drogrelaterade problem: AUDIT och DUDIT formulären Mona Andersson Östersunds kommun Lars Andersson Bergs kommun.
Screeningkapacitet hos screeningfrågor om riskbruk HFS Temadag om alkohol Kjerstin Larsson, Christina Nehlin Gordh, Kerstin Damström Thakker,
Välkommen till Baskurs ”Riskbruk, missbruk och beroende”
Beroendeskala Källa, folkhälsomyndigheten
Riskbruk av alkohol vid psykisk sjukdom, störning
Presentationens avskrift:

AUDIT och DUDIT 2010 Ninni Lundh Kunskap till praktik, Region Gävleborg och Landstingets Folkhälsoenhet

Presentation Namn Arbetar som … Erfarenhet av riskbruk, missbruk/skadligt bruk, beroende? Förväntningar på dagen?

Varför prata om alkohol? Alkoholen skapar flera typer av problem bl a Sociala problem Närstående, barnen har det jobbigt, risksituationer Mängdfrågor - skadligt Alkoholens/drogens ”giftighet”/skadeverkningar för kroppen, psyket och det sociala sammanhanget Kunskap och motivation hjälper ofta Beroendetillstånd Besatthet, hjärnskada, tillvänjning, abstinens Inte lika enkelt som en livsstilsfråga

Riskkonsumtion – pedagogisk term Alkoholkonsumtion som kan ge skador Alkoholkonsumtion som överstiger 9 standardglas per vecka för kvinnor (36 cl starksprit) eller >4 glas vid ett och samma tillfälle (berusningstillfälle) 14 standardglas per vecka för män (56 cl starksprit) eller > 5 glas vid ett och samma tillfälle (berusningstillfälle) Gäller friska normalviktiga personer och är ett medicinskt ställningstagande. Hur mycket man kan dricka utan ta skada är dock väldigt individuellt och de här rekommendationer ska ses som generella.  

Vad är ett standardglas? 4 cl sprit (40%) 2 x 33cl lättöl 50 cl folköl (3,5%) 33 cl starköl (5,2%) 15 cl matvin (restaurang) 8 cl starkvin En flaska vin innehåller 5 standardglas

Alkonacka Sort Standardglas En flaska lättöl till lunch 6 dagar 3 Tre glas vin under fin middag fredag 3 En 4:a whisky före middag lördagkväll 1 Två glas vin till maten lördagkväll 2 Punsch till kaffet (4 cl) 1 Veckokonsumtion 10 = 40 cl sprit (40%)

Riskbruk Alkoholkonsumtion som överstiger 9 standardglas per vecka för kvinnor (36 cl starksprit) eller >4 glas vid ett och samma tillfälle (berusningstillfälle) 14 standardglas per vecka för män (56 cl starksprit) eller > 5 glas vid ett och samma tillfälle (berusningstillfälle)

Mer omfattande insatser Diagnos/bedömning enligt ICD-10 Skadligt bruk 10-20 % ? Beroende (tidigt, mellan, sent stadium) 5,2 % av männen - 135 000 män (ökat 25%) 3,3 % kvinnor - 100 000 kvinnor (ökat 50%) riskbruk skadligt bruk / missbruk Riskbruksresonemang beroende Kort rådgivning Specialiserad beroendevård Öppenvårdsinsatser Riskbruk ca 900 000 17% av männen 9% av kvinnorna Mer omfattande insatser

Totala alkoholkonsumtionen Antalet tillfällen med berusningsdrickande har ökat med cirka 40 procent mellan 1998 och 2004. 1996 - drygt 8 liter (100% alkohol) 2004 - 10,5 liter - hur mycket är det?

Mer än 10 liter 100% sprit per vuxen? En flaska lättöl per dag blir nio flaskor sprit (40%) på ett år! (ca 2 cl x 365 dagar = 730 cl delat med 75 cl = flaskor) Fem glas vin i veckan blir 14 flaskor starksprit på ett år (5 glas x 4 cl = 20 cl x 52 veckor = 1040 cl delat med 75) Fem stora stark i veckan blir 20 flaskor sprit på ett år (5 x 6 cl = 30 cl x 52 = 1560 delat med 75) En vinbox innehåller 4 flaskor vin – en box i månaden blir mer än en 75:a i månaden

10 liter 100%

Hur vanligt är det? 64 procent av de unga männen och 32 procent av de unga kvinnorna beskriver berusningsdrickande mer än två gånger i månaden (Andreasson och Grafman 2002). De unga med omfattande alkoholvanor har i växande omfattning blivit klienter med alkoholrelaterade problem. Andel vårdade 18-24 åringar inom socialtjänsten och beroendevården ökade med 75 procent mellan 1998 och 2004. Dock är åldersgruppen 45-64  år fortfarande den största klientgruppen (Centrum för folkhälsa i Stockholm 2006).

Gävleborg Vi har en högre konsumtion än riksgenomsnittet Vi har en högre dödlighet med alkohol i orsaksdiagnos Vi har en högre dödlighet i diagnoser som kan ha relation till hög alkoholkonsumtion Skillnader finns i länets olika kommuner

Hur vanligt är det bland våra patienter? Riket: Folkhälsoinstitutet Av 1000 patienter om året inom pv är ca 150 högkonsumenter ytterligare drygt 150 berusar sig regelbundet och omkring 25 är alkoholberoende = nästan 30%!!

Vad söker dom för? Primärvård: Högt blodtryck, sömnbesvär, depression, alla möjliga sjukdomar och symtom … Upprepade recept av beroendeframkallande medel Akutsjukvård: Olyckstillbud, skador, förgiftning, depressioner, panikångest … Psykiatri: Depression, psykos, panikångest ….. Socialtjänst: Försörjningsstöd, problem i familjen…..

Hur närmar du dig detta? En stor majoritet, mellan 75 och 90 procent, av primärvårdspatienter tyckte i en enkätstudie att det var viktigt att man i hälso- och sjukvården tog upp frågor om levnadsvanor, bland annat alkoholvanor (Andreasson och Grafman 2002) Studier visar att uppmärksamhet och riskbruksinformation GÖR SKILLNAD!

Era funderingar? Hinder? Möjligheter? Hos dig? Hos patienten? Tid?

Alkoholens hälsoeffekter? Rekommendera inte alkohol som medicin Avråd inte från måttligt drickande i det enskilda fallet, men ta hänsyn till kända kontraindikationer Informera om att de gynnsamma effekterna uppnås vid mycket måttlig konsumtion Avråd alltid från berusningsdrickande Avråd alltid deprimerade klienter från att dricka alkohol Inga säkra nivåer för gravida

AUDIT Alcohol Use Disorder Identification Test Screening Testet mäter alkoholbeteendet och vanliga negativa konsekvenser av alkohol Testet har mycket hög tillförlitlighet Sensivitet och specifitet (KI) Rekommenderas av WHO och SoS

AUDIT-formuläret Innefattar endast 10 frågor 3-5 svarsalternativ Normerade värden, 0-40 poäng Konsumtionen mäts i standardglas Går fort och är enkelt Kan användas för uppföljning Formulär ger mer än lösa frågor

Instruktion och begrepp

Konsumtion och berusningsdrickande

Problem-beroende

Problem- missbruk (DSMIV) /skadligt bruk (ICD10)

Poängberäkning Fråga 1-8: Ger 0, 1, 2, 3 eller 4 poäng räknat från vänster till höger. Fråga 9-10: Ger 0, 2 eller 4 poäng räknat från vänster till höger.

Normvärden ♂≤ 8 poäng ♀≤ 6 poäng

Hur sammanställer jag AUDIT? Räkna ihop antalet poäng Män 8 respektive kvinnor 6 poäng riktvärde Högre poäng indikerar alkoholproblem Se efter var poängen befinner sig (riskbruk, missbruk/skadligt bruk, beroende) Räkna ut antalet standardglas/vecka

Hur svårt är det? Fråga varandra - två och två Fem minuter vardera maximalt

Ställa frågorna … Reflektera över Är patienterna ärliga? Hur det kändes att bli frågad Hur det kändes att ställa frågorna Var det någon fråga som du undrar över? Är patienterna ärliga?

Vad gör jag med resultatet? Inget? - kan ändå ha effekt… Återkoppling Kort intervention och uppföljning Informativt samtal > 20 p = Hänvisa till beroendemottagningarna för bedömning/diagnos 10-20 p och ingen förändring med riskbruksresonemang

Hur kommer man igång?

Vad säger jag? ”Vi har som rutin att fråga en del i början av kontakten med oss om bland annat alkohol” ”Det är inte alltid man tänker på hur mycket alkohol man dricker en vanlig vecka.. ” ”Vi gör en sammanställning av din veckokonsumtion..” ”Eftersom du står på en del mediciner vill jag ställa några frågor kring det..”

Vad säger jag? ”Skulle du vilja veta mer om hur alkoholen kan påverka de besvär som du har?” ”Idag vet man att oro och ångest kan förvärras av alkohol även i måttlig mängd – är det något du funderat på?” ”Har du funderat på om det här kan ha någon inverkan på hur du mår?” ”Kan du tänka dig att minska till hälften under närmaste tiden?” ”En del människor är mer känsliga för alkohol…”

Att tänka på Rutiner Systematik Dokumentation Uppföljning Sammanställning på gruppnivå?

Rutiner vid screening (exempel) Ta tillfällen att informera om hur alkoholen påverkar det som personen söker er för Vid …. eller … ska..dr/ssk/kurator/socialsekreterare ställa AUDIT-frågorna Vid poäng <6/8 – ingen speciell åtgärd Vid > 6/8 p men < 20/22 p riskbruksresonemang/motiverande samtal och uppföljning, provtagning (CDT, MCV och leverprofil) Vid >20/22 p hänvisning till Beroendemottagningen för fortsatt utredning (ASI, ADDIS) och åtgärd

Identifiera problemet med AUDIT och/eller GT och CDT ALKOHOL – upptäcka, utreda, bedöma, planera, behandla och följa upp Etablera kontakt med patient/klient Identifiera problemet med AUDIT och/eller GT och CDT AUDIT poäng? Män: < 7 poäng Kvinnor: < 5 poäng 8-15 poäng 6-13 poäng 16-19 poäng 14-17 poäng >20 poäng >18 poäng Inga problem, intervention inte nödvändigt Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Kort motiverande rådgivning (t.ex. FRAMES eller MI) Diagnostisk bedömning av problemet och dess svårighets-grad (DSM-IV eller ICD-10) Minst en uppföljning med AUDIT och/eller GT och CDT Några uppföljningar med AUDIT och/eller GT och CDT Utredning med ASI och MAPS samt personbedömning med psykologiska tester Strukturerad psykosocial behandling med t.ex. motivationsmetodik, psykodynamisk terapi, 12-stegsprogram, kognitiv beteendeterapi, och/eller par/anhörig terapi Läkemedelsbehandling med Campral, Revia och/eller Antabus Observera att MAST kan användas i stället för AUDIT DOK eller ADAD (ungdomsversion) kan användas i stället för ASI GT och CDT kan kompletteras med t.ex. ASAT och ALAT Regelbunden uppföljning med ASI och MAPS och/eller GT och CDT Låg kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Hög kostnad avseende tidsåtgång och kompetenskrav hos behandlaren Sammanfattning från Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård (Socialstyrelsen, 2007) av Claudia Fahlke, Ulf Berggren & Jan Balldin (Göteborg Alcohol Research Project)

FRAMES Feed-back- du delger patienten din bedömning Responsibility- Det är patientens ansvar att förändra sitt drickande Advice -... men du kan ge råd Menue -... och dessa råd kan utformas som en meny, där det finns olika alternativ Empathy - Ett empatiskt förhållningssätt fungerar bäst Self-efficacy - du kan stärka patientens tilltro till sin förmåga att göra förändringar

TIPS om förhållningssätt och tekniker www.riskbruk.se se under verktyg Samtalet sker i Empatisk anda. Patientens inneboende förmåga att klara av att ändra sina vanor uppmuntras (Self-efficacy) och i förhållningssättet markeras att det handlar om patientens eget val och ansvar (Responsibility).     Samtalet inkluderar Feed-back när det gäller patientens egen konsumtion i jämförelse med allmäna befolkningen *, diskussion om möjligt samband mellan patientens symtom och alkoholvanor, förklaring av vilka gynnsamma effekter minskad alkoholkonsumtion kan ha och diskussion om vad patienten kan göra för att lättare klara en minskad konsumtion * (Advice och Menu).   Målet är vanligen minskat drickande snarare än avhållsamhet från alkohol.   Ofta förekommer "boostersessioner", som kan vara en del av ordinarie återbesök av andra skäl än alkohol.

DUDIT – Drug Use Disorders Identification Test Tungt narkotikamissbruk Totalt ca 25 000 ”Lätt” narkotikaberoende? Läkemedelsberoende? Substitutionsbehandling? Man räknar med att ca 250 000 personer har missbruk eller beroende av läkemedel!!

När fråga om beroendeframkallande läkemedel och narkotika? Nytt recept av läkemedel med risk för missbruk-skadligt bruk eller beroende Återkommande recept av beroendeframkallande läkemedel Tidigare känt riskbeteende (alkohol annat) Annat aktuellt riskbeteende/beroende Tecken på abstinens av de respektive substanserna Alltid vid vissa kontakter

DUDIT Viktigt att prata igenom på arbetsplatsen vilka rutiner man ska ha och hur man ska dokumentera Se mer information på: http://www.slso.sll.se/upload/Administrationen/DUDIT-E.pdf http://www.slso.sll.se/upload/Affektiva/Tolkning%20Dudit+Dudit-E.pdf

Fakta Alkohol och hälsa; Sven Andréasson och Peter Allebeck; 2005 Alkohol som sjukdomsorsak /del 1 och 2 Systembolaget http://www.systembolaget.se se AlkoholHälsa Läkartidningen 2006 Nyttan av måttlig alkoholkonsumtion  Aktuella telefonnummer Beroendeenheter i samverkan landsting och kommuner http://www.plexus.lg.se/templates/Page.aspx?id=15669

Att läsa vidare Folkhälsoinstitutet www.fhi.se www.riskbruk.se se verktygslådan Info om MI www.somra.se www.drogportalen.se www.drugsmart.com Alkoholförebyggande insatser i primärvården; Sven Andréasson Inom kort www.beroendeportalen.se

Interaktiva självtest och information http://alkoholprofilen.se/ http://www.riskbruk.se/Default.aspx?id=5795 http://www.alkoholhjalpen.se/ http://www.livsstilstest.se/stad

Frågeformulär Direktlänk för att hämta formulär: http://www.riskbruk.se/Default.aspx?id=1401 AUDIT DUDIT CAGE Finns flera varianter på nätet, även på andra språk

Är det här något för dig? Runda