Seminarieboken Kapitel 4 – Metodmedvetenhet att skriva, presentera och opponera Kapitel 4 – Metodmedvetenhet MARIA BJÖRKLUND ULF PAULSSON

Metodmedvetenhet Vad är metodmedvetenhet? Tre nivåer där metodmedvetenhet ska visas Några vanliga vetenskapliga synsätt och begrepp Vetenskapligt förhållningssätt – en grund för val av undersökningsdesign Metoder för insamling och analys av information och data Undersökningsdesign Praktiskt tillvägagångssätt Vad ska det egentligen stå i metodkapitlet? Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Vad är metodmedvetenhet? Känna till olika metodalternativ För och nackdelar hos dessa Val av alternativ, motivera Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Tre nivåer där metodmedvetenhet ska visas Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Några vanliga vetenskapliga synsätt och begrepp Explorativa, deskriptiva, explanativa och normativa studier Analytiskt synsätt, systemsynsätt och aktörsynsätt Validitet, reliabilitet och objektivitet Induktion, deduktion och abduktion Kvalitativa och kvantitativa studier Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Explorativa, deskriptiva, explanativa och normativa studier Explorativa – undersökande Deskriptiva – beskrivande Explanativa - förklarande Normativa – vägledande Normativa studier förutsätter att viss kunskap redan finns inom området Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Analytiskt synsätt, systemsynsätt och aktörsynsätt Analytiskt synsätt – försöker förklara sanningen objektivt Försöker hitta orsak – verkan - relationer Systemsynsätt – försöker också förklara sanningen objektivt Betonar synergieffekten Aktörsynsätt – verkligheten är en social konstruktion vilken undersökaren själv är del av Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Validitet, reliabilitet och objektivitet Validitet – i vilken utsträckning man verkligen mäter det man vill mäta Reliabilitet – graden av tillförlitlighet i mätinstrumentet Objektivitet – i vilken utsträckning värderingar påverkar studien Illustration av reliabilitets- och validitetsbegreppet med hjälp av en piltavla. Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Induktion, deduktion och abduktion Induktion – mönster i verkligheten sammanfattas i modeller och teorier Deduktion – utifrån teorierna görs förutsägelser om empirin Abduktion – nivåvandring mellan de olika abstraktionsnivåerna Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Induktion, deduktion och abduktion Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Kvalitativa och kvantitativa studier omfattar information som kan mätas eller värderas numeriskt allt låter sig dock inte mätas/värderas kvantitativt Kvalitativa – skapa djupare förståels möjligheterna till generalisering dock lägre än vid kvantitativa studier Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Vetenskapligt förhållningssätt – en grund för val av undersökningsdesign Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Vetenskapligt förhållningssätt – en grund för val av undersökningsdesign Världssyn – ontologi Social verklighet existerar… Nominalisten: endast som namn, koncept och etiketter. Verkligheten – en subjektiv konstruktion Realisten: oberoende av observatören och dennes tolkning av den. Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Vetenskapligt förhållningssätt – en grund för val av undersökningsdesign Kunskapssyn epistemologi Positivisten – kunskapstillväxt, en kumulativ process. Undersökaren, en extern observatör. Icke-positivisten – observatören kan inte särskiljas från det undersökta fenomenet. Kunskap fås genom att man skapar förståelse. Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Metoder för insamling och analys av information och data Utformning av en beskrivningsmodell Olika datainsamlingsmetoder Styrkor och svagheter hos datainsamlingsmetoderna Olika databearbetningsmetoder Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Olika datainsamlingsmetoder Primärdata – samlats in i syfte att användas i den aktuella studien Sekundärdata – tagits fram i ett annat syfte Litteraturstudier Presentationer vid föreläsningar, konferenser och liknande Intervjuer Enkäter Observationer Experiment Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Styrkor och svagheter hos datainsamlingsmetoderna Det finns metoder som är bättre eller sämre i en given situation Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Olika databearbetningsmetoder Analysmodeller Statistisk bearbetning Modellering och simulering Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Undersökningsdesign Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Undersökningsdesign Olika metoder i olika faser Att använda olika perspektiv Triangulering genom användning av två olika metoder för att undersöka ett visst studieobjekt. Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Undersökningsdesign Datatriangulering: Olika datakällor används Teoretisk triangulering: Olika teorier på samma uppsättning data Utvärderartriangulering: Olika utvärderare av materialet Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Praktiskt tillvägagångssätt Aspekter som påverkar Vid intervju: Vem ska intervjuas och hur ska intervjuerna genomföras? Hur kritisk ställer man sig till källan? Hur blir svaren trovärdiga och representativa? Är respondenten i beroendeställning? Annorlunda resultat med andra respondenter eller annan form av intervju? Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Praktiskt tillvägagångssätt Aspekter som påverkar Vid litteraturstudie: Är informationen aktuell? Från hur många oberoende källor tas informationen? Är informationen tagen från sin ursprungskälla? Är informationen (medvetet eller omedvetet) vinklad? Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet

Vad ska det egentligen stå i metodkapitlet? Välj och motivera valda undersökningsmetoder Beskriv det praktiska tillvägagångssättet Reflektera över metodvalet Exempel på metodvisualisering. Seminarieboken, Kapitel 4 - Metodmedvetenhet