Terapeutiska landskap Ett aktionsforskningsprojekt om hållbar utveckling Fil. Dr Kulturgeografi/Samhällsgeografi Margareta Rämgård

Workshop Hässleholm Resultat: - Små/medelstora kommuner - Samordna funktioner: Miljöinspektörer, Planarkitekter, bygglovshandläggare - Planera för en forskningscirkel

”Jag känner att det skall bli intressant och att jag får lära mig mkt ”Jag känner att det skall bli intressant och att jag får lära mig mkt. Vi har ju velat få mer information från plansidan - det är en förutsättning för att göra ett bra miljöarbete. Vi sitter ofta med ”facit” tex. ett område där man har byggt in problem och där vi sedan får telefonsamtal med klagomål – hade vi samarbetat från början hade vi kunnat förklara bättre och säga vad som skulle ske i förlängningen om man fattade de besluten”

Forskningscirkeln: Hållbar utveckling i platsen Syfte AKTIONEN/UTVECKLINGSARBETET Utveckla hållbarhetsanalyser i samhällsplaneringen - lokalt i den egna hemkommunen genom forskningscirkeln FORSKNINGEN Studera integreringen mellan miljö och plan i forskningscirkeln Hur kommunerna diskuterar begreppet hållbar utveckling

Aktions processen Målet: Lärande organisationer Lewin (1946) Praktisk handling Forskning /Innovation Åtgärd Process där yrkesutövare studerar ett problem mer strukturerat och vetenskapligt Småskalig kvalitativ intervention- som bygger på egna erfarenheter CASE FORSKNINGSCIRKELN PRAKTISK FÖRÄNDRING I VERKSAMHETEN PEDAGOGISKA PROCESSER UTVECKLAR LÄRANDET – MÅLET ÄR LÄRANDE ORGANISATIONER Begreppsliggöra, förbättra och förstå, och därmed omforma en social verklighet Lewin (1946) Argryris & Schön (1974) Döös (2007)

Metodologiska utgångspunkter Aktionsforskaren: Målet: Lärande organisationer Kunskapssynen Studera pedagogiska processer för att skapa lärande organisationer ”Knowledge transfer Reflektionen- att bryta tankenätverk- och motverka ”förgivettagna” föreställningar Empowerment Lewin K (1946) Argryris & Schön (1974) Döös M (2007) Ingen hypotes – den skapas i processen. Ej utvärdera i början eller slutet utan följa och vara en del av processen för att förstå den. Målet är lärande organisationer

Forskningscirkeln: Hållbar utveckling i platsen Metoden: Dialoggrupper Ekologisk Hållbarhet Ekonomisk Hållbarhet Social Hållbarhet - Casemetoden (Harward University: Buissness School) Matriser som mall för en hållbar utveckling Värdegrundsarbete –arbeta mot ett värde som skall bevaras Material: Forskningsresultat, bygga modeller, ritat kartor Skrivna rapporter Lokal kunskap – inte generaliserande

Kommunernas projekt INTRESSEKONFLIKTER/MILJÖ/HÄLSA – VÄRDERINGAR I PLANPROCESSEN Har mål och syfte ändrats sedan projektet vid startade, och i så fall hur? Vilken koppling har pågående detaljplanering till EU-projektet och till samarbetspartners? HUS I PARK - GRÖNA VÄRDEN/ HÅLSA Vid detaljplaneläggning av områden med känslig och bevarandevärd natur – att vid planläggningen säkerställa att de värden man identifierat bevakas och skyddas. De grundtankar som lagts fast i planskedet kan lätt gå förlorade i en kommande försäljning eller byggprocess. 

Kommunernas projek Värdegrunder för planarbetet med ”Stenskogen” - Olika befolkningsgrupper för att undvika ”kategoriboende” - Mycket av naturmiljön skulle utnyttjas för rekreationsmöjligheter. Särskilt fokus på stora träd - Känslan av att ”bo i naturen” var ett av målen för området - Ingen genomfartstrafik, god tillgänglighet och trafiksäkerhet - Utnyttja befintliga vattenstråk för dagvattenhantering

Projekt 1. Hus i park Syfte: Vi upplever att det kan vara svårt att hitta en samklang mellan utbyggnad eller förtätning av staden och bevarandet av skyddsvärd natur. Vi vill därför undersöka vilka möjligheter som finns att skydda natur, grönska och andra ”gröna” aspekter både under och efter detaljplaneprocessen. Vi vill även undersöka vilket stöd vi kan finna inom t.ex. miljöpsykologisk forskning för att gröna aspekter påverkar hälsa. Genom att identifiera sådant stöd i forskningssammanhang kan vi bättre argumentera för dessa värden i planarbetet som exempel använder vi ett fiktivt område med stora gröna värden där bebyggelse planeras.

Förslag 1. exploateringsmodeller Programmets förslag med en gles bebyggelse med stadsvillor i park Konsekvensanalys Bebyggelsen innebär särskilt en negativ påverkan på naturvärdena i nordväst Exploateringsgraden är inte särskilt hög i förhållande till hur mycket av de gröna värdena som påverkas

Visualisering/Inventering Exempel på ineventeringen: 2 Lönn, poppel. 3a Lönn, poppel, tall, prunus, fläder. 3b Tall, poppel, lönn. 4 Ask, buskage med slån och enstaka fläder, lönn, bok, ek. 5 Ask, buskage med slån och enstaka fläder, lönn, bok, ek. 6 Hassel 7 ”Smålönn”, buskrosor. 8 ”Smålönn”, buskrosor, enstaka yngre askar. 9 Äng med spridda ros och slånbuskar m.m. 10 Rad med lindar i hagtornshäck, en ask vid gc

Analys Forskning om Hälsa – landskap Stadens omvandling – globala ekonomiska processer Egna erfarenheter En samlad bild på plan och miljösidan Intressekonflikter: Motsättningen hållbar stad – förtätning (ekonomisk hållbarhet) – social och ekologisk hållbarhet Allmänhetens okunskap om ekologiska system Planprocessen: ”Uppspeedat tempo” i planeringen Samordning plan och miljösidan

Dialoggrupperna Man har en beställare eller en exploatör som man känner sig trygg med och så tänker man ja men det här kommer att bli bra. Men så händer det mkt på vägen och det blir inte som man tänkt från början, och det har vi diskuterat ganska mkt hur man kan hitta former för det. Få det att följa från den första tanken ända till det står färdigt och även när det använts sedan när man liksom släppt det ifrån vårat bord. För det är mycket det som är problemet i planarbetet. Man har ett planskede och sedan ett exploateringsskede och kontinuiteten kanske man tappar någonstans på vägen. Den som var den här ursprungliga tanken” Det som vi tänkte var att att höra hur andra kommuner jobbar med detta – för att så fort markpriserna går upp så finns det här problemet överallt tror jag. Vi har ett jättetryck på marken och då blir det de här konflikterna rätt så ofta. Ja det är ständigt städa, städa, städa och jättemkt information hela tiden till allmänheten. Varför är det värdefullt med död ved. insekterna behöver det och fåglarna behöver det, och pollinerade insekter och så…det är ju jättemycket information hela tiden men jag tror att det går nog..även om det inte blir så naturlikt…man får lägga upp det ganska pedagogiskt

Förslag 2. Alternativa exploateringsmodeller Det andra förslaget utgår från inventeringen och redovisar en exploatering med tätare bebyggelse men har samma byggnadstyper och omfattning som förslag 1. Konsekvensanlys Naturvärdena kan i detta förslag i högre grad bevaras och lättare skyddas i byggskedet Det finns troligen möjlighet att öka exploateringsgraden ytterligare i denna typ av exploateringsmodell Skapa ”pedagogiska stråk”

Strategier : Handlingsplan – möjliga modeller För att säkerställa att naturvärden bevaras och skyddas finns olika vägar att gå i planarbetet och i skeden efter detaljplanens antagande.  1. Planbestämmelser Genom vegetationsbestämmelser kan utformning av allmänna platser anges, t.ex. trädplantering, gräs, damm. Skyddsbestämmelser kan också användas t.ex. ”n” eller ”q” m.m. Genom beteckningen ”n” kan enskilda träd skyddas genom detaljplanebestämmelser. Om däremot ett större natur område behöver skyddas finns möjligheten att använda ”q”. Områdesbestämmelser kan antas för alla typer av grönområden, oavsett storlek men området ska ha en klar koppling till boende eller skydd.   Skyddsbestämmelser får utfärdas för tomter och allmänna platser, vars trädgårds- eller gårdsanläggningar, respektive park- eller torganläggningar är särkilt värdefulla. För att öka säkerheten i skyddet bör de kombineras med lovplikt för kritiska åtgärder För kvartersmark kan utformnings - bestämmelser användas liksom skydds - bestämmelser. Skyddsbestämmelser kan leda till ersättning, om fastighetsägaren orsakas en ekonomisk skada över en viss gräns Även områdesbestämmelser kan i vissa fall användas för att tillvarata vegetations och andra naturvärden och marklovsplikt kan införas för schaktning, fyllning, trädfällning, eller skogsplantering. Det kan handla om både planerade och befintliga områden

Handlingsplan forts….. 2. Skötselplaner Upprätta en skötselplan för områdets långsiktiga skötsel Skötselplanen bör anges redan i planskedet om det finns en sådan process kopplad till ett område för att få ett långsiktigt skydd. Skötselplanen kan då kopplas till skyddsbestämmelser i detaljplanen   3. Exploateringsavtal I exploateringsavtalet kan konkreta förutsättningar som gäller bevarande av skyddsvärda träd eller grönområden under byggskedet läggas fast. Till detta bör även kopplas vitesbelopp. Exploateringsavtalet har till uppgift att reglera exploateringen och kan inte styra områdets framtida skötsel.

Resultat För att hitta den ultimata kombinationen av attraktiva bostäder och attraktiv närmiljö behöver de gröna aspekterna mer ”stöd” i planeringsfasen eftersom dessa värden inte genererar några inkomster utan ofta tvärtom leder till mångåriga skötselkostnader Att motivera de gröna värdena både utifrån ett hälsoperspektiv men också utifrån ett attraktivitetsperspektiv är en viktig uppgift i planeringen av nya områden i staden Ett tätt samarbete mellan olika kommunala förvaltningar och avdelningar skapar förutsättningar för att de utpekade värdena inte går förlorade senare i byggprocessen Tydliga planbestämmelser är viktiga för framtida säkerställande av viktiga befintliga parker och naturområden. Genom att koppla skötselplaner till planbestämmelser säkerställs även den kommande skötseln. Genom skötselplanerna finns också större möjligheter att räkna in kommande skötsel i en exploatering

Resultat ifrån Forskningen: Planprocessen ”Vi har gjort en egen grupp som vi kallar lilla FyS plan gruppen. Vi diskuterar själva vad som händer i våra respektive områden, tex pågående planer som är på gång osv… det gör oss möjligheter att komma in väldigt tidigt med synpunkter och på det sättet påverka både från miljö – bygg och plansidan i samverkan i kommunen” ” Jag tycker att det har blivit väldigt mycket bättre samarbete mellan oss nu – dessutom har vi det riktigt trevligt. Det också bra som att vi inte missar onödiga saker. Målet är väl också att vi skall kunna prata så att det inte kommer helt nya saker i samrådet för då är det oftast försent. Alltså så fort man har väldigt mkt streck på papperet så är det väldigt svårt att flytta dem. Så vi har uppfyllt syftet – mer samarbete - ökat förståelsen och vet mer om varandras arbete” För att få en hållbar utveckling i planeringen: Öka dialogerna och kunskapsöverföringen mellan professionerna i ett tidigt skede Tidigare samarbete nödvändigt Ökad kontinuitet i planprocessen Dialog i grupp Skapa träffpunkter Konsekvensanalyser

Resultatet från Forskningen ”Gatekeepers ”för ekologisk hållbar utveckling i platsen Oavsett professionstillhörighet så har de ett stort engagemang beträffande miljö och ekologisk hållbarhet som går tvärs över yrkesfunktioner och som berör dem på ett djupt personligt plan Försöker utveckla strategier i planeringsarbetet Emotionell Stress Ekologisk Hållbarhet Ekonomisk Hållbarhet Social Hållbarhet

Resultatet från Forskningen Lokal hållbar utveckling * Utveckla samarbetet med folkhälsoarbetare * Integrera sociala hållbarhetsanalyser *Konsekvensanalyser Bevara naturvärden Arbeta hälsobefrämjande Främja social inkludering mellan generationer