Några utgångspunkter  Bostadsförsörjningen är ett gemensamt ansvar mellan stat och kommun  Staten ger ekonomiska och rättsliga förutsättningar, kommunen planerar och sätter mål, men marknaden bygger  Sverige är tudelat och bostadsmarknaderna ser radikalt olika ut  Det finns bostadsbrist i hela landet, men den ser olika ut.  Vi ska inte bara bygga bostäder, vi ska bygga hållbara städer.  Det finns ca 125 nationella mål som ska omsättas i samhällsplaneringen  Statens intressen och medverkan i den fysiska planeringen måste bli bättre och mer tydlig  Äldre, tillgänglighet, unga, flyktingmottagande, segregation  Miljonprogrammets upprustning,, bostadssektorn och klimat/energi  Bostädernas betydelse för arbetsmarknaden, näringslivsutveckling  Den nya lagstiftningen för kommunala allmännyttiga bostadsaktiebolag

Nationella mål - Det övergripande målet för samhällsplanering, bostadsmarknad, byggande och lantmäteriverksamhet är att ge alla människor i alla delar av landet en från social synpunkt god livsmiljö där en långsiktigt god hushållning med naturresurser och energi främjas samt där bostadsbyggande och ekonomisk utveckling underlättas - Det specifika nationella målet för bostadspolitiken är en långsiktigt väl fungerande bostadsmarknad där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven.

Vad behövs - lika och olika - Gemensamt ansvar för bostadsförsörjningen - stat och kommun - Grunder, spelregler, förväntningar, dialog om förändringar - ”Svaga marknader” (definitionsfråga) kräver särskilda åtgärder - En särskild lagstiftning för de kommunala bolagen - Tillgänglighetsbidrag? - Hur både avveckla och förnya? - Sverige behöver en stadspolitik! - Främja och ge förutsättningar för en utveckling av hållbara städer - Kommunerna behöver rådighet och samordnade verktyg för att bygga hållbara städer - Konflikt mellan sektorsstyrning via statliga normer och behovet av kommunala politiska avvägningar

För politiska överväganden  Vad kan/bör/ska kommunerna göra om utbudet inte överensstämmer med behov och efterfråga?  Vad kan/bör/ska staten göra om utbudet inte överensstämmer med behov och efterfrågan?  Hur ska kommun (och stat) genomföra önskvärda bostadspolitiska åtgärder som är samhällsekonomiskt lönsamma men inte företagsekonomiskt lönsamma?  Hur ska samhällsmål (beslutade av Riksdagen) om exempelvis konkurrenskraft och tillväxt i hela landet, mottagande av nyanlända, energieffektivisering och tillgänglighet nås?