Kognitiv psykologi Introduktion Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se

Schema www.distans.hkr.se/joto/kognition.html 1-2 kapitel vid varje tillfälle, eller övning, laboration etc Var förberedd, viktigt

Tentamen 6 nov 9 -12 Blandade frågor på delar av innehållet Fokusera ej på tentamen, fokusera på att upptäcka materialet

Föreläsningar Var förberedda Ställ gärna frågor, det ger inte alltid svar, men nya vinklar www.distans.hkr.se/joto/kognition.html

Upplägg Introduktion (kap 1) Kartläggning, exempel, historik, principer.

Tips Ta reda på vad du kan. Att något känns bekant behöver inte betyda att du kan det. Att testa dig själv förbättrar inlärningen. Några tips till: Sprid ut ditt studerande. Förbered dig inför föreläsningarna. Försök förstå materialet, inte bara ”råmemorisera”. Knyt an materialet till dig själv. Spekulera och fundera. Försök upptäcka materialet, snarare än att bara lära in det. Ha roligt.

Vad är kognitiv psykologi? En del av psykologin som studerar de mentala processer som underligger vårt beteende, tänkande, känslor etc. Kognitiv neurovetenskap: samma sak, fast med mer direkt fokus på

Klassiska problemområden inom kognitiv psykologi Perception Uppmärksamhet Inlärning och Minne Språk Problemlösning Beslutsfattande Alla dessa fenomen återfinns i en oändlig mängd situationer. Men det är sällan vi själva direkt förstår hur fenomenen fungerar.

Exempel: Språk Alla i det här rummet kan tala svenska (eller nåt annat modersmål). Vi kan t ex omedelbart se att satsen ”Flyga inte vill gången där han sen den.” inte är grammatiskt korrekt. Men ingen kan räkna upp alla dom relevanta reglerna i språket (inte ens en lingvist). Alltså, vi kan vara medvetna om huruvida en sats är korrekt eller inte, utan att vara medvetna om varför den är korrekt eller inte. Då undrar man: vad är det där för regler som jag kan utan att jag vet om det? Hur lärde jag mig dom? Följer jag verkligen regler omedvetet (se t ex Perruchet, 2005)?

Exempel: uppmärksamhet Namnge färgerna från höger till vänster så fort som möjligt Namnge ge färgerna som ordet står skrivet i från höger till vänster så fort som möjligt. Namnge ge inte färgen som ordet betyder. Stroop-effekten. Ordens mening bearbetas automatiskt.

Exempel: perception och uppmärksamhet Skulle du upptäcka en gorilla om du var upptagen med annat? Chansen är ca 50%. Inattentional blindness

Exempel: minne Försök minnas följande: 1 4 8 3 5 2 3 1 6 7 Försök minnas följande: Det här med kognitiv psykologi verkar ju ganska så spännande. Chunking – att skapa meningsfulla enheter ökar minnesförmågan.

Exempel: minne Vilka faktorer påverkar vad vi minns? En hel del. Misinformation effect.

Exempel: uppmärksamhet och minne Föreställ er en 10-krona med kungens ansikte på. Tittar han åt höger eller vänster? I vissa tester har deltagarna svårt att ange detaljer i hur mynt ser ut. Det är ju märkligt eftersom vi har tittat på mynt tusentals gånger. En förklaring är att vi inte uppmärksammar detaljer, eftersom det inte finns nån användning för det när det gäller att skilja mellan olika mynt.

Exempel: perception Vad föreställer bilden? Ett enkelt exempel på att perception inte bara är att se ”det som är där ute”. Vi tolkar, drar slutsatser, gör antaganden. Mestadels omedvetet.

Exempel: beslutsfattande Choice blindness Många av deltagarna gav ingående skäl till varför de föredrog ett ansikte som de faktiskt INTE hade valt.

Gemensamt för alla exempel hittills är att de utgör områden där man försöker undersöka de komplexa principer och mekanismer som underligger vårt beteende, tänkande, minne, etc. Oftast sker detta via antaganden om underliggande representationer och informationsprocessande mekanismer.

Tidig kognitiv psykologi Donder (1868) Simple reaction time < choice reaction time Pierce & Jastrow (1884) Diskriminering av vikter även vid subjektiv gissning. Helmholtz Omedvetna inferenser vid perception. T ex, varför upplever vi inte en skog som fragmentarisk?

Forts. tidig kognitiv psykologi Ebbinghaus Fundamentala minnesexperiment. Wundt (1879) Första psykologiska laboratoriet. Introspektion viktig metod. Behaviorismen tar över psykologin i USA (början 1900-talet). Influenser från logisk positivism – vetenskapsteoretisk inriktning. Undvik spekulation om saker som inte är observerbara.

Behaviorism Endast beteende ska studeras. Mentala processer behövs inte för att förklara beteende. I princip allt beteende är inlärt. Watson, Skinner, m fl, menade att generella inlärningslagar baserade på bl a klassisk betingning och operant betingning kunde förklara allt beteende, utan hänvisning till vad som sker inuti individen. Skinner Box

Behaviorismens nedgång Skinner (1957) – Verbal Behavior Språkinlärning sker genom imitation och förstärkning. Inga underliggande regler etc. Chomsky - inflytelserik kritik Barn säger saker de aldrig har hört. Barn generaliserar utifrån saker de hör. Barn lär sig för snabbt. Vuxna rättar inte bara enligt grammatik, utan efter sanningsvärde också. Skinners analys fungerar inte i praktiken, därför att vi vet inte vilket stimulus som styr en persons yttrande förrän personen har avgett en respons. Som Chomsky sa: ”the stimulus is driven back into the organism”, och där ville Skinner inte ha det. Språk har samma underliggande struktur i alla kulturer i princip. Det mesta talar enligt Chomsky för att vi har ett medfött system för språkinlärning som innehåller en ”Universal grammar”.

Forts. behaviorismens fall Garcia – vissa associationer är lättare att lära in än andra. Mat-sjukdom, Ljus-elchock Breland och Breland – instinktiva beteenden. Tolman – kognitiva kartor. Cherry, Broadbent, Miller – experiment om informationsprocessande. Konferens i Dartmouth (1956) – ”startpunkt” för den kognitiva revolutionen. Möte mellan folk från olika discipliner, nya idéer. Cognitive Science.

Tolman – kognitiva kartor Träningslabyrint. Vad händer när mössen testas här? Resultat. Resultaten förklaras bäst genom att mössen lär sig en ”kognitiv karta” som sedan kan manipuleras för att hitta nya lösningar. Resultaten är inte så lätta att förklara utifrån behavioristiska principer, t ex att mössen har blivit förstärkta att utföra just de motoriska responser som träningslabyrinten innefattar.

Idag studeras beteende både utifrån beteendebaserade och fysiologibaserade perspektiv. A kan t ex vara en persons reaktion, reaktionstid, eller bedömning av något slag. B kan t ex vara ökad aktivering i en viss region i hjärnan, eller att en viss elektrisk respons äger rum vid en viss tidpunkt efter ett stimulus. C är svår att uppskatta kausalt, även genom brain imaging. För att uppskatta C kan man dock manipulera fysiologi och sen mäta beteenderespons (Beck et al., 2006). T ex genom ”transcranial magnetic stimulation”, där man minskar aktiviteten i ett visst område och ser vilken effekt det får.

Experiment Manipulering och kontroll av variabler Orsakssamband Inlärning Minne Kategorisering Osv..

Neurokognition Experiment eller kvasiexperiment i samband med mätning av hjärnan Hjärnaktivitet Elektrofysiologi Enstaka celler Dynamiska responser, utveckling över tid

Kognitiv modellering Konstruktion av matematiska modeller utifrån principer om representation och informationsprocessande Modellerna implementeras och testas på samma material som deltagare och ger ”responser” Vilken modell motsvarar deltagarna bäst? Model selection

Nästa gång Kognition och hjärnan Läs på ordentligt