Specialpedagogik Iréne Larsson

Punkt 1 i kursens centrala innehåll Olika funktionsnedsättningar och hur de kan påverka människors liv, lärande och delaktighet i samhället.

Specialpedagogik Specialpedagogik är ett tvärvetenskapligt ämne som bygger på teorier från pedagogik, psykologi, medicinsk vetenskap, sociologi och filosofi. Specialpedagogik handlar också om hur man ska bemöta människor med olika funktionsnedsättningar. .

1. Funktionsnedsättningar – stöd ger möjligheter En person som har nedsatt fysisk, intellektuell, neuropsykiatrisk eller psykisk förmåga har en funktionsnedsättning. Ett funktionshinder uppstår i relation till den miljö personen befinner sig i.

Stöd till barn, elever och vuxna med funktionsnedsättningar Skapa pedagogiska miljöer Förhållningssätt och bemötande Pedagogiska metoder och material Hjälpmedel Struktur

Diagnos En diagnos beskriver en individs sjukdom, störning eller funktionsnedsättning. För att kunna ställa en diagnos måste man samla fakta för att skapa en helhetsbild av individens problematik. Det krävs en medicinsk, pedagogisk, psykologisk och social utredning för att kunna ställa en diagnos.

Medicinsk utredning Läkaren samtalar med patienten för att skapa en bild av individens symtom och sjukdomshistoria. Läkaren undersöker patienten. Med hjälp av diagnosmanualer kan läkaren ställa en diagnos.

Pedagogisk utredning En pedagogisk utredning utförs av en specialpedagog eller speciallärare med specialpedagogisk kompetens. Utredningen består av observationer och intervjuer.

Psykologisk utredning I en psykologisk utredning är det en psykolog som utför olika tester och observationer. Testerna kan handla om språk, intelligens och motorik.

Social utredning I en social utredning kan en socialtjänsteman vara till stöd och hjälp för familjer som har missbruksproblematik, psykisk ohälsa eller ekonomiska problem. I skolan eller i inom sjukvården är det en kurator som barn, ungdomar och vuxna kan få stöd av.

Andra professioner som kan medverka vid en utredning Sjukgymnast Logoped Talpedagog Hörselpedagog Synpedagog

Fysiska funktionsnedsättningar Hörselskada och dövhet Synnedsättning och blindhet Dövblindhet Cerebral pares Multipel skleros Ryggmärgsbråck Reumatiska sjukdomar

Hörselskada Vissa sjukdomar som öroninflammationer och virussjukdomar kan ge hörselskador. Andra orsaker kan vara buller eller för hög musik under en längre tid.

Dövhet Man föds ofta med dövhet, men kan också bli döv som vuxen. Orsaken kan var sjukdomar hos modern, till exempel röda hund under graviditeten.

Synnedsättning Äldre människor brukar få synnedsättningar, men en del människor kan ha medfödda synskador. De medfödda synskadorna kan uppstå under fosterutvecklingen eller så kan man senare i livet drabbas av diabetes eller en hjärntumör.

Blindhet En person som är blind eller har en kraftig synnedsättning behöver hjälp av punktskrift. Punktskrift är en typ av skrift som består av upphöjda punkter.

Dövblindhet Personer som är dövblinda behöver inte vara helt döva eller blinda. Oftast har en dövblind person andra funktionsnedsättningar som intellektuell funktionsnedsättning eller autism. Orsaken är främst genetiska men kan bero på infektioner eller genom en olyckor.

Cerebral pares I samband med en förlossning kan faktorer som syrebrist, blödningar eller cirkulationsrubbingar i hjärnan ge upphov till hjärnskadan. Infektioner hos modern under graviditeten, till exempel röda hund och herpes, eller missbruk kan också leda till att barnet får Cerebral pares.

Multipel skleros Där en inflammationssjukdom som angriper centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Forskare är inte överens om orsaken men anser att det kan bero på ärftlighet, någon form av virus, brist på D-vitamin eller rökning.

Ryggmärgsbråck Det är en medfödd missbildning av ryggmärgen. Symtomen visar sig genom förlamning i benen, nedsatt känsel och svårigheter med att tömma blåsa och tarm på vanligt sätt.

Reumatiska sjukdomar Det är en av de stora folksjukdomarna i Sverige. Sjukdomen visar sig genom smärtor och stelhet i lederna.

Intellektuella funktionsnedsättningar Den kan vara medfödd eller en nedsättning av en skada senare i livet, till exempel stroke eller demenssjukdom. En individ som utsätts för yttre våld, ett fall eller en olycka kan också riskera att drabbas av hjärnskador som medför en intellektuell funktionsnedsättning.

Olika grader av intellektuell funktionsnedsättning Lindrig Måttlig Grav

Lindrig Personen behöver längre tid för att lära sig nya saker och att förstå abstrakta saker. Den lindriga funktionsstörningen påverkar inte talet och att förstå talat språk.

Måttlig Personen kan förstå tal, uppfatta symboler och bilder, minnas saker och återberätta händelser han eller hon har upplevt. Eftersom korttidsminnet är begränsat kan det däremot vara svårt att generalisera kunskap, det vill säga att föreställa sig och lägga till nya saker i minnet.

Grav Personen kan ha stora problem med tal och språkförståelse samt att använda symboler och bilder.

Downs syndrom En person med Downs syndrom har 47 kromosomer till skillnad från den normala kromosomuppsättningen som är 46 kromosomer. Avvikelsen kan bero på ärftlighet och mammans ålder. Ju äldre hon är desto större är risken att barnet kan få kromosomstörningar.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Autism Aspergers syndrom Adhd och Add Tourettes syndrom Dyslexi Språkstörning Dyskalkyli

Autism Personer med autism kan ha en intellektuell funktionsnedsättning och en försenad talutveckling. En del kan också ha syn- och hörselnedsättning samt epilepsi. Autism orsakas av en medfödd eller tidig hjärnskada.

Aspergers syndrom Personer med Aspergers syndrom har sårigheter med att sätta sig in i hur andra människor tänker, känner och beter sig. Deras begåvning ligger ofta inom det normala eller över.

Adhd Personer med adhd har svårigheter med att koncentrera sig och vara uppmärksamma. De har problem med att ta emot och tolka information liksom att lyssna och att uppfatta instruktioner. Dessutom är de rastlösa och handlar snabbt utan att tänka på konsekvenserna. Adhd är ärftlig och det är fler pojkar än flickor som får diagnosen.

Tourettes syndrom Det som utmärker Tourettes syndrom är så kallade tics – ofrivilliga rörelser som grimaser och speciella rörelser med händerna, ofrivilliga ljud och användning av svordomar och ”fula” ord som könsord. Det kan också handla om att de måste utföra vissa ritualer genom att upprepa saker flera gånger.

Dyslexi Dyslexi innebär att man har svårt att avkoda ord. Dyslexi har inget med intelligensen eller synen att göra utan funktionsnedsättningen är ärftlig.

Språkstörning Förseningar eller avvikelser hos ett barns tal- och språkutveckling kan vara en språkstörning. De kan också ha svårigheter med ordförståelse och ordförråd.

Dyskalkyli Dyskalkyli innebär att en person har matematiksvårigheter men kan även visa sig genom andra inlärningssvårigheter. Dyskalkyli är ärftlig men kan också uppstå i samband med en hjärnskada. Matematiksvårigheterna kan också ha att göra med en språkstörning, läs- och skrivproblematik, bristande ordförråd eller problem med sekvensminnet.

Psykiska funktionsnedsättningar Psykisk ohälsa Psykiska störningar eller sjukdomar Självskadebeteende Ätstörningar Övervikt Ångest Depression Posttraumatisk stress Tvångssyndrom Psykos Schizofreni Bipolär sjukdom Borderline personlighetsstörning Psykopati

Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är ett växande problem. Det kan drabba olika åldrar. Den kan visa sig genom nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter.

Faktorer som kan påverka den psykiska ohälsan mobbning stress traumatiska barndomsupplevelser förlust av anhörig krigsupplevelser

Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar Psykiska störningar och sjukdomar brukar inte utvecklas förrän i tonåren eller i vuxen ålder. Barn och ungdomar kan ha vissa psykiska störningar eller sjukdomar som självskadebeteende, ätstörningar, ångest, depression eller posttraumatisk stress.

Psykiska störningar eller sjukdomar En psykisk sjukdom innebär att man har någon form av psykisk störning som gör att man uppfyller vissa kriterier i manualen för psykisk sjukdom. Till de vanligaste psykiska sjukdomarna hör depression, schizofreni eller bipolär sjukdom.

Självskadebeteende Självskadebeteende förekommer bland tonåringar och vuxna. Genom att skära och rispa sig med vassa föremål eller göra brännmärken försöker en person med självskadebeteende att dämpa sin ångest. Det handlar om att de inte kan klara av att hantera svåra känslor eller har problem med sin självkänsla.

Ätstörningar Ätstörningar bland ungdomar har ökat, framför allt bland flickor. Orsaker till ätstörningar kan vara biologiska faktorer, psykologiska faktorer eller sociala faktorer

Olika former av ätstörningar Anorexi Bulimi Ortorexi

Anorexi Anorexi - personen uppfattar sig som överviktig och sjukdomen börjar ofta med en bantningsperiod som sedan går över till att de svälter sig själva.

Bulimi Bulimi – personen har svårt att kontrollera vad och hur mycket de äter genom att börja hetsäta. Hetsätningen skapar ångest och de försöker att lösa problemet med att kräkas, använda olika laxermedel eller vätskedrivande medel.

Ortorexi Ortorexi – personen försöker ha kontroll över kroppen, och man är extremt fixerad vid att äta hälsosam mat och att träna.

Övervikt Övervikt är ett ökande problem i olika åldrar och kan bero på bland annat dåliga matvanor stillasittande framför dator och tv, psykisk ohälsa mobbning problem med relationer olika typer av övergrepp.

Ångest Ångest är en kroppslig reaktion och kan visa sig i stark oro och rädsla. Orsaken till ångest kan vara en medfödd sårbarhet eller obehagliga upplevelser under uppväxten.

Depression En depression är ihållande och pågår under en längre tid. Faktorer kan exempelvis vara traumatiska händelser i barndomen, krigsupplevelser eller kriser som dödsfall och olyckshändelser.

Posttraumatisk stress Posttraumatisk stress kan uppstå hos personer som upplevt olika former av traumatiska upplevelser som krig tortyr naturkatastrofer olyckor sexuella övergrep.

Tvångssyndrom Tvångssyndrom är ett tillstånd med tvångsbeteenden som kontrolltvång, räknetvång eller hygientvång. Det är först när handlingarna går över i rituella beteenden som det blir ett tvångsbeteende

Psykos En psykos är ett allvarligt psykiskt tillstånd där förmågan att skilja mellan verklighet och fantasi försämras.

Schizofreni Personer med schizofreni har en förändrad verklighetsuppfattning och lider av långvariga vanföreställningar och hallucinationer. En teori är att sjukdomen beror på bristande funktioner i signalsubstanser i hjärnan. Andra förklaringar till sjukdomen är ärftlighet, miljöfaktorer och förlossningskomplikationer.

Bipolär sjukdom Personer med diagnosen bipolär sjukdom drabbas av återkommande perioder av mani (förhöjt stämningsläge) och depression (sänkt stämningsläge). Sjukdomen växlar med symtomfria perioder. Symtomen under maniska perioder kan vara rastlöshet, tvära känslokast och att personen talar oavbrutet.

Borderline personlighetsstörning Personer med borderline personlighetsstörning kan växla mellan olika känslor ha skiftande humör vara nedstämd ha ångest svårt att kontrollera sina känslor och hantera relationer.

Psykopati Psykopati är inte en sjukdom utan en personlighetsstörning. Personer med denna störning är hänsynslösa, manipulerande, opålitliga och saknar empati. Psykopati är vanligast bland män.