FREDA Beskrivning FREDA -  standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
FREDA – bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer
Advertisements

Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.
Vårdande/stödjande handlingar inom kommunala boenden Delrapport 7
Att utveckla barns förståelse med hjälp av återberättande
Metodstöd.
som underlag för skolutveckling och eget lärande
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
En utbildningssatsning i samproduktion mellan
Mål och betygskriterier
Bedömning av föräldraförmåga med fokus på barnets behov
Samtalet På Arbetsplatsen.
Första Hembesöket Viktiga steg för att skapa en förtrolig relation och göra en professionell bedömning De små detaljernas betydelse i samtalet Mötet som.
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
Lena Persson Lena Persson beteendevetare, magister i psykologi arbetar med frågor som handlar om: våld i nära relationer.
Läroplansträff Välkomna.
Uppsökande och förebyggande arbete
Vara brottsoffer eller vittne
Skriva noveller.
Familjeterapeut Marie Persson
Vad är FREDA? FREDA kortfrågor identifierar våldsutsatthet.
FRIVILLIG SEXUELL EXPONERING PÅ INTERNET BLAND UNGA Pernilla Nigård Doktorand vid Malmö högskola Föreläsning för Ungdomsstyrelsen September 2010.
Barnmisshandel ur socialtjänstens perspektiv
Klagomål på Helixgymnasiet Enligt 4 kap. 8§ Skollagen ska huvudmannen ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. På den.
Barn som växer upp i familjer med våld
Introduktion till FREDA Eslöv 28 januari 2014 Om utredning enligt socialtjänstlagen.
Våga fråga! Utbildning i våld i nära relation Anette Eriksson Ingela Widell jan 2016.
Teamwork med tolk ” En icke evidensbaserad Hanna-metod” Hanna Stålarv Lundberg verksamhetsledare/socialkonsulent Samordningsteamet Hallsta/Sura Telefon:
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
Arbetet med våldsutövare. Medverkan - Familjefrid i GGVV Rei Malmros.
KFR:s undersökning 2009 Våldsarbete i parrelationer på familjerådgivningar.
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
Vårdprogram Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna
SAMTALSMETODIK – HUR NÅR JAG FRAM OCH SKAPAR KONTAKT.
Rapport OM MISSFÖRHÅLLANDE ELLER RISK FÖR MISSFÖRHÅLLANDE ENLIGT LEX SARAH 14 kap.3 § SoL 24b § LSS Gäller hela socialtjänsten samt all verksamhet vid.
FREDA-utbildning Lena Jakobsson tel. nr
Våld Annie Forsgren En definition av våld ”Varje könsrelaterad handling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor,
Familjegruppsamtal Att skapa förtroende och partnership vid utredningar om misstänkt barnmisshandel Hörnstenar: Bemöta familjen med respekt, öppenhet och.
Dokumentation enligt HSL §2g Barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas av hälso- och sjukvården om barnets förälder eller någon annan.
VISA DENNA BILD: INLEDNING
Konfliktens ABC A Attityd C sakfrågor Motsättningar B Beteende.
Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite ?
ETT VIKTIGT MÖTE OM DITT BARNS IDROTTANDE
Kurator i Palliativ vård/ Övergripande roll
Samordnare våld i nära relationer
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
”Sockerdricka trädet”
ETT VIKTIGT MÖTE OM DITT BARNS IDROTTANDE
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Kvalitetsarbete.
ETT VIKTIGT MÖTE OM DITT BARNS IDROTTANDE
Normaliseringsprocessen
Lektion 1:1 Vad är våld Hur kan våldet benämnas
Barn som närstående.
ETT VIKTIGT MÖTE OM DITT BARNS IDROTTANDE
Lektion 1:1 I vilka sammanhang kan det vara bättre att använda begreppet ”våld i nära relationer” än begreppet ”mäns våld mot kvinnor” – och tvärtom?
OBS! Lägg gärna in er föreningslogga på denna sidan!
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Att utreda våldsutsatthet inom Socialtjänsten Västerås 5 maj 2014
Lektion 5:1 Vad kan du göra nu? Framtida utmaningar 1.
Anpassad för barn till den som drabbats av en hjärnskakning
OBS! Lägg gärna in er föreningslogga på denna sidan!
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Att fråga om våldsutsatthet - äldre
PALLIATIVT UTVECKLINGS CENTRUM
Tips för bättre kommunikation
FREDA Kortfrågor FREDA -  standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
FREDA kortfrågor på picto
Våld i nära relationer.
Presentationens avskrift:

FREDA Beskrivning FREDA -  standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer

Vad är syftet med att använda FREDA beskrivning? Vilket är syftet med att utreda våldsutsatthet och skriva en utredning? Förutom att utredningen ska ligga till grund för biståndsbedömda insatser kan utredningen och utredningsarbetet vara en del av klientens process att förstå våldet. Frågorna och utredningssamtalet synliggör för klienten men även för oss professionella att klienten är utsatt för våld och hjälpa denna att avnormalisera våldet. Vi giltiggör våldet genom att i utredningsarbetet lyssna, bekräfta, ta våldet på allvar, ställs följdfrågor, visa intresse och dokumenterar klientens berättelse. När klienten får läsa sin utredning får klienten även en bekräftelse på dels att vi hört vad klienten sagt, tror på det som sagts och att vi tagit våldet på allvar.

SOFSF 2014:5 5 kap. Utredning av våldsutsatta vuxna och barn i vissa situationer Utredning enligt 11 kap. 1 § SoL Allmänna råd I ärenden som gäller våldsutsatta vuxna, den som är under 18 år och har utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner, eller den som är under 18 år och har utsatts för hedersrelaterat våld …bör socialnämnden, med anledning av våldet, utreda bl.a. … Riskbedömning …ska socialnämnden bedöma risken för ytterligare våld. När socialnämnden gör riskbedömningen bör den använda en standardiserad bedömningsmetod.

5 kap Utredning av våldsutsatta vuxna och barn i vissa situationer Socialnämnden bör, med anledning av våldet, utreda bl.a. våldets karaktär och omfattning våldets konsekvenser för den våldsutsatta hur den våldsutsatta hanterar sin situation hur den våldsutsattas nätverk ser ut om den våldsutsatta behöver stöd i sitt föräldraskap behovet av stöd och hjälp akut och på kort och lång sikt

Fallbeskrivningen Katarina Fallbeskrivningen om Katarina kommer att användas både i FREDA Beskrivning och FREDA Farlighet. Använd dina erfarenheter och din ”fantasi”, om tycker du att det saknas information Fyll på med dina egna tankar - eftersom du inte själv kan ställa följdfrågor Du kommer att få ett exempel på en sammanfattande utredning utifrån fallbeskrivningen i slutet av utbildningen.

Katarina - fallbeskrivning Läs fallbeskrivningen om Katarina. Nu har du träffat Katarina och hört hennes historia och du ska göra en utredning. -Skriv ner punkter du tänker dig ska vara med i utredningen. Skulle kunna göra ett rollspel: – att en är utredare och en är Katarina.

FREDA beskrivning används: När våldsutsatthet är identifierad I en utredningssituation dvs. vid behov av ytterligare kunskap för att kunna bedöma skydd och stöd Ett underlag inför FREDA farlighet eller efter FREDA farlighet om säkerheten måste komma först Det kan vara så att FREDA Beskrivning används efter FREDA Farlighet för att säkerheten måste komma först!

FREDA beskrivning tar upp: Frågor om vem som utövat våld Tidsperiod Detaljerade frågor om våldets karaktär Psykiskt våld inkl. hot Fysiskt våld inkl. grovt Sexuellt våld Fortsatt kontakt med våldsutövaren och rädsla Om barn bevittnat våld Barn och/eller husdjur blivit utsatta Våldets omfattning 41 frågor om psykiskt våld (inkl. hot) 25 frågor om fysiskt våld, (mindre grovt/grovt) 3 frågor om sexuellt våld Få frågor om sexuellt våld och inga direkta frågor om ekonomiskt-, digitalt- eller materiellt våld. Inte heller försummelse resp. funktionshinderrelaterat våld.

Att tänka på inför att använda FREDA beskrivning Förklara varför frågor ställs Lyssna Bekräfta - förtydliga Samla in information om; Aktuell situation Historik Socialt nätverk Sammanfatta muntligt - återkoppla Såhär har jag uppfattat det, stämmer det?

Praktiskt genomförande I första hand ska professionell och klient gå igenom FREDA-beskrivning tillsammans Om klienten ber att få fylla i instrumentet själv är det upp till den professionella att bedöma om och var detta är lämpligt Oavsett hur frågorna fylls i är återkopplingen till den våldsutsatta viktig Förbered exempel på olika slags våld FREDA-beskrivning bör genomföras som ett samtal mellan klient och professionell. Att ha beredskap -att ta hand om klientens reaktioner Ge en hint till klienten om att det kan komma reaktioner… Följ upp samtalet genom att ringa och fråga hur klinten mår eller Följ upp vid nästa möte genom att fråga hur det blev för klienten att ha svarat på frågorna

Fungerar som en ögonöppnare Att beskriva en svår situation kan medföra starka minnesbilder och känslor som behöver få uttryckas direkt efter att frågorna besvarats. Så, avsätt gott om tid! Under samtal markera frågor som behöver fördjupas Berätta om de rutiner och möjligheter som finns för stöd och skydd Boka in uppföljningssamtal direkt FREDA-beskrivning ger såväl våldsutsatta som professionella nya och betydelsefulla insikter om den våldutsattes situation och erfarenheter av våld. Beskrivningen väcker starka känslor, intervjun fungerar ofta som en ”ögonöppnare” för kvinnorna såväl som för de professionella. Att gå igenom omfattningen av våldshandlingar ger en tydlig bild av våldsutsattheten. Om det finns behov av att dela upp genomgången av våldet med FREDA-beskrivning på flera tillfällen finns det inga hinder att göra det. Det är viktigt att det finns gott om tid för samtalet och att uppföljande samtal planeras i direkt anslutning till intervjun. Förutom att utredningen ska ligga som grund för biståndsbedömda insatser kan utredningen och utredningsarbetet vara; en del av klientens process att förstå våldet frågorna och utredningssamtalen kan synliggöra för klienten och för oss professionella att hen är utsatt för våld och hjälpa hen att avnormalisera våldet. den professionella giltiggör våldet genom att i utredningsarbetet lyssna, bekräfta, ta våldet på allvar, ställa följdfrågor, vissa intresse och dokumentera klientens berättelse. Ger stöd i att se och förstå våldet och våldets omfattning, förmedlar allvaret och vems ansvar det är, Bekräftar att det som hänt har verkligen hänt när klienten får läsa sin utredning Hen får en bekräftelse på att den professionella har hört henne, trott på henne och tagit tar våldet på allvar…

FREDA beskrivning Utreder våldsutsatthet med fokus på Hur länge har våldet pågått Har det ökat eller minskat Över tid – oftare? Omfattning – enstaka slag eller… Ändrat karaktär? Tillhyggen? Vissa situationer Har förgåtts av.. I samband med alkoholintag/droger Be deltagarna ta fram sina FREDA beskrivning Vem är handläggare och datum Frågar om vem som utövar våld och tidsperiod Här bestämmer man tidsperioden tillsammans med klienten. Våldet kan ex. ha pågått under ett flertal år, men kvinnan kanske önskar att endast gå igenom den sista tiden.   Frågor om psykisk utsatthet och hot 41 frågor om psykiskt våld och hot, alltifrån kränkningar till hot. Här ställs också en fråga om ekonomiskt våld (fråga 23) och två frågor om materiellt våld (fråga 33 resp. 41). Frågor om fysiskt/sexuellt våld 28 frågor om fysiskt och sexuellt våld.

Ta fram ert formulär. VI ska nu gå igenom alla frågorna. Bra att ha förberett exempel på följdfrågor, särskilt vid sexuellt våld, som visat sig svårare att ställa. Att vara utsatt för sexuellt våld hängde också ofta ihop med att ha varit utsatt för kontroll inom psykiskt våld. Eftersom det inte alltid syns att sexuellt våld sker och då det kan vara svårt att berätta om självmant kan detta våld missas. Det är därför viktigt att tänka på att detta våld kan finnas om man ex. är utsatt för kontroll och våga ställa frågor om det!   Lyft in homosexualitet: Här bör man också tänka på att sexuellt våld, våldtäkt också förekommer i samkönade relationer och att män också kan vara utsatta för sexuellt våld. Normen säger att män inte blir våldtagna. Även vi styrs ju av normer och behöver vara uppmärksamma på hur vi själva förhåller oss till sexualitet och våld kring detta.

Psykiskt våld Frågorna handlar om förekomsten av: Kränkningar Kontroll Förföljelse Hot Vad gäller det psykiska våldet, så såg forskarna som utvecklade FREDA att vissa våldshandlingar ofta förekom samtidigt och de menar att man utifrån detta kan dela in psykiskt våld och hot i grupper, i s.k. dimensioner. Fyra dimensioner finns från mindre allvarliga till allvarligare; 1) kränkningar, ex. sagt att du är tokig eller dum, ful eller värdelös (fråga 1, 2, 9) 2) kontroll, ex. kontroll hur man klär sig, pengar, tider, vänner, vem du kontaktar (fråga 3, 23, 24, 26, 27) 3) förföljelse, på olika sätt (fråga 20, 22) 4) hot, ex. hotat att skada andra man bryr sig om, hotat att slå, hotat att döda (fråga10, 14, 16, 18, 35-39)   Upplevelse av mycket förföljelse och hot hade också ett samband med hög farlighetsnivå i FREDA-farlighetsbedömning. Upplevelse av hot var också kopplad till att uppleva fara för sin fysiska hälsa.

Sexuellt våld fråga 30

Fysiskt våld Frågorna handlar om förekomsten av: Sexuellt våld Knuffar, fasthållning, skakning Slag , sparkar mot kropp och ansikte Brännskador, knivhugg Fastbindning Sexuellt våld Behov av omplåstring/sjukvård Först ställs frågor om mindre grovt våld såsom ex. knuffar, fasthållning och skakningar. Sedan kommer frågor som handlar om grövre våld såsom ex. slag och sparkar mot ansikte och kropp. Efter det frågor om överlagt våld såsom ex. fastbindning, brännskador och knivhugg. Sedan kommer två frågor om sexuellt våld. Avslutningsvis kommer tre frågor om omplåstring/sjukvård.

Förklara hur man fyller i pga många som tycker den är krånglig.  

Sexuellt våld fråga 65 och 66  

Frågar om upplevd fara för sin fysiska och psykiska hälsa fråga 70 och 71) Frågar om rädsla för våldsutövaren Även här frågar man om personen har någon kontakt med våldsutövaren   Frågar om barnen har bevittnat våld eller blivit utsatta, likaså om husdjur blivit utsatta: Det ställs frågor om barn upplevt våld (sett, hört eller märkt). Här ska man tänka på att forskning visar att barnet ofta upplever att de bevittnat våld, även om många föräldrar inte tror eller uppger detta (Broberg et al 2011 i Brottsofferjouren 2013). Att utsätta husdjur för våld kan vara ett sätt att indirekt utsätta sin partner för våld.

Kanske skriva namn på resp. barn ovan kolumnen Kom ihåg att det behövas öppnas en barnutredning. Man kan sedan prata med den vuxna våldsutsatta personen/mamman om de olika mönster som barnen har/ barnens strategier att undkomma det svåra de upplever och prata om den rädsla barnen har. Genom att fylla i denna kan mamman bli mer uppmärksam på barnens mönster, hon kan då också hjälpa barnen att bryta dessa mönster när de har kommit bort från våldet och landat på ett lugnt ställe, såsom på ett skyddat boende.

Tänk även på att Det kan förekomma; psykiskt och sexuellt våld kan även innefatta våld som sker på Internet digitalt våld via sms mm ekonomiskt våld materiellt våld latenta våldet följer med övrigt våld! Ställa frågor om sexuellt våld och ställa fler frågor om det behövs!!

Att tänka på inför FREDA beskrivning Att använda tolk – telefontolk Minnen väcks – stanna upp för samtal, anteckna vid sidan om Beskrivningen kan delas upp fler gånger Tolk: Vid behov av tolk så använder vi främst telefontolk pga sekretess och skydd. Det är då viktigt att kort informera tolken att vara speciellt noga med tolkningen eftersom det är strikta frågor som ska besvaras utifrån strikta svar. Tolkens egna förklaringar eller beskrivning ska inte förekomma (självklarhet men tyvärr behöver det påminnas om). Vi informerar även om att ifall klienten inte förstått frågan ska vi upprepa frågan inte tolken.   Minnen väcks – Stannar upp för samtal, antecknar vid sidan om: Vår erfarenhet är när en klient svarar på frågorna i FREDA-beskrivning öppnar det upp minnet om andra händelser eller känslor och det är då viktigt att vi stannar upp och ger tid för att låta klienten berätta om denna specifika händelse eller de känslor som väckts. Vi stannar då upp i frågeformuläret och har ett samtal om det som kommit upp vid sidan om. Speciellt kan man då uppmärksamma och lyfta fram motståndsyttringar som kommer fram i berättelsen. Detta är en hjälp för att avlasta skuld och uppmärksamma klienten om att personen gjort så gott de kunnat i den svåra situation som varit. Den händelse- känsla som berättats om skrivs ner. På detta sätt får klienten hjälp att få fram information till sin livslinje/ det sammanhang som varit och som förträngts. Checka av är det ok att fortsätta?  Är klienten mottaglig och med i processen? 

Katarina - fallbeskrivning Utred Katarinas våldsutsatthet med hjälp av FREDA beskrivning. Skriv minnesanteckningar som ska ligga till grund för utredningen. Be deltagarna använda formuläret och utifrån berättelsen svara på frågorna.

Är det någon skillnad? Finns det några fördelar eller nackdelar att använda FREDA beskrivning i utredningsarbetet, dvs i den skriftliga dokumentationen? Det finns möjlighet att summera antal svar i varje kolumn och detta kan användas typ: ”När jag summerar dina svar på frågorna här så ser jag att du har svarat upprepade gånger på X antal av frågorna som rör psykiskt våld och hot, hur tänker du kring det?” osv

Bedöma vilka insatser som behövs… Klientens hela livssituation och nätverk samt riskbedömning är utgångspunkten för en samlad bedömning av klientens behov av stöd på kort och lång sikt. FREDA beskrivning är en del i utredningen Andra faktorer som kan påverka Bor kvar med förövaren Håller på att lämna Har lämnat

Villkora inte stödet! - Kräv inte att hen ska lämna förövaren Orosanmälan om det finns barn! - Tänk på eventuella umgängesbarn

Tänk på att; låta den våldsutsatta avgöra hur denne vill gå vidare ge hopp om förändring informera om vilket stöd som finns att tillgå Finns barn – lämna info om orosanmälan

Riskbedömning.. En utredningen måste även innehålla en riskbedömning inför biståndsbeslut Insatser akut På kort sikt På lång sikt Det vill säga behovet av skydd stöd och hjälp. Riskbedömning måst då vara en del av utredningen Det som ska ligga till grund är klientens egna upplevda rädsla Därför kommer vi att vid nästa tillfälle gå igenom FREDA farlighet

Nästa tillfälle Uppgift till nästa tillfälle Metoduppföljning FREDA beskrivning Datum Tid Plats Nästa utbildningstillfälle: FREDA farlighet