Eller varför biter treåringen ?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND
Advertisements

En liten föreläsning om… Kroppens Alarmsystem
Hälsoeffekter, tidiga tecken vid stress och psykisk ohälsa
Kristin Falk, leg.ssk, Fil.dr. Jonna Norman, leg.ssk, MBSR instruktör
Stresshantering stress-sårbarhet tidiga tecken
Hjärnan och nervsystemet
22q11 deletionssyndrom hos vuxna - kognitiva och psykiska symtom Kunskapscentrum för ovanliga genetiska sjukdomar Informationsdag om 22q11 Rolf Luft.
Else Waaler Leg.psykolog, Neuropsykiatriska enheten för vuxna,
JOHANNA BJÖRK Konsulent
Stress Vad är stress? Hur påverkas människor av stress?
Parkinson och demens Jens Berggren Leg. Psykolog
Nervsystemet och hjärnan
STRESS Stress är ett allmännt fenomen i vardagen, som påverkar på människans välmående. Stressen uppstår i människans inre men den är oftast en reaktion.
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Ältande och grubbel Andréas Rousseau
Heléne Stern leg psykolog
Neuropsykiatrisk funktionshinder
Beroende och den växande hjärnan
Medicinska-Psykiatriska effekter av Cannabis
Mindfulness – en hjälp på vägen
STUDIEMILJÖ Nu har du kommit till modul 2. Den handlar om din studiemiljö. Hur mycket har du egentligen tänkt på din fysiska studiemiljö? Har du funderat.
Bild 1 NIU åk 1 Välkomna! Idrottspsykologi 1.
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Kriser.
Internationella Strokedagen 10/5-2007
Det kognitiva perspektivet (Kapitel 4)
TYSKA STEG 3 Fem arbetsområden: 1. Reisen und Schule in Deutschland
Hantera en kronisk sjukdom
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
SMÄRTA OCH DEMENS
MYELOM o SYMTOM Lotta Billgert Kontaktsjuksköterska
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Disposition Form och innehåll Psykoedukation nervsystemet
Logoped Lena Nilsson Logoped Elin Berglund
Resursteamet Stöd och Omsorg Piteå Kommun
Schizofreni och andra kroniska psykossjukdomar
Kap 9: Kognitiv psykologi ( )
Livsstil och återhämtning
Vad kännetecknar en Reggio Emilia inspirerad förskola?
Vilka sjukdomar lider finländare av?
Idrottspsykologi.
Alkohol och droger En översikt.
Äldrepsykiatri/Minnesmottagning
Kognitiv psykologi Tänk på en situation när det gick riktigt bra för dig. Varför gick det bra? Tänk på en situation när det gick riktigt dåligt för dig.
Sinnesorgan, nervsystem, hjärna, hormoner
NERVSYSTEMET Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken –
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Separationer Sorg Stress Familje problem Övergrepp Mobbning Missbruk Trauma ADHD/ADD Asperger syndrom Relations Problem Förskola/skola situation Flykting.
Marie Hultén Demenssköterska i Mora Författare Utbildar/föreläser Baseboll.
Kognition och teknik Beata Terzis
Sofie Bäärnhielm överläkare, med dr, enhetschef
Resultat: Under de två veckorna med schemalagda promenader har de utförts 10 dagar av 14. Välbefinnandekurvan hos de boende visar på en minskad oro och.
Sege parks förskola våren 2016 Utvecklingsområde Miljö Material Alla barns rätt till stöd 1.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation.
SÖMN Mars Kort om sömn Sömnen är kroppens och hjärnans sätt att återhämta sig och bearbeta intryck. Det finns inget antal timmar som är rätt för.
Nervsystemet styr din kropp
Leker ditt barn? Foton: Colourbox. Har ditt barn svårt att leka, delta i skolarbetet eller klara andra dagliga aktiviteter? En arbetsterapeut kan hjälpa.
Kognitiva processer och representationer n Propositionella representationer lagrar information i LTM n Aktivationsspridning möjliggör åtkomst n Men sen.
Barns delaktighet och inflytande hjälpmedelskonsulenterna Jenny Lerström & Hanna Slott Öjenhed leg arbetsterapeut och leg logoped.
Praktisk stressföreläsning
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Måste man vara ledsen när man är äldre?
”Sockerdricka trädet”
Grafisk visualisering
Psykiskt funktionsnedsättning
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Föreningen kognitivt stöd
Övergripande ……………………………………….. Medvetande Orientering
Hjärnan Hjärnan som är skyddad av kraniet och av hjärnhinnor, omges av vätska som hjälper till att dämpa eventuella stötar mot huvudet. Hjärnan är aktiv.
Nerverna sitter ihop och bildar nervsystemet.
Presentationens avskrift:

Eller varför biter treåringen ? Smärta och kognition Eller varför biter treåringen ?

Livet är informationshantering Ska du som organism/varelse överleva behövs koll på läget. Status i din kropp: temperatur, metabolism, andning, cirkulation, vakenhet, energinivåer, reserver måste kontrolleras. Yttre hot, möjliga faror måste identifieras och hanteras. Möjliga sociala interaktioner/samarbeten värderas och hanteras Skador eller hot om kroppslig skada upptäckas och hanteras. Tidsperspektiv förstås och hanteras. Ett enormt stor informationsflöde ska tolkas och samordnas. Så kände du nått? Vad tänkte du? och vad gjorde du ?

Ett överlevnadssystem Smärtsinnet Ett överlevnadssystem Delar av perifera och centrala nervsystemet som har som uppgift att identifiera Skador, eller hot om skador på organismen och i samarbeta med övriga överlevnadssystem möjliggöra fortlevnad.

Smärtupplevelsen Sensorik Emotion Autonom Kognition Obehag När ? Rädsla Ilska Sorg Förtvivlan Uppgivenhet När ? Var ? Hur ? Identifiering Minne Tolkning Betydelse Handlande Strategi Puls Blodtryck Svettning Reflexer

Kognition Samlingsterm för ,de processer/hjärnfunktioner som handlar om uppmärksamhet, Information, Inlärning, minne,tänkande, medvetande, språk, problemlösning, verklighetsuppfattning, beslut, handlande… Perception = Varseblivning. Tolkning av sinnesintryck efter förnimelse, dvs Reaktionen i ett sinnesorgan på en retning/stimuli.Sammanflätat med kognition

Hjärnan tolkar Inkommande information utifrån tidigare erfarenheter. Hjärnan har en förförståelse, en bild av framtiden. Hjärnans tolkning beror på inkommande information och den redan existerande bilden/uppfattningen. Resultatet/Utfallet av den inkommande informationen kan ha en stor variation. Sannolikt ”väljer” Hjärnan till en del vilken information den väljer att ta emot/använda. Hjärnan söker bekräftelse Förväntningar och tänkande viktigare än graden av organskada…

Inlärning När smärtsinnet förändras och sensitiseras vilket leder till generalisering och en nociplastisk funktion så sker det genom en process som är mycket likt en vanlig inlärning och involverar flera gemensamma områden. Hjärnan har lärt sig långvarig smärta. Kognitiv beteendeterapi kan inte bara förändra smärthanteringsförmågan, tänkandet kring smärtan utan också reducera smärtintensiteten. Hjärnan lär om. Effekten av kognitiv beteendeterapi kan hävas med Naloxon.

Störning pågår Samtidigt som långvarig smärta är inlärd stör den nyinlärning. Smärtpatienten upplever inte bara trötthet, nedsatt initiativförmåga utan ofta minnes svårigheter. Svårt att lära nytt, svårt att ta fram gammal kunskap, svårt att hitta ord/benämningar. 50% av fibropatienter upplever minnesproblem. Smärtan stör uppmärksamhet, koncentration, närvaro och vakenhet. Hjärnan prioriterar smärtan ! (överlevnad) Sekundär depression och ångest ökar besvären. Ger färre smärthanteringsalternativ/strategier.

Smärta och kognition Smärta skapas i en kognitiv process. Smärtupplevelsen ,smärthanteringen och smärtkommunikationen är beroende av kognitiv funktion och förmåga. Nedsatt kognitiv förmåga är en möjlig riskfaktor för långvarig smärta. Långvarig smärta påverkar kognitiv förmåga negativt. Minne, språk, exekutiva funktioner. Nedsatt kognitiv förmåga begränsar smärthanteringsförmågan. Morfologiska förändringar -Hipocampus atrofi Långvarig smärta kan vara en riskfaktor för demenssjukdom.

Neuropsykiatri/ADHD 5-8% av skolbarn (vuxna 2-4 %) 30% inom missbruk/beroende 25-45 % inom kriminalvården Kognitiva problem: Uppmärksamhetsstörning/Exekutiva funktioner: Planering, organisation, styrning.Känsloreglering. Samsjuklighet: Psykiatrisk, Somatisk. Mer smärta: Fibromyalgi, Migrän Barn med långvarig smärta: > 20 % med neuropsyk symtom. Sannolikt ökad smärtkänslighet, absolut sämre smärthantering, sämre compliance, svårare att hjälpa.

Autism(ASD) 1-1,5 % av befolkningen,> pojkar än flickor. Överrepresenterade inom psykiatri, beroendevård, rättspsykiatri. 14% av barnen med långvarig smärta. Sensorisk dysregulering, smärta av normalt icke smärtsam stimuli: ljus, ljud. Okänsliga för normalt smärtsam stimuli! Stressrelaterade besvär, långvarig smärta. Samsjuklighet. Förtida död. Förändrad perception. Sårigheter att skapa begripliga sammanhang Svårigheter med exekutiva funktioner, planera, initiera, utvärdera.. Sämre smärthanteringsförmåga – Svårare att hjälpa

Kognitiv sjukdom / Demens 15-20 % av 80-åringarna har nedsatt kognitiv funktion. Vid Demenssjukdom förändrad upplevelse, tolkning, kommunikation och smärthantering. Sämre/ingen förutsägbarhet. Svårighet att förstå upplevt obehag. Svårigheter att kommunicera smärta, förlust av språk, begrepp, initiativ. Andra tolkar. Försämrad smärthantering. Svårt med alla typer av inlärning/förändring och aktivt deltagande.

Att rätt förstå en sak och samtidigt misstolka den utesluter inte helt varandra. Franz Kafka