Den romerska armén Organisation och formationer

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Det första du bör göra är att rita horisonten
Advertisements

LET •Spelaren har fyra grundläggande rättigheter och störning (interference) har inträffat om motståndaren inte uppfyller dessa även om han gjorde allt.
Historien om Antiken i Grekland.
Bilder romarriket.
Cykeln.
Amerikanska revolutionen
Det medeltida styrelseskickets uppkomst och funktion.
Soldater i trettioåriga kriget
MELLANKRIGSTIDEN.
Sverige en stormakt på 1600-talet
Grekland bestod av flera små riken/stater
Mellankrigstiden.
De puniska krigen Från f.kr..
Det antika Rom ca 700fKr – 476eKr
Det antika Grekland 2000 fkr – 300 fkr.
Aten och sparta.
Det glada 20-talet Efter första världskriget var människorna i Europa positiva till framtiden. Man trodde att det aldrig skulle bli några mer krig.
Den romerska armén Organisation och formationer
Alexander den store.
Vad behöver jag? Vad har jag?.
- Introduktion samt: Från forntiden till Alexander.
Musklernas tid -En introduktion.
Behov av guider och reseledare
DEL 1: DE FÖRSTA HÖGKULTURERNA
Den romerska armén Organisation och formationer
”Grekland” vs Persien Rond 1
Historien om Grekland.
AMERIKANSKA REVOLUTIONEN
Kriget på östfronten för ryssarna till en början
ATTRAKTIVARE ARBETSGIVARE
Inbördeskriget i Finland 1918
Tidsperiod V.47 Nya tiden V.48 Upplysningstiden V.49Revolutionerna
Stormaktstiden
Tredje världskrig Hur kan ett tredje världskrig uppstå och vart kommer Sverige stå? Ellen, Julia, Leo och John.
TYSKLANDS RÄDSLA FÖR VAD SOM KUNDE HÄNDA Tyskarnas Schlieffenplan: Österrike håller borta Ryssland och besegrar Tyskarnas Schlieffenplan: Österrike.
Soldater i trettioåriga kriget
Romarriket – Styrelsesätt
Kriget tar slut på jorden ALLT PÅBÖRJADE NÄR BRITTERNA VANN SLAGET VID EL-ALAMEIN DÅ BRITTERNA VANN ALLA SLAG I AFRIKA EFTER DET OCH SÅ SNART VAR AFRIKA.
 Den misslyckade Versaillesfreden som Hitler utnyttjade till sin fördel  De nya länderna efter WW1  Den globala finanskrisen  Politisk oro i Tyskland.
Andra Världskriget Operation Barbarossa och Slaget vid Stalingrad
Amerikanska revolutionen
Slaget vid El-Alamein.
Finska vinterkriget Av Jesper.
Karl XII & Stora Nordiska kriget
Slaget vid Somme och Verdun 1916 Ryssland har dragit sig ur kriget Flera länder har påverkats, fastän man inte är med i kriget - T.ex. Sveriges matimport.
Vad gör att bomben går av och det blir krig?
Första världskriget Krig på flera fronter Västfronten Östfronten Ubåtskriget.
Västfronten Augusti 1914 Tyskland – Belgien (neutralt)Pressar sig ner mot Frankrike. Målet var att omringa fransmän och engelsmän. (Schlieffenplanen)
KRIGSFÖRLOPPET I KORTHET. ALLIANSER UNDER KRIGET DE FRÄMSTA MEDLEMMARNA DE ALLIERADE -STORBRITANNIEN -FRANKRIKE -USA AXELMAKTERNA -TYSKLAND -JAPAN -ITALIEN.
1900 La Belle Epoque – Den sköna tiden En tro på den ljusa framtiden.
Vikingavapen ● Vikingarna hade allt från svärd till yxa och kniv. ● Yxan kastade de på fienden. Svärdet var det vanligaste vapnet. Kniv var bra om man.
En värld i lågor Lars Hindrum, Prästängsskolan, Eksjö –
Första Världskriget.
Mellankrigstiden.
Första världskriget
ÖVNINGAR P03 - målvakt bas
”Alla vägar bär till Rom” ”Rom byggdes inte på en dag”
ANTIKA GREKLAND.
Franska revolutionen & Napoleonkriget
FÖRSTA VÄRLDSKRIGET
På den här bilden, marken (vattnet) stannar där linjen är
Bakgrunder till första världskriget
Allt du behöver veta om vårat spelsystem
GREENSCREEN BY DO INK.
FÖRSTA VÄRLDSKRIGET
Ryska revolutionen 1917.
Den ryska revolutionen
Vårt viktiga vatten förr och nu…
Skriv in namnen på de tävlande i resultattabellen.
Presentationens avskrift:

Den romerska armén Organisation och formationer Stridsteknik och utrustning Exempelslag Militärens betydelse för samhället

1. Organisation och formationer Före 100t.f.kr. Armén var organiserad i maniplar. Varje manipel bestod av två centuri (plutoner). Främst gick de yngsta (velites), därefter veteranerna(hastati) och sist de mest erfarna (triarii). Centuri (c.a. 80 man) leddes av en Centurion. Officerarna utmärktes av att de bar hårbeklädda hjälmar. Bilden visar en centurion (plutonchef)

1. Organisation och formationer Före 100t.f.kr. Den romerska armén ställde upp i schackformation. De minst erfarna (velites) stod först, de mer erfarna(principes) stod i mitten och de mest erfarna(triarii) stod längst bak.

1. Organisation och formationer Före 100t.f.kr. Det fanns flera syften med denna formation: Att spara på krafterna genom att placera de mest erfarna längst bak. En psykologisk funktion - inger respekt genom disciplinering och bred formation. Har lättare att röra sig i besvärlig terräng än den antika falangen. Möjliggör flexibilitet genom att det är möjligt att växla mellan djup och bredd. Ex. på en snabb manöver som skapar djup.

1. Organisation och formationer Före 100t.f.kr. Det fanns flera syften med denna formation: Att spara på krafterna genom att placera de mest erfarna längst bak. En psykologisk funktion - inger respekt genom disciplinering och bred formation. Har lättare att röra sig i besvärlig terräng än den antika falangen. Möjliggör flexibilitet genom att det är möjligt att växla mellan djup och bredd. I strid med en ”klassiskt” formerad falang kunde denna uppställning leda till att skapa oordning.

1. Organisation och formationer Före 100t.f.kr. Det fanns flera syften med denna formation: Att spara på krafterna genom att placera de mest erfarna längst bak. En psykologisk funktion - inger respekt genom disciplinering och bred formation. Har lättare att röra sig i besvärlig terräng än den antika falangen. Möjliggör flexibilitet genom att det är möjligt att växla mellan djup och bredd. De soldater som står framför ”hålen” i romarnas uppställning trycks fram av de bakom och plötsligt har formationen brutits.

1. Organisation och formationer Efter 100t.f.kr. Rom börjar få rollen som stormakt och omfattande reformer görs i armén. Kohorterna blev de minsta stridande enheterna. (6 centuri, c.a 500 man) Man behöll schackformationen delvis av en annan anledning. De stora mängderna av folk som enheterna bestod av tenderade att leda till att soldaterna trycktes ihop. Eftersom den romerska soldaten behövde en del manöverutrymme, kunde schackformationen göra det möjligt att omgruppera snabbt till stridsposition. Denna film är gestaltar detta ganska tydligt: http://www.youtube.com/watch?v=Ndh3b9wC-A0&feature=related

1. Organisation och formationer Romarnas flexibilitet i konsten att formera sina förband var ett vinnande koncept. Ett exempel på denna flexibilitet är hur mindre enheter, ex. en manipel, kunde snabbt gruppera om till en s.k. ”sköldpaddsformation”. Denna kunde vara mycket användbar vid belägringar eller ”pilregn.”

2. Stridsteknik och utrustning Den romerska soldaten hade följande utrustning: Pilum (2 meter långt kastspjut.) Gladius (kortsvärd.) Stor sköld, hjälm och flexibla bålplåtar.

2. Stridsteknik och utrustning Det revolutionerande med den romerska soldatens stridsteknik var: Att svärdet blev det primära vapnet, spjutet kastades redan i stridens inledningsskede. Detta innebar att soldaten stred mer självständigt än tidigare. Detta krävde mer utrymme, men också mer skydd. Den stora skölden utvecklades.

2. Stridsteknik och utrustning Vilken fördel fanns det med denna teknik? Flexibilitet p.g.a. soldatens individuella stridsteknik. EX: Armén var inte lika beroende av tätt sammanhållna falanger som tidigare arméer. Den romerska armén kunde bryta en klassisk och disciplinerad falang när den kom i närstrid. Den klassiska falangen hade då inte en chans. Romarna kunde också möta irreguljära trupper, där de kunde strida individuellt men samtidigt få fördelar genom sina strikta formationer.

2. Stridsteknik och utrustning Pilum 1. Var c.a. 2 meter långt 2. Kunde kastas från c.a. 20 meters avstånd. 3. Böjde sig när det träffade p.g.a. Det skulle bli besvärligare att dra ut. Det skulle inte gå att kasta tillbaka.

2. Stridsteknik och utrustning Gladius Var c.a.60 cm. långt Kunde användas både som stickvapen och huggvapen.

Exempelslag Slaget vid Pydna 168 f.kr. visar på den romerska arméns fördelar gentemot den grekiska uppställningen. Romarna lyckas bryta falangens formation (p.g.a. överraskningsanfall och ofördelaktig terräng för falangen). Detta ledde till att de romerska legionärerna kunde utnyttja förelen med att strida individuellt och i närstrid.

Slaget vid Cannae 215 f.kr. Är ett av världens mest kända slag. Visar på hur ett taktisk tänkande kan avgöra ett slag. I detta slag kom den romerska armén förlora mot Hannibal, som kom från Kartago. Hannibal kom på allvar hota Roms makt. Men romarna lyckades till slut vända kriget och göra slut på Kartago – efter det blev Rom den enda stormakten runt Medelhavet.

Slaget vid Cannae 215 f.kr. Det geniala med Hannibals stjärnformade uppställning var att han lyckade locka in romarna mot centern Hannibal hade bättre kavalleri som kunde slå det romerska.

Slaget vid Cannae 215 f.kr. När romarna gick mot centern kunde Hannibals flyglar omringa den romerska armén – Ett paradexempel på en dubbel omfattning. Här finns filmer om slaget: Http://www.youtube.com/watch?v=6cnKWvcXFkg http://www.youtube.com/watch?v=lwrHYEsLAVk&feature=related http://www.youtube.com/watch?v=mI_9f50r_As&feature=related

3. Militärens betydelse för samhället Ökat behov av soldater p.g.a. krig och gränsskydd. Slavjordbruken (latifundier) konkurrerade ut småbönder som blev arbetslösa. Kallades för proletärer. En del av dem tog tjänst som soldater De romerska soldaterna och hjälptrupperna kom att sakna lojalitet till Rom och mer sätta sin tilltro till sina befälhavare. Till detta skall fogas de oerhörda kostnader som förvaret av riket förde med sig. Detta urholkade statsfinanserna Militären kunde hota Rom.