Nytt läkarutlåtande för livränta Bakgrund: Arbetet med att ta fram detta läkarutlåtande för livränta har sin bakgrund i det regleringsbrevsuppdrag som Försäkringskassan fått för 2018. Försäkringskassan har fått i uppdrag att utveckla ett läkarutlåtande som ska användas som underlag för bedömning av om en försäkrads förmåga att skaffa inkomst är nedsatt för minst ett år till följd av ett olycksfall i arbetet eller annan skadlig inverkan i arbetet. Försäkringskassan behöver medicinska underlag från hälso- och sjukvården både för att bedöma om en utredning av om en sjukdom eller olycka ska göras och för att bedöma om besvären som sjukdomen eller olyckan orsakat beror på en arbetsskada. Detta läkarutlåtande blir ett underlag för att bedöma om en utredning av arbetsskada ska göras eller inte. Försäkringskassan arbetar kontinuerligt med att förbättra kvaliteten i beslutsunderlagen, där de medicinska underlagen är en viktig del. Det arbetet fortsätter. Läkarutlåtandet har beretts internt på Försäkringskassan och externt med hälso- och sjukvården, Socialstyrelsen och Sveriges Läkareförbund under sommaren 2018. Samtidigt som läkarutlåtandet beretts har det kunnat testas av läkare i klinisk verksamhet och av Försäkringskassans handläggare. Efter beredningstiden har de inkomna synpunkterna värderats och blanketten har justerats. Detta underlag har tagits fram för att informera bland annat Sveriges kommuner och Landsting, Socialstyrelsen och de fackliga organisationerna om att läkarutlåtandet finns tillgängligt för användning från och med den 30 december 2018. Detta underlag är också ett stöd om hur de nya läkarutlåtandena ska användas och tolkas. Från och med den 30 december kommer det finnas mer information om användandet av läkarutlåtandet och hur det fylls i under fk.se – hälso-och sjukvård – sjukdom och skada – underlag för arbetsskada eller underlag för personskada.

Nytt läkarutlåtande för livränta Vad är det? Läkarutlåtande som ger Försäkringskassan stöd i att bedöma om en persons förmåga att skaffa inkomst är nedsatt för minst ett år till följd av ett olycksfall i arbetet eller annan skadlig inverkan i arbetet Varför kommer det? Uppdrag i Regleringsbrev för 2018 När det ska användas? Vid en ansökan om livränta eller under utredning av rätt till livränta när de efterfrågade uppgifterna inte redan finns hos Försäkringskassan

Vilka frågor ställer vi i läkarutlåtandet? Vad utlåtandet är baserat på Andra medicinska underlag/utredningar Diagnos och kortfattat förlopp Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsningar Medicinsk behandling Medicinska förutsättningar för arbete   Detta är i stora drag de frågor som ställs i läkarutlåtandet. Till frågorna finns informativa hjälptexter som förklarar vilken information Försäkringskassan behöver och vad läkaren ska svara på. Hjälptexterna visas när pekaren stannar över ikonen med ett ”i”. Observera att hjälptexterna inte syns i alla webbläsare, de syns till exempel i Explorer. På www.fk.se – hälso- och sjukvården – sjukdom och skada – underlag för arbetsskada, finns en ifyllnadsanvisning och där kan även blanketten hämtas.

Vilka frågor ställer vi i läkarutlåtandet? 1 och 2: Vad utlåtandet är baserat på och andra medicinska underlag/utredningar En person som lever med funktionsnedsättning har inte alltid regelbunden kontakt med läkare. Däremot har personen kanske kontakt med andra professioner inom hälso- och sjukvården. Det kan därför finnas viktig medicinsk information att hämta från andra kontakter.   I utlåtandet ges därför möjlighet för läkaren att bifoga andra utredningar och eller underlag. Det går också att ange var Försäkringskassan kan få mer information. Utredningar som kan bifogas läkarutlåtandet är till exempel från företagshälsovård, teamutredningar eller från annan vårdgivare. Det är rimligt att anta att det är tidsbesparande för läkaren att slippa sammanfatta tidigare genomförda utredningar i ett läkarutlåtande, därför kan de biläggas. Genomförda utredningar inom vården tas också tillvara av läkaren och ger en bra grund för att skriva utlåtandet. Försäkringskassan får därigenom en helhetsbild där det framgår varifrån informationen kommer och hur aktuell den är. 

Vilka frågor ställer vi i läkarutlåtandet? 3 och 4: Diagnos och kortfattat förlopp Försäkringskassan behöver uppgift om den eller de diagnoser som patienten anser är orsakade av en arbetsskada. Läkaren ska ange den mest specifika diagnosen som beskriver besvären och ange diagnoskod enligt ICD-10. Det ska också framgå när och var diagnosen ställdes. I utlåtandena efterfrågas en kortfattad beskrivning av förloppet för den eller de diagnoser som anges och det finns därför ingen anledning för läkaren att redogöra för fullständig sjukdomshistorik. Diagnosen är en central del i arbetsskadebedömningen och det är därför viktigt att rätt diagnos anges. Övriga diagnoser efterfrågas inte eftersom de normalt saknar betydelse för bedömningen av om förmågan att skaffa inkomst är nedsatt för minst ett år.

Vilka frågor ställer vi i läkarutlåtandet? 5: Funktionsnedsättning För att Försäkringskassan ska kunna bedöma om en arbetsskada ska utredas är det viktigt att de medicinska underlagen beskriver den aktuella funktionsnedsättningen. Läkaren ska beskriva och göra en sammantagen bedömning av funktionsnedsättningen utifrån de angivna områdena. Funktionsområdena utgår från ICF.   Läkaren ska också om möjligt uppge hur han eller hon bedömer graden av funktionsnedsättningen (lätt, måttlig, stor, total).

Vilka frågor ställer vi i läkarutlåtandet? 6a och 6b: Aktivitetsbegränsning Uppgift om aktivitetsbegränsningar som utgår från det arbete patienten hade när skadan uppstod och som utgår från andra arbeten är viktig information. Om Försäkringskassan får uppgifter om vilka aktiviteter personen har svårt att utföra har vi en bättre grund för att kunna bedöma omfattningen av personens hjälpbehov. Försäkringskassan behöver en beskrivning av aktivitetsbegränsningar i det arbete patienten hade när skadan uppstod för att kunna bedöma varför patienten eventuellt inte längre kan vara kvar i det arbetet.   Försäkringskassan behöver också en beskrivning av aktivitetsbegränsningar i andra arbeten för att bedöma om patienten kan klara något annat lämpligt arbete. Även om sjukdomen eller skadan medför begränsningar i det arbete som patienten skadade sig i behöver det inte nödvändigtvis vara en hindrande begränsning i ett annat arbete. Försäkringskassan efterfrågar konkreta exempel på aktivitetsbegränsningar där funktionsnedsättningen får konsekvenser för den enskilda personen. Vi efterfrågar inte en fullständig redogörelse av samtliga aktivitetsbegränsningar och frågar inte efter annat lämpligt yrke eller arbete. Det kan vara svårt för en läkare att lämna uppgifter om vilka aktivitetsbegränsningar personen har i vardagen. Det kan bero på att aktivitetsbegränsningarna oftast inte visar sig vid en läkarundersökning utan i första hand i andra sociala situationer och sammanhang. Information från andra professioner inom hälso- och sjukvården (exempelvis från sjukgymnast eller arbetsterapeut) bör därför tillvaratas. Försäkringskassan kan därutöver få bilden av aktivitetsbegränsningarna beskriven och bekräftad i sin övriga utredning med den enskilde personen eller med exempelvis kommunen.

Vilka frågor ställer vi i läkarutlåtandet? 7 Medicinsk behandling Här efterfrågar Försäkringskassan avslutade, pågående eller planerade medicinska behandlingar som är relevanta i förhållande till den beskrivna funktionsnedsättningen. Här beskriver läkaren även syftet med behandlingen och när behandlingen pågick eller är tänkt att pågå samt ansvarig vårdenhet. Här efterfrågas även ordinerade läkemedel som är relevanta. Informationen är viktig för Försäkringskassan då den ligger till grund för läkarens bedömning av de medicinska förutsättningarna för arbete.

Vilka frågor ställer vi i läkarutlåtandet? 8 Medicinska förutsättningar för arbete Försäkringskassan behöver uppgift om hur läkaren bedömer att aktivitetsbegränsningarna kommer att utvecklas över tid och om de kan anses bestå i mindre eller mer än 12 månader. Bedömningen behöver göras dels i förhållande till det arbete där skadan uppstod, dels i förhållande till annat arbete. Detta för att Försäkringskassan ska kunna värdera vilken förmåga att skaffa inkomst som patienten kan antas ha på ett års sikt. Det är viktigt att det finns en tydlig koppling mellan de uppgifter som läkaren lämnat på ovanstående frågor och den prognostiska bedömningen.

Publicering och införande av läkarutlåtandet för livränta www.forsakringskassan.se: Hälso- och sjukvården 30 december 2018 Läkarutlåtandet kommer att publiceras på Försäkringskassans webbplats (www.forsakringskassan.se) den 30 december 2018. Försäkringskassan utreder om det finns möjlighet att göra läkarutlåtandet tillgängligt elektroniskt och förhoppningen är att läkarutlåtandet på sikt ska kunna skickas in elektroniskt till Försäkringskassan. För att det ska bli möjligt krävs dock en ändring i förordning (2003:766) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration.

Användandet av nytt läkarutlåtande Begäras av patienten Begäras av Försäkringskassan Vem kan begära läkarutlåtandet? Läkarutlåtandet kan begäras av både patienten och Försäkringskassan. Försäkringskassan begär läkarutlåtandet när tillgängliga medicinska underlag inte ger tillräckliga svar för bedömning av förutsättningar och prognos för arbete. Det beror på att vi ofta bara har tillgång till läkarintyg för sjukskrivning och de har ett kortare tidsperspektiv än vad som krävs för en prövning av livränta. Patienten har alltid rätt att själv begära ett läkarutlåtande för att exempelvis komplettera sin ansökan om livränta.

Ersättning för läkarutlåtande… …kan ges till privat vårdgivare som har samverkansavtal med landstinget eller läkare som helt står utanför den offentligt finansierade hälso- och sjukvården. …ges i regel inte till läkare anställda av landstinget eller läkare på privat vårdenhet med vårdavtal med landstinget. Ersättning för läkarutlåtande m.m. Försäkringskassan kan betala ersättning för läkarutlåtanden.   För läkarutlåtanden som utfärdas av annan än sjukvårdshuvudman (privat vårdgivare som har samverkansavtal med landstinget eller läkare som helt står utanför den offentligt finansierade hälso- och sjukvården) Ersättning för att utfärda läkarutlåtande kan betalas men bara om avgift för utlåtandet inte har tagits ut av den försäkrade. Och bara för läkarutlåtandet. För eventuell undersökning i anslutning till utfärdandet av läkarutlåtandet kan vi ge ett arvode. För läkarutlåtanden som utfärdas av sjukvårdshuvudman (läkare anställda av landstinget eller läkare på privat vårdenhet med vårdavtal med landstinget) Med sjukvårdshuvudman menas läkare som är anställd av landstinget eller arbetar på en privat vårdenhet som har vårdavtal med landstinget. Sjukvårdshuvudmannen får ersättning genom särskilt statsbidrag för läkarundersökningar och utlåtanden som behövs för Försäkringskassans handläggning av försäkringsärenden (jämför 2 § 3 förordningen [1984:908] om vissa statsbidrag för sjukvård m.m.).