Kronhjort Storlek: Handjur 200-230 kg, vuxen hind väger 100-150 kg, handjur, mankhöjd 120 – 150 cm Funnits: 10 000 år i Sverige. Äter: Ris av blåbär, lingon och ljung. Gräs, knoppar, kvistar och bark från vissa lövträd. Bark från gran och tall. Vete, havre, råg, raps, ärtor, majs, potatis, morötter och sockerbetor.

Skadar både skog och åker Kronhjort är en allvarlig skadegörare i skog, främst på gran men även på tall, bok och ek. Skadorna uppstår främst när de med framtänderna gnager på barken. Om detta sker under vår och sommar kan barken lossna från stammen. I jordbruket skadas främst vall och spannmål.

Bestående skador Barkgnaget ger bestående skador på trädet. Bark växer över skadan och in i stammen vilket ger en kvalitetsförsämring vid sågning av virket. Barkgnag på gran leder till röta i stammen. Ringbarkade träd totalskadas direkt vid skadetillfället. Gamla barkskador är svåra att se utanpå stammen.

Konkurrens om maten På marker där det finns älg, kronhjort, dovhjort och rådjur är konkurrensen om maten stor. Barkgnaget från kronhjort är vanligast 0,8-1,6 m över marken, något lägre än från älg på 1-2 m. Kronhjort kan fortsätta med barkgnag även när det finns gräs och löv under vår och sommar.

Svår jakt på kronhjort Kronhjortar är skygga och har bra syn. De lär sig hur man ska undvika jägare under jakt. Ibland genom att lämna jaktområdet så fort jakten börjar. Rör sig ofta i grupper eller större flockar. Svårt att skilja ut rätt djur och få ”rent håll”. Stor risk att mer än ett djur träffas om man inte är försiktig vid skott.

Flera jaktformer fungerar Smygjakt (Jägaren smyger tills hjortarna är i håll). Vaktjakt (Jägaren sitter stilla och väntar). Jakt med stötande hund (Hunden sätter fart på djuren som rör sig en kortare sträcka). Jakt med drivande hund (långsam hund följer djuren med skall längre tid).

Rör sig över stora områden Kronhjorten rör sig över stora områden under året. Kronhjortens flockbeteende gör att skadorna blir allvarliga lokalt, men kan vara acceptabla på kringliggande marker. Det största skadorna sker ofta under tid när jakt inte tillåts. När jakttiden kommer kan de ha vandrat till andra områden där jägarna inte är lika motiverade till hög avskjutning.

Stor variation när det gäller jakttider Reglerna varierar stort om när, var och vad man får skjuta. För Skåne gäller följande: Allmän jakt utanför kronhjortsområden sker från andra måndagen i oktober till den 31 januari. Inom kronhjortsområden bestämmer länsstyrelsen jakttiden med början tidigast andra måndagen i oktober till senast den 31 januari.

Jakttider i övriga delar av landet Allmän jakt på årskalv får ske under tiden 16 augusti till 30 september och enbart med smyg- eller vaktjakt. Jakt på årskalv är även tillåten från 1 oktober till andra måndagen i oktober samt 1 – 31 januari.

Jakttider kronhjortskötselområden Inom kronhjortsskötselområden i övriga delar av landet får jakten bedrivas under tiden 16 augusti till den 31 januari. Under tiden den 16 augusti fram till den andra mån- dagen i oktober får jakten enbart avse hind och kalv. Till och med den 30 september ska jakten efter hind och kalv ske som smyg- eller vaktjakt.

Skyddsjakt tillåten Om det behövs för att förebygga skada, får årskalv av kronhjort som uppträder vid fält med oskördad gröda jagas i hela landet utom i Skåne och Gotlands län den 1 juli till den 15 april. Årskalv av kronhjort som orsakar stamskada på barrträd får jagas i hela landet utom i Skåne och Gotlands län från den 1 juli till den 15 april. Inget tillstånd krävs för skyddsjakt

Var finns makten över jakten? Här är din mark. Du har jakträtten. Du jagar själv eller har jakten upplåten (någon annan jagar).

Svar: Makten över jakten är delad Länsstyrelsen reglerar jakten inom kronhjortsområden i Skåne och i kronhjortskötselområden. Under allmän jakt utanför dessa områden beslutar markägaren själv om hur mycket som ska fällas.

LRF arbetar för längre jakttid på hind och kalv Markägaren bestämmer under ”allmän jakttid” på årskalv. Men denna jakt kan tyvärr inte påverka kronhjortstammen. LRF arbetar därför för lång, allmän jakttid på hind och kalv av kronhjort.

Rådgör med älgförvaltningsgruppen Länsstyrelsen reglerar hur mycket som ska skjutas varje år utanför de allmänna jakttiderna. Älgförvaltningsgruppen som styr älgförvaltningsområdet har formellt inte med kronhjortarna att göra. Men i flera län rådgör länsstyrelsen med älgförvaltningsgruppen om jakten på kronhjort.

Tips för minskade skador Kronhjortar rör sig över mycket stora områden, men de kan vara relativt stationära under delar av året. Grannarna behöver därför enas om hur stor stammen ska vara och vilken könsfördelning den ska ha. Dokumentation av skador och uppskattade kostnader är viktigt för bättre underbyggda beslut om avskjutning. I delar av landet fungerar kronhjortskötselområdena dåligt. Markägarna behöver därför engagera sig i kronhjortsskötselområdena.