Insatser i öppenvården för att förebygga ungdomars återfall i brott

Syfte Att vetenskapligt utvärdera olika insatser inom öppenvården för att förebygga ungdomars återfall i brott. Översikten kan därmed primärt användas i det sociala arbetet inom kommunernas socialtjänst samt inom landstingens barn- och ungdomspsykiatri för att motverka fortsatt kriminellt beteende hos unga.

Sakkunniggrupp Niklas Långström, Rättsmedicinalverket Therese Skoog Psykologiska inst. Göteborgs universitet Tina Olsson Inst. Socialt arbete Göteborgs universitet Cecilia Andree Löfholm Statens Insitutionsstyrelse (SiS) Väl förankrat hos sakkunniga

Frågeställningar Vilka positiva och negativa effekter har insatser som kan genomföras inom socialtjänstens respektive barn- och ungdomspsykiatrins öppenvård för ungdomar som begått brott?   Hur upplever ungdomar att delta i eller genomföra insatser som ges inom öppenvården för att förebygga att ungdomar återfaller i brott? Vilka insatser används inom svensk socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri för målgruppen ungdomar som begått brott? Vilka etiska aspekter är viktiga att beakta när det gäller insatser för att förebygga ungdomars återfall i brott? Vilka insatser för målgruppen är kostnadseffektiva? Sidfot

Frågeställning 1 Systematisk litteratursökning av all världens forskning Kvalitetsgranskning av forskningsstudierna Analyser av insatsers effekter Presenteras i en rapport Sidfot

Population Den population som avses är barn och ungdomar 12–18 år  som har begått brott. All typ av kriminalitet inkluderas oberoende av allvarlighetsgrad. Det finns inget krav på att deltagarna ska vara lagförda eller dömda för brott.

Insatser Insatserna ska riktas mot individer som har uppvisat ett kriminellt beteende och ha det uttalade syftet att minska återfall i kriminalitet. Insatserna ska kunna genomföras inom socialtjänstens eller barn- och ungdomspsykiatrins öppenvård och involvera ungdomen eller ungdom och förälder. Insatserna kan vara både individuella eller genomföras i grupp.

Effekt på vad? Kriminalitet (självskattad/skattad av annan person eller dokumentation av t.ex. anmälningar, åtal eller domar) Avbruten insats t.ex. placering i familjehem eller på boende/institution Psykisk hälsa (t.ex. externaliserande/internaliserande symtom) Sysselsättning (skola/arbete) Missbruk Aggressivitet Relation mellan ungdom och föräldrar Livskvalitet

Metoder för risk- och behovsbedömning vid allvarligt kriminellt beteende hos unga Såg senast 13 april 2016-halvtidskontroll!

Frågeställningar Vilka risk- och behovsbedömningsmetoder används inom socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin respektive Statens institutionsstyrelse i Sverige för målgruppen? Finns det risk- och behovsbedömningsmetoder som på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga våld eller återfall i annan kriminalitet inklusive gängrelaterad kriminalitet? 

Vilka resurser krävs för att använda några vanliga risk- och behovsbedömningsmetoder inom socialtjänsten, BUP och SiS? Hur upplevs risk- och behovsbedömningsmetoder av personer som utretts med stöd av dessa, samt av personer som använder risk- och behovsbedömningsmetoder i sin profession? Vilka etiska aspekter finns med att använda risk- och behovsbedömningsmetoder för populationen? 

Vi behöver hjälp med… Att nå ut med en praxisundersökning till berörda inom Socialtjänsten Sidfot