ADHD hos barn och unga Psykiatriveckan 2018 Karin Elardt psykolog

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
 Stress är en instinktiv försvarsreaktion som alltid funnits hos människan.  Den kan liknas vid att kroppen slår på alarmsystemet.  Stress är i grunden.
Advertisements

Konstruktiv bildkritik Källor: fotosidan.se Facebookgruppen Street Photography- Sweden Elevarbeten Kärrtorps gymnasium Tack till fotograferna som givit.
SOCIAL MILJÖ I FÖRSKOLAN! En utmaning?!. SOCIAL MILJÖ 8. Delaktighet- Att känna o uppleva sig delaktig hela dagen! 9. Jämställdhet- Rätten att ha inflytande.
Pedagogik för framtiden Hur lär vi oss i olika åldrar? Hur kan vi skapa bra förutsättningar för inlärning? Minnet – repetition Olika inlärningsstilar och.
Vad är egentligen ett samhälle? Hur skulle ni definiera ordet samhälle? Dvs när vi pratade om ett samhälle sist, vad pratade vi om då? Ta ngn minut och.
9/21/2016 Föräldraenkäten 2015 Förskola Skyttebo.
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID.
Föräldraråd Nyvång Hälsa Det innefattar både ett fysiskt välbefinnande så som psykiskt och socialt.
Ljungbackens skola - Föräldrafrukost Tisdagen den 9 februari – Lisa Ekman, familjebehandlare Kristina Widmark, specialpedagog ” Goda relationer.
Åk 4 LPP. LÄSFÖRSTÅELSESTRATEGIER Vi ska lära oss hur vi använder läsförståelsestrategier för att bli bättre läsare och få mer glädje av de texter vi.
Vad är du för typ av person? (Skriv vid raderna i dina papper)
Coachande ledarskap. Övning coachande ledarskap Ta reda på saker du inte vet om din kollega genom att ställa slutna frågor, ja och nej-frågor Ta reda.
Febe Friberg Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Dolda utmaningar och idrott för alla Den 27 september 2016 Suzanne Rosendahl.
Hej och välkommen Undervisning 1.Mental träning Övning 1. Visualisering 2. Målbild Utvärdering 1.Frågor 2.Enkät.
Träningsplanering Vinnare i långa loppet. Varför träningsplanera? Effektivisera sin träning Få vardagen att fungera Rätt träning vid rätt tidpunkt.
Barn och ungdomars utveckling
Lekterapins behandling av barn och unga med stickrädsla
Uppsats – ”Etik och livsfrågor”
Hur formas personligheten?
Konsten att läsa sakprosa
Etik & moral Etik = beskriver vilka riktlinjer vi ska välja för hur vi ska handla, val vi ställs inför Moral = beskriver de val vi väljer beroende på åsikter,
Föräldraenkät 2017 Förskola
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
VÄLKOMMEN! BABBEL OCH BUBBEL Klassföräldraträff
Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra
VÄGEN TILL MÅLGÅNG"   MålGång är en programförklaring som ska verka som stöd för våra aktiva, ledare och föräldrar och hela GSK/MIFs gemensamma fotbollsverksamhet.
Att bemöta och bli bemött
Lektion 2:1 Våldets uttryck Våldet tar sig olika uttryck
Vi är varandras lärmiljö
Separationer Sorg Stress Familje problem Övergrepp Mobbning Missbruk Trauma ADHD/ADD Asperger syndrom Relations Problem Förskola/skola situation Flykting.
ADHD hos barn och unga Psykiatriveckan 2017 Karin Elardt psykolog
Steg för livet
Iris Rosengren Larsson
Kan man förutsäga vem som blir brottsling?
Hälsofrämjande arbete
LÄSSTRATEGIER på högstadiet.
Erfarenhetsutbyte 25 november
Religion.
”Vi träffades i början på gymnasiet och det visade sig att vi hade
Kommunikationsplan Bilaga 11 till överenskommelsen mellan Hudiksvalls kommun och Arbetsförmedlingen gällande samverkan för att minska arbetslösheten.
Samtalsgrupper - ett sätt att främja hälsa!
Uppföljningen av Om mig 2016: Psykisk ohälsa Albin Sjöberg Skrivet av: Amanda Ramidh & Narek Habo
Kurs mindfulness Studenthälsan
Barn – och ungdomspsykiatriska kliniken
DEPRESSION Vanliga tillstånd Risken att insjukna 20% för män Risken att insjukna 40% för kvinnor C:a 15% av personer över 65 år drabbas av depression Samband.
FRIIDROTT ÅR INTRODUKTION.
Ett bra bemötande är att bemöta alla olika
Den fria tiden Annika Grenhage vecka 44, 2017.
Elliot Dahl Maria Karlsson.
OBS! Lägg gärna in er föreningslogga på denna sidan!
Hur kan vi följa psykisk hälsa bland barn och unga i Jönköpings län?
Barnkonventionen.
Meningsfull fritid och sociala färdigheter
-från tanke till handling
Löpledare Del B - Löpningen.
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Seniorprofessor, Uppsala universitet
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
INTRODUKTION SKOLKLASSIKERN
Roy Brander Eva Wendt Jarinja Thelestam Mark Jan Halling.
Kurs mindfulness Studenthälsan
Ett bra bemötande är att bemöta alla olika
Margareth Jeppson Jarinja Thelestam Mark Jan Halling Eva Wendt.
Ta hand om dig själv.
INTRODUKTION SKOLKLASSIKERN
Presentation för föräldrar
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Målgruppsanalys - mall och instruktioner
Hjälp, vad skall jag göra…
Presentationens avskrift:

ADHD hos barn och unga Psykiatriveckan 2018 Karin Elardt psykolog Inger Myrlander specialistsjuksköterska BUP Höglandet

Hålltider 17.00 Föreläsning start 18.00-18.15 Bensträckare 18.15-19.00 Föreläsning forts. Frågor välkomnas både under tiden och i slutet

Innehåll Lite fakta och historik Vad är det som krånglar? Vad kan du själv göra? Vad kan familjen göra? Vad kan vi i förskolan/skolan göra? Vad kan vi i vården göra? Tips Hur ser framtiden ut? Inger tar bilder om fakta historik Karin fixar krångel men svårigheter prevalens länder Inger tar motion, rutiner, kost, sömn osv hjälpmedel Familjen rutiner, inte ta personligt, lågaffektivt, 30%, inte ge upp, behandla olika Skolan självkänsla, få lyckas

Vad är ADHD och ADD? ADHD innebär problem med uppmärksamhet, impulskontroll och hyperaktivitet. Delas in i undergrupper - ADHD av kombinerad typ - ADHD med huvudsakligen uppmärksamhetsbrist (ADD) - ADHD med huvudsakligen impulsivitet/överaktivitet

Vad krånglar? Att hålla kvar sin uppmärksamhet samt att dela uppmärksamheten Att reglera sina impulser (låta bli att göra och fortsätta göra) Att reglera aktivitetsnivån Att planera Att initiera Att organisera Att hitta kloka strategier Att byta spår = flexibilitet (kan vara både för mycket och för lite.)

Hur yttrar sig uppmärksamhetsproblemen Svårigheter: - att självständigt kunna planera, genomföra och slutföra uppgifter - att följa instruktioner - att vara uthållig vid uppgifter som inte upplevs lustfyllda. Ogillar ofta att utföra dessa - att hålla ordning på saker, få med sig rätt saker till rätt plats - att kunna återföra uppmärksamheten till det man höll på med om man tappar fokus - att vara uppmärksam en längre stund och inte störas av yttre stimuli. - att minnas instruktioner som presenterats i flera led och omvandla dessa till handling

Hur yttrar sig impulsiviteten Svårigheter - att låta bli att reagera på varje impuls - att stanna upp och tänka efter innan man agerar - att låta sig styras av tidigare erfarenheter, regler eller framtida konsekvenser - att planera och agera långsiktigt och målinriktat - att tåla motgångar och behärska sina känsloreaktioner

Hur yttrar sig hyperaktiviteten Svårigheter - att samla kraft och upprätthålla energi för en uppgift man inte är motiverad för - att hushålla med energin så den räcker - att styra och reglera aktivitetsnivån så det blir lagom och ändamålsenligt - att ”Gasa, bromsa, lägga in rätt växel”

ADHD/ADD är olika hos olika individer Har inget med intelligensnivå att göra, kan vara supersmart eller tillhöra särskolan och allt däremellan Är inget man får med åren men koncentrationssvårigheter som beror på andra saker kan tillkomma ex, vid trauma, skallskador, missbruk, depression. Har ofta bra och dåliga perioder, symtomen växlar över tid på samma person Vet vad som är fel men kan trots detta inte hejda sig, kan spontant säga saker innan de hinner tänka efter eller gör det som för stunden är mest lockande Aggressivitet är inte samma sak som ADHD, det är ett annat problembeteende som oftast har andra orsaker Alla är inte överaktiva och de överaktiva är inte detta jämt utan problem att reglera aktivitetsnivån på ett effektivt och målinriktat sätt är problem både vid ADD och ADHD.

Hur vanligt är det? Ser olika ut i olika länder. USA har en del delstater som har upp till 20% med diagnos Frankrike ligger betydligt lägre än Sverige Olika studier ger olika resultat men ca 5 % är vanligt och vanligare att pojkar får diagnosen än flickor Vanligare att få diagnosen om man är född sent på året, omognad i jämförelse med jämnåriga? ADD får ofta sin diagnos senare än ADHD för de har inte den hyperaktivitet som kanske är det som märks mest av omgivningen i tidiga skolår.

Orsak och förklaringar Fortsatt outforskat Hög grad av ärftlighet Problem i samband med graviditet och förlossning Hjärnskador Förändringar i hjärnan i flera delar, men också i de delar av hjärnan som skickar signaler mellan olika områden.

Tankar som stör

Tankar som stör

Exekutiva funktioner Exekutiva funktioner Organisera Prioritera Initiera arbete Aktivering Fokusera Skifta uppmärksamhet Fokusering Reglera vakenhet, arbetstempo Ansträngning Hantera frustration Affektreglering Emotion Minnesfunktioner Arbetsminne Framplockning av minnen Minne Självreglering Agerande

Brister i exekutiva funktioner Alla har brister i sina exekutiva funktioner (varierande grad kräver olika mycket stöd). Förekommer vid flera diagnoser och psykiatrisk problematik. Utvecklas gradvis med åldern. Lägre grad av exekutiva funktioner kräver mer yttre kontroll (lilla barnet – tonåringen) Påverkar självbilden Problem med uppmärksamheten stör övriga exekutiva funktioner (arbetsminne, flexibilitet, målmedvetenhet)

Behov av styrning ålder Inre kontroll Yttre kontroll

ADHD i olika åldrar: Hur ser symtomen ut över tid? BARN, 3-6 ÅR Svårigheter i lek, social anpassning Motorisk överaktivitet, rastlöshet Trotsigt beteende Häftigt humör Motoriska svårigheter, verbala svårigheter

ADHD i olika åldrar: Hur ser symtomen ut över tid ADHD i olika åldrar: Hur ser symtomen ut över tid? BARN I SKOLÅLDER 6-12 ÅR Lättdistraherade Motorisk rastlöshet Specifika inlärningsproblem Svårigheter med skolprestationer Svårigheter i relation med kamrater Lågt självförtroende

ADHD i olika åldrar: Hur ser symtomen ut över tid? UNGDOMAR 13-18 ÅR Svårigheter planera, organisera vardagen Svårigheter med koncentration Inre rastlöshet Hyperaktiviteten tenderar att minska eller ta sig andra uttryck, en del snarare underaktiva. Inlärnings- och beteende problem i skolan. Psykiska problem vanliga. Spänningssökande och risktagande beteende

Kan finnas samtidiga problem Trotssyndrom, Bipolär sjukdom Autism Ångest, Depression, ODD/tvång Läs- och skrivsvårigheter, mattematiksvårigheter, språkstörningar Tics, Tourettes syndrom

Vad kan jag som har ADHD/ADD göra? Ta reda på fakta om hur just du fungerar Hitta rutiner och ta hjälp av personer i omgivningen eller hjälpmedel för att påminna mig adhd/add är inget som går att skylla på men kan vara en förklaring till att du fungerar annorlunda Du är unik och ska vara stolt över det, hitta områden du trivs med där dina styrkor får utvecklas så du inte tappar självförtroende på vägen

Vad kan jag som har adhd/add göra forts. Motionera, forskning visar att belöningssystemet aktiveras av träning och symtomen minskar och det är lättare att lära sig saker. Effekten sitter i även efter motionspasset. Ät regelbundet även om du inte är hungrig, hjärnan behöver jämt blodsocker för fungera så bra som möjligt Öva på avslappning i en form som passar dig, kan vara i naturen, medveten närvaro, musik Varva ner framåt kvällen och hitta rutiner för sömn

Vad kan vi i familjen göra? Ta stöd från andra Sök kunskap, ha en forskares nyfikenhet, våga fråga Jämför inte med ”neorotypiska” andra Var stolt över att du får lära känna och följa ett barn/ungdom som tänker och gör på ett mer spännande sätt Försök få till tydlighet i miljö och rutiner Tänk att i vissa förmågor funkar det som hos yngre barn och hjälp till utan att döma eller kommentera detta Gör olika, om en har dålig syn i familjen behöver ju inte alla glasögon. Gör det inte mer laddat att ni har olika planeringsförmåga eller förmåga att hantera pengar osv.

Vad kan vi i familjen göra? forts Motionera Leta fritidsaktiviteter igen och igen, ge inte upp Gör inte mer av det som inte funkar Låt barnet/ungdomen lyckas Fem gånger mer beröm än kritik Beröm även det som du tycker är självklart Försök hålla dig så lugn det går, lågaffektivt bemötande även stor glädje kan stressa. Finns kvar även när det stormar, visa att du orkar Om du inte orkar sök stöd men lägg det inte på barnet/ungdomen

Vad kan vi på förskolan, skolan göra? Skaffa kunskap Forska i vad som händer innan problemsituation uppstod Gör inte mer av det som inte fungerar Ändra inte på saker när det fungerar Var noga att dokumentera så att nästa kollega som tar över inte behöver uppfinna hjulet igen En del behöver avskalad miljö En del behöver mer stimulerande miljö En del behöver en uppgift i taget En del behöver bildstöd

Vad kan vi på förskola, skolan göra? forts Anpassa utifrån svårigheterna- rimliga krav! Välj övningsfokus, kompensera Tänk kreativt Hitta situationer där barnet lyckas Var observant på dagsformen, barnets och den egna. Stöd både i inlärning och socialt Förstålse, förståelse, förståelse!

Vad kan vi i vården göra? Följa forskingen och arbeta efter vetenskap och beprövad erfarenhet Utreda och sätta diagnos om sådan finns Informera patient, närstående och ev. förskola eller skola bl.a. genom föräldrautbildning Följa upp under uppväxten med fortsatt information och stöd både till patient och närstående, intyg m.m. Farmakologisk behandling - uppföljning Hjälpmedel – kognitivt stöd Behandling för ev. tillkommande svårigheter

Att tänka på för alla Vad ska hända? Var ska det hända? Med vem? Hur länge? Vad händer sedan?

När något blir för svårt Fundera över vad som hände innan beteendet visade sig. Finns det saker i omgivningen som stressar? - stökig miljö - distraherad av ljud - någon som stör - relationer - dagsform Finns det inre saker som stör? -trötthet -hunger - oro -dagsform Leta förklaringar, förstå och förändra!

Tankar om framtiden Samhällets krav på exekutiva funktioner gör att fler med svårigheter märks. Risk för överdiagnostisering Behöver öka toleransen för vad som är avvikande och arbeta mer med kompensering. Motion som hjälp Diagnoserna blir fler Mer tekniska hjälpmedel för att kompensera för svårigheterna Fler läkemedel utvecklas Källkritik….vad kan jag lita på?

Tips att läsa vidare på: ” Ett nytt sätt att se på ADHD hos barn och vuxna Brister i exekutiva funktioner av Thomas E. Brown Studentlitteratur 2016 ” ADHD-guiden för föräldrar” Russel A. Barkley Natur och kultur 2015. ”Fördel ADHD-var på skalan ligger du?” och ”Hjärnstark” av Anders Hansen 2017 resp. 2016 ”Barn som bråkar – att hantera känslostarka barn i vardagen” Bo Hejlskov Elvén Natur och Kultur 2015. ”Fem gånger mer kärlek- forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv” Martin Forster Natur och Kultur 2009. ”Explosiva barn” och ”Vilse i skolan…”skrivna av Ross W.Greene ”ADHD att leva utan bromsar” skriven av Martin L. Kutscher och utgiven på Natur och kultur 2010.