Exempel på olika styrformer

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Landstinget Västernorrland Från diagnos till kostnad per patient
Advertisements

Test Center – en högre nivå
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Översyn av de Nationella Kvalitetsregistrens fortsatta utveckling SIR 10-årsjubileum 27 maj.
Självförvaltning Bollnäs kommuns skolplan
Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet
Prestationbaserade statsbidrag till insatser för äldre.
Avdelningen för somatisk specialistvård
Sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen HSU
Ove Larsson Ola Viestam Micael Nilsson Katarina Viebke Jonas Larsson
Styrning hälso- och sjukvård 2003 – 2005 Anslags- baserad finansiering  2006 – Prestations- baserad finansiering.
Vårdval Rehab
Ersättningsmodeller för sjukhusvård Regiongemensamma ersättningsmodeller för sjukhusvård.
Medborgarnas primärvård
VG Primärvård. Beslut VG Primärvård Grundtankar för VG Primärvård Stärka medborgarens och patientens ställning Ge medborgare och patienter.
U t v e c k l i n g s c e n t r u m Chefsdagen 5/
Vilka är vi ? IDAG: Chef 4 handläggare 1 statistiker
Vad menar vi med begreppet behov?
LEDNINGSFUNKTIONER I PRAKTIKEN
Nationellt ramverk för patientsäkerhetsarbete
Ersättningsmodell och pris 2015
Att styra mot och följa upp mål i offentlig upphandling
Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Två stora regeringsuppdrag till Socialstyrelsen:
Detta är God Vård.
Vision, mål och uppdrag Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård som utgår från befolkningens behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Vårdöverenskommelsen Beställarprocess
Går det att styra sjukvård?
Utveckling av besök maj-okt. Utveckling av täckningsgrad.
Inspel 2 Birgitta Öberg Inst för Hälsa och Samhälle Linköpings universitet.
1 Centrum för verksamhetsplanering och analys Styrmekanismer i vården Sven Blomé.
Vårdval i primärvården
Detta ska vi prata om… En tillbakablick – vad har hänt? Finansiering Beställning TV Barn- och ungdomstandvård Uppsökande tandvård Tredje steget.
Förbättringsarbete division medicin, KPP/DRG
Granskning av gränssnittet mellan administration och politik Seminarium 20 oktober 2006.
Vårdval Kronoberg /1 Vårdval Kronoberg - fakta om modellen.
1 VÄLKOMMEN! KUNDVAL - program ( ) Inledning (presentation, bakgrund, syfte och mål) Ackrediteringsvillkor år 2011 (start 1:a september) Frågor.
Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Tankar om effekter och vidareutveckling.
Detta är God Vård
Eneffektiv användning En effektiv användning av resurser.
Ersättningsmodeller för hälso- och sjukvård eller
Infrastruktur- huset Primära klassifikationer (ICD, KVÅ, ICF, ATC mm) Terminologier – termer och begrepp Kvalitetsindikatorer, nyckeltal, processer, vårdepisoder,
Region Östergötland Regelbok för vårdcentraler Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet
Ledningssystem på 60 minuter
Inspirationsdag Hälsofrämjande primärvård 15 nov 2012.
Vårdval Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vårdval Gotland steg för steg.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Samordnad utveckling för god och nära vård
Triagering och psykosociala team workshop 18 oktober
Uppföljning av 4.1 §§ 9 och 10 i Avtal om regionvård år 2016 Källor: SKL: Kostnad per DRG vikt 1,0 (avser innerfall och DRG-vikt enligt klinikvårdstillfällen),
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Regionkontoret, Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling
Tillgängliga Samordnade Individuella Planer
stöd för uppföljning och förbättring
Förbättringsområde Effektiv mottagning – rätt patient till rätt vårdgivare vid Bankeryds vårdcentral.
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Kvalitetsdag 12 oktober 2017 Primärvården i Västmanland Vad har hänt sen sist ! Vad händer framöver !
Uppföljning 4.1 §§ 9 och 10 / slutlig reglering enligt § 11 enligt Avtal om regionvård år 2017 Källor SKL: Kostnad per DRG vikt 1,0 (avser innerfall.
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Ekonomisk uppföljning hjälpmedel 2016
Ekonomisk uppföljning hjälpmedel
Processen för Balanserad styrning - steg 2 Mätning-Mätresultat
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Uppdragsstyrning – hur hänger det ihop?
Styr- och ledningssystem för specialiserad sjukvård
Helén Kastemyr Hälsovalsenheten
Samordnad utveckling för god och nära vård
Presentationens avskrift:

Exempel på olika styrformer Professionell styrning (vårdprogram mm) Utbud – regler (strukturbeslut, remisstvång) Efterfrågan (information, patientavgifter) Ersättningar (resursfördelning, incitament) 2019-01-02 Georg Engel, SLL, BKV

Syften med ett ersättningssystem Ekonomiska: Fördela resurser för utförd vård Fördela den ekonomiska risken mellan beställare och producent Uppmuntra kostnadseffektivitet – spara pengar? Incitament/styrning: Stimulera till produktion, effektivitet, kvalitet, samverkan mm. Stötta politiska mål Stödja registrering och användning av vårddata Egenskaper: Enkelt, rättvist och långsiktigt/stabilt Flexibelt, klara den medicinska utvecklingen Inte leda till oönskad påverkan på organisation, utbud eller utförande av vård förändringar Åtnjuta parternas förtroende 2019-01-02 Georg Engel, SLL, BKV

Förväntningar på ett ersättningssystem Producent Täcka kostnader Rättvist Enkelt Långsiktigt Letar egen vinning – finns äkta ”belöning” Ge vinst? Beställare Betala för utförda tjänster Ge vård av god kvalitet Öka tillgänglighet – produktion Flexibelt - stödja politiska mål Kostnadskontroll Spara pengar? 2019-01-02 Georg Engel, SLL, BKV

Målkonflikter Kostnadskontroll - hög produktion Hög produktion - hög kvalitet och effektivitet Krav på enkelhet/lättbegriplighet – det stora antal mål som ett komplett ES ersättningssystem skall balansera Kostnadskontroll – spridning av ekonomisk risk Övergång till mer marknadslika villkor – kostnadskontroll Konkurrensneutralitet - mångfald bland vårdgivare, driftsformer och ersättningsvillkor Vårddata registrerade för verksamhetsutveckling – data för beställarstyrning 2019-01-02 Georg Engel, SLL, BKV

Hur skall risken delas? Ekonomisk risk vid olika ersättningsmodeller Hög Risk Producent Beställare/köpare Låg Ersättningsform Styckepris Per dag DRG Kapitering/Anslag 2019-01-02 Georg Engel, SLL, BKV

Utvecklingsstrategin - Övergripande mål Att utveckla ersättningssystem som stöttar de hälso- och sjukvårds-politiska målen och som åtnjuter ett ökat förtroende hos vårdens aktörer 2019-01-02 Georg Engel, SLL, BKV

Kärnan i utvecklingsstrategin Tydligare uppdelning mellan beskrivningssystem och ersättningsmodeller Bättre beskrivningssystem Varje vårdgren skall ha ett fungerande system för enhetlig och heltäckande registrering av vårddata och vårdkostnader. Enhetlig ersättningsmodell 2019-01-02 Georg Engel, SLL, BKV

Ersättningssystem består av två delar 1. Beskrivningssystem (t ex DRG och KPP) 2. Ersättningsmodeller & avtal ( t ex prestationsrelaterad eller kapitering) 2019-01-02 Georg Engel, SLL, BKV

Ersättningssystem består av två delar Verksamhetsdata: Definition av vårdkontakt Primärklassificering: Ex. ICD 10, KÅVO Sekundär klassificering: DRG Regelverk inom området Kostnadsdata: Självkostnader per produkt Självkostnad per patient KPP. Viktlistor Ersättningsmodeller: Ersättningsformer: tex. prestationsersättning, anslag och kapitation Regelverk för ”debiteringar” Avtal: Vårdavtal mellan vårdgivare och beställare Uppföljning och revision 1. Beskrivningssystem 2. Ersättningsmodeller & avtal Utvecklingsansvar inom SLL Vårdgivare / Producenter Lk-V BKV Beskrivande Styrande 2019-01-02 Georg Engel, SLL, BKV Ur utvecklingsstrategin, Hansson,Engel, Paulson

Förslag till ny ersättningsmodell Målrelaterad ersättning Produktionsrelaterad ersättning (prestationsrelaterad) Uppdragsrelaterad ersättning 2019-01-02 Georg Engel, SLL, BKV

Principiell ersättningsmodell Målrelaterad ersättning Betalt för uppnått mål: ”Stimulera på resul tatnivå” Tex.; viss kvalitet; Snabbare måluppfyllelse – tex. ökad T medicinskt resultat; effektivitet, samverkan, tillgänglighet o tillgänglighet; Kräver utveckling av kriterier och beskrivningssyst. service eller Kommer successivt att öka t samverkan a Rörlig Produktionsrelaterad ersättning l e Betalt för produktion: ”Stimulera på aktivitetsnivå” Mätt i tex DRG - poäng Stimulera produktion/produktivitet r eller besök. Stimulansgrad beror på andel av s Kräver produktdefinitioner, t otalersättningen och faktisk belöning ä rimligt homogena produkter Stimulera till inrapportering av vårddata t medicinskt och ekonomiskt t Uppdragsrelaterad ersättning n Kan vara anslag som bygger på För komplexa verksamheter i traditionell kostnadsbudget För små verksamheter Fast n Kan också vara ersättning för Då beskrivningssystem brister g specificerat uppdrag nödvändigt med stor andel fast ersättning Olika former av kapitering ”case based budgeting” 2019-01-02 Georg Engel, SLL, BKV

Projekt höjd besöksersättning – 13VC 5% Stimulansersättning Besöksersättning höjs – kapitering sänks. 300kr per läkarbesök 200kr per dsk besök Mer för de >75år Telefonersättning testas på några VC Målrelaterad Patientavgift Kapitering Områdesersättning Justeringsersättning Medicinsk service TEST 2004 2003 2019-01-02 Georg Engel, SLL, BKV

Akutsjukvårdens ersättningssystem Totalersättning med tak Andelen fast/rörlig ersättning varierar Kvalitetsersättning Kvalitetsersättning 2% Målrelaterad TAK Prestations- ersättning DRG och KÖKS Produktionsrelaterad Öppen vård Sluten vård Mottagning Dagvård Intagning Uppdragsrelaterad KÖKS DRG* DRG Akut - Dagkirurgi Dagmedicin Specialistvård mottagning med intagning Specialist - mottagning 2003 * DRG ersättningen för dagvård är reducerad i jämförelse med slutenvård 2019-01-02 Georg Engel, SLL, BKV

Beskrivningssystemens roller Å R D A T Patienter Operationer Förbättringsarbete Besök Styrning Vårdkedjor Diagnoser Jämförelser Åtgärder Utvärdering Planering Ersättningssystem Prioritering Beskrivningssystem DRG Kvalitet Resultat Kostnader KPP 2019-01-02 Georg Engel, SLL, BKV

Patienten Journalen Sekundär patientklassifikation DRG Primärklassifikation ICD 10 + KSH97 Journalen Patienten Fr. Staffan Bryngelsson 2019-01-02 Georg Engel, SLL, BKV

Kvalitetetsområden Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Säker vård Patientfokuserad vård Effektiv vård Jämlik vård Vård i rimlig tid 2019-01-02 Georg Engel, SLL, BKV

DRG som prestationsersättningssystem: Kostnadsytterfall Diskussionsunderlag Kostnadsfördelning inom en DRG-grupp Antal KY 5% Kronor 3-9x 2019-01-02 Georg Engel, SLL, BKV