Demokrati, politik och val. Demokrati = folkstyre För att ett land ska kunna kallas demokratiskt måste det ha: Återkommande fria val. Folket ska fritt få välja de politiska makthavarna och de måste bli valda på nytt efter några år för att få fortsätta styra. Yttrandefrihet, d.v.s. rätten att diskutera politik och kritisera dem som har makten. Diktatur är motsatsen till demokrati.

Sveriges Riksdag = 349 folkvalda Riksdagen bestämmer lagarna i Sverige, vilka skatter vi ska ha och vem som ska vara statsminister. Statsministern är regeringens chef. Regeringen styr så länge de har stöd i Riksdagen.

Monarki = kung Republik = president En monarki kan vara en demokrati, t.ex. som Sverige. Kungen är statschef men en chef utan politisk makt. En republik kan vara en demokrati t.ex. som i USA där presidenten är vald av folket. Men en republik kan också vara en diktatur som t.ex. i Kina. Där är presidenten inte vald av folket.

Demokrati på 3 nivåer: Landet/staten, Riksdagsvalet. 349 valda bestämmer över; lagar, skatter, utrikespolitik, försvar, polis, barnbidrag, pensioner m.m. Landsting (Stockholms Läns landsting). 149 valda bestämmer över SL och sjukhusen. Kommun (Stockholms stad). 101 valda har ansvar för barnomsorg, äldreomsorg, grund- och gymnasieskolor, gator och torg, fritidsanläggningar, bibliotek m.m.

Politik och partier Politik är olika sätt att försöka påverka samhällsutvecklingen. Politiker är med i partier. De kan vara avlönade eller engagerade på sin fritid, ”fritidspolitiker”.

När det är val är det många som vill påverka oss hur vi ska rösta på olika sätt. Det är inte bara partier utan även andra organisationer och opinionsbildare. Propaganda = åsiktsreklam, t.ex. valaffischer. Massmedia = Radio, Tv, tidningar och IT. Opinionsundersökning = undersöka vad folk tycker, t.ex. om det vore val idag vilket parti skulle du då rösta på…

Demokrati. Folket (=demos) kan styra (=krati) på olika sätt Hur ska folket styra? 2 varianter: Representativ demokrati = Folket väljer vilka som ska bestämma åt folket. Detta är vanligast, t.ex. riksdagsvalet. Direkt demokrati = Folket för bestämma i en speciell fråga, t.ex. folkomröstningen om vi skulle ha Euro i Sverige eller inte 2003.

Sveriges 4 grundlagar Grundlagar = demokratins spelregler Sveriges 4 grundlagar Grundlagar = demokratins spelregler. De är svårare att ändra än vanliga lagar eftersom de valda politikerna inte ska kunna göra om landet till en diktatur utan att först fråga folket. Regeringsformen (Hur ofta ska det vara val, vilka ska få rösta, hur många ska det vara i riksdagen…) Successionsordningen. (Om kungen) Tryckfrihetsförordningen Yttrandefrihetsgrundlagen =yttrandefrihet

Parlamentarism = Parlamentet, de folkvalda, väljer ledaren Parlamentarism = Parlamentet, de folkvalda, väljer ledaren. Parlamentet kan även sparka ledaren om de inte är nöjda. Regeringen Statsministern väljer ministrarna i regeringen och är regeringens chef. Regeringen är beroende av stöd från Riksdagen. Riksdagen kan sparka regeringen. Inte tvärtom! Riksdagen utser statsministern Folket väljer Riksdagen

Olika sorters regeringar: Koalitionsregering, regeringen består av ministrar från olika partier. Motsatsen är en enpartiregering. Majoritetsregering. Regeringen har stöd av en majoritet (minst 51%)av riksdagen. Minoritetsregering. Regeringen har inte stöd av en majoritet av riksdagen men oppositionen kan inte enas om ett starkare alternativ. Hur är det nu?

Ideologier =grundtankar om hur ett bra samhälle bör vara. Liberalism, stor individuell frihet. Konservatism, bevara traditionella värderingar. Socialism, samhället/politiken ska utjämna skillnader.

Retorik = konsten att tala så att andra lyssnar och tar till sig ens idéer. Opinionsbildning. Olika sätt att påverka vad folk tycker. Bilda/skapa ”opinion” d.v.s. åsikter. (Till skillnad från opinionsundersökning där man undersöker vad folk tycker.)