GODA STRATEGIER MOT NEDSLITNING

STRESS Obalans mellan upplevda krav från omgivningen och upplevd egen förmåga att hantera dessa krav Marianne Frankenhauser

Stressforskning 1960-talet Fokus på kroppens reaktioner vid intensiv stress- belastning 1980-talet Fokus mer på kroppsliga reaktioner på långvarig stress Burnout

Katabolism. Kroppens förmåga att. mobilisera energi Katabolism Kroppens förmåga att mobilisera energi (nödvändigt i akuta situationer) Anabolism Förmågan att bygga upp och reparera skadan När kroppens stressreaktioner aktiveras prioriteras energimobilisering på uppbyggnadsfunktionens bekostnad. Blir stressen långvarig kan detta leda till skador i kroppen.

Spänning mellan den historiska hjärnan och de otroliga förändringar som skett i omvärlden

Amygdala Mandelformad struktur i mellanhjärnan: Har förmåga att avlägsna mig från en fara utan medvetandets inblandning. Kan aktivera både det perifera och det autonoma nervsystemet, men också det endokrina systemet (som översätter nervimpulser till biokemi i kroppen) Också centrum för emotionsstyrda reaktioner I historisk tid förmodligen ett mkt välfungerande system. Hippocampus (sjöhästen). Orientering i tid och rum Amygdala och Hippocampus avgörande när stressprogrammen i oss aktiveras.

Stresshormonet kortisol kan temporärt förstöra kopplingarna mellan nervcellerna i hippocampus. Störningar i minnesfunktioner, särskilt korttidsminnet, orienteringen i tid och rum och förmågan att bygga upp mönster av olika händelser.

= Överlevnadsstrategi Vad händer vid stress??? = Överlevnadsstrategi ÖKAR blodtrycket stiger pulsen ökar insöndring av stress-hormoner i blodet blodets förmåga att koagulera ökar MINSKAR blodflödet minskar till de inre organen och mag-tarmkanalen Produktion av köns- och tillväxt-hormoner minskar

Stressens tre faser: Alarmfas Aktivitet avstannar, orientering om faran. Motståndsfas Försök till undanröjande av faran. “Kamp - Flykt” I mindre komplex tillvaro ledde detta till att faran undanröjdes eller att vi gick under. Om inget av detta sker: Utmattningsfas Resurserna förbrukas, våra stressreaktioner blir då inte ändamålsenliga utan sliter på kroppen

Utbrändhet (burnout) Utmattningsdepression Stressutlösta utmattningsreaktioner Bottnar i kronisk stress.

Rimlig arbets-belastning/tid Få känna: “jag klarar det” Balans familj/arbete Arbetsbelastning: För mkt att göra För lite tid Inte tillräckligt med resurser Brist på inflytande Ingen autonomi Kontroll: Möjlighet göra val och fatta beslut Få använda sina talanger

Belöningar Brist på uppmuntran/ erkännande Isolering Konflikter Brist på respekt Etiska konflikter Enahanda arbetsuppgifter Erkännande Sammanhang Christina Maslach Samarbete och stöd Respekt och tillit Meningsfulla arbetsuppgifter Samstämmighet mln egna och organisationens värderingar

Kognitiv och emotionell utmattning - minnesluckor - svårt fatta beslut - urlakad, slut, tömd - avtrubbad medkänsla - orkar inte engagera sig - stiger inte nära - väljer bort kontakt - saklig, objektifierar

Känsla av personlig nedsatt prestation - försvagad självkänsla - känsla av ineffktivitet - duger inte - passar inte, har valt fel arbete - räcker inte till - misslyckad - värdelös - mitt eget fel, får skylla mig själv - barnens fel, skylla på ”dom” - självförakt

Depersonalisation - föraktar - förväntar sig inget - bryr sig inte om - tycker illa om - negativ syn på andra människor - borde klara av det, har gjort det förr

Vad kan jag själv göra för att förebygga nedslitning? Analysförmågan: - var hör problemet hemma - medvetenhet om tidsanvändning. - medvetenhet om olika dilemman. - ”inte alltid tillgänglig” - träna att kunna säga nej!!!!!! - stanna upp, ”frysa ögonblicket”

- sätta konkreta mål för mitt arbete - bry mig om mig själv, lyssna på kroppens signaler - se över mina arbetsrutiner och min planering - tillåta mig pauser och vila - humor - planera övergång från arbete till hem och fritid - vårda privata relationer - planera för min fritid och sätta planerna i verket - träffa andra yrkesgrupper - kunskaper: relationsorienterade ledarskapet - ta konkret ansvar för egen utveckling, skaffa nya ”redskap”

Vad kan gruppen göra för att förebygga nedslitning? - vara lyhörd för signaler - ge konkret hjälp och avlastning - stödjande klimat - ge konstruktiv feed-back - rak kommunikation - avsluta dagen med debriefing - lyssna aktivt - ge tillfälle till diskussion och perspektivbyte - jämföra upplevelser och erfarenheter - ge uppskattning och erkänsla - ge tillfällen till skratt och avspänning - byta arbetsuppgifter tillfälligt - stötta personalutveckling och kompetensutveckling

Vad kan organisationen göra för att förebygga nedslitning? - klargöra mål -utveckla ledningsformerför trygghet och professionell utveckling - utveckla riktlinjer - se över rutiner och regler - stimulera feed-back - ge tid och möjlighet till underhåll av relationer - granska arbetsfördelningen - utveckla goda kommunikationskanaler - jämföra organisationens mål med omvärldens krav och förväntningar - stimulera till pedagogiska diskussioner - skapa förutsättningar för handledning - stödja och medverka till fortlöpande personal och organisationsutveckling

Ulf Lundberg Stressad hjärna, Görel Wentz stressad kropp Bosse Angelöw Konsten att hantera stress och möta förändringar Ulla Holm Det räcker inte bara att vara snäll Håkan Jenner Perspektiv på utbrändhet Ingemar Svensson Alexander Perski Ur balans Christina Maslach Sanningen om Michael P. Leiter utbrändhet Sverker Belin Vansinnets makt