Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Att använda systematiskt arbetsmiljöarbete och AML kap 6 § 6a
Advertisements

Skyddsombuds- utbildning
Arbetets förutsättningar – nyckeln till en bra löneutveckling
Skyddsombudets uppgifter.
Att samverka i arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Systematiskt arbetsmiljöarbete för god psykosocial arbetsmiljö
Arbetsmiljölagen och SAM -Systematiskt arbetsmiljöarbete
Otydliga lagar om skadlig stress i arbetslivet
SORKANALYS Systematisk risk- och konsekvensanalys vid organisatorisk förändring. HE LAGERSTRÖM AB.
Vems ansvar? vad kan vi göra?
Grundläggande arbetsmiljöutbildning
Örebro läns läkarförening
1 KAP - Lagens ändamål och tillämpningsområde
Introduktion till FYRA STEG FÖR BÄTTRE ARBETSMILJÖ – 4-stegsmetoden
Arbetsmiljölagen Våld och hot Statligt anställda
Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas
Arbetsmiljöns regelverk – låg hippfaktor eller…
Skyddsombudets roll.
Steg 2 – Mötet HUR ÄR VÅR ARBETSMILJÖ OCH VAD BEHÖVER VI GÖRA?
AFS 2001:1 Om kunskaper och kompetens Chefer och arbetsledande personal har avgörande betydelse för att arbetsförhållandena skall vara tillfredsställande.
Ansvarsroller för arbetsmiljön
1 KAP - Lagens ändamål och tillämpningsområde 1 § Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.
Riskgranskning av organisatoriska förändringar
Steg 4 - Mötet FÖLJA UPP OCH UTVÄRDERA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE
Skyddsombudet uppgifter
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Arbetsmiljöverkets erfarenheter
AFS 2001:1 Systematisk Arbetsmiljöarbete, SAM
Målsättningen – En tillfredsställande arbetsmiljö!
Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete- och hälsoarbete på arbetsplatsen i AFH Vi är Nordens största lärarorganisation och Sveriges fjärde största.
DEN GODA ARBETSMILJÖN Hur vår arbetsmiljö ska vara är tydligt reglerat i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen I lagen lyfter man upp de grundläggande.
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Arbetsmiljöverkets inspektion av skolor i Kristianstads kommun 2015
Arbetsmiljöutbildning/ information SWEP International AB Khosrow Adibzadeh, Unionen.
AFS 2015:4 Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö Minska den arbetsrelaterade ohälsan.
Arbetsmiljölagen och det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Ny AFS from 31 mars 2016: Organisatorisk och social arbetsmiljö Monica Östman och Kristin Larsson Personalavdelningen.
Välkomna!. Aktuellt just nu Ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö träder ikraft 31 mars 2016 Sanktionsavgifter istället för böter Arbetsolyckorna.
Hälsa- och arbetsmiljö PU 17 februari Agenda Aktuellt om sjukfrånvaro Guide Hälsa och Arbetsmiljö Information om AFS 2015: 4 om organisatorisk och.
Program för dagen Måndag 27 augusti Schema för dagen Arbetsmiljölagar som styr oss alla. Margareta Bratt Konstfacks miljöarbete.
En översikt Jan-Åke Sandell 1.  Arbetsmiljölagen är en ramlag  Lagen innefattar  Allmänna uttalanden om arbetsmiljöns beskaffenhet, om människans förhållande.
Riskbedömningar Ett favorituttryck som många slänger sig med.... som krävs från alla håll och kanter… men som få egentligen begriper…… Inklusive undertecknad…….
Innehåll OSA-kompassen – vägar till god organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter Organisatorisk och social arbetsmiljö.
RUTIN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE (SAM)  RISKBEDÖMNING MED HANDLINGSPLAN SAMVERKAN  AVTAL  APT - ARBETSPLATSTRÄFFAR  SAMVERKANSGRUPPER.
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön 1§ Dessa föreskrifter gäller arbete där det kan finnas risk för våld eller hot om våld. Risken för att utsättas.
FAS 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan.
Innehåll Introduktion: Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö? OSA-kompassen Arbetsmiljöverkets föreskrifter ”Organisatorisk och social arbetsmiljö”
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
Arbetsmiljö Människa Arbetsplats Arbets- miljö.
Samverkan.
Psykosocial arbetsmiljö: Hög arbetsbelastning, individ
Psykosocial arbetsmiljö: bilolycka
Arbetsmiljö.
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Kännetecknande för det goda arbetet
DEN GODA ARBETSMILJÖN Hur vår arbetsmiljö ska vara är tydligt reglerat i arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen I lagen lyfter man upp de grundläggande.
DEN GODA ARBETSMILJÖN Presentation, vilka är vi..
AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön
Riskbedömning vid förändring i verksamheten
Systematiskt arbetsmiljöarbete – grunden för ett hållbart arbetsliv
Varför ska vi samverka?.
ARBETSTEKNIK I VÅRDEN FÖRFLYTTNINGSKUNSKAP Uppföljningsutbildning
ArbetsmilJö Här kan det stå en övertitel, typ Samhällsmarknadsdagen
Information om arbetsmiljö Ombudsträff Vision, Skövde
DEN GODA ARBETSMILJÖN Presentation, vilka är vi..
Kommunernas och Landstingens Arbetsmiljöråd (AMR)
Maria Nordin Institutionen för psykologi
Presentationens avskrift:

Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM) 2018-12-25 Systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete (SHAM)

ARBETSMILJÖLAGEN www.av.se 1 Kap Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.

Arbetsmiljön ska vara tillfredsställande 2 kap AML Arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar Arbetstagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete i det egna arbetet. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Detta bör eftersträvas; variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang personlig och yrkesmässig utveckling, självbestämmande och yrkesmässigt ansvar ”Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hens eget arbete. Teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll skall utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall Det skall eftersträvas att arbetet ger möjligheter till variation, social kontakt och samarbete samt sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter. Det skall vidare eftersträvas att arbetsförhållandena ger möjligheter till personlig och yrkesmässig utveckling liksom till självbestämmande och yrkesmässigt ansvar.”

Arbetsgivaren Arbetstagarna Systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten Utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta åtgärder Upprätta handlingsplan Arbetsgivaren Aktivt medverka i arbetsmiljöarbetet och delta i genomförandet av åtgärder. Följa givna föreskrifter samt använda skyddsanordningar och personlig skyddsutrustning Snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombud om det föreligger omedelbar och allvarlig fara för liv och hälsa Arbetstagarna Roller i arbetsmiljöarbetet!

Skyddsombud Hälsoinspiratör Vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall Medverka vid utredning av arbetsskador och tillbud Se till att arbetsgivaren uppfyller lagens krav Delta vid planeringen av frågor som berör arbetsmiljön Delta när handlingsplaner upprättas Arbetsgivaren ska underrätta skyddsombudet om betydande förändringar Skyddsombud Planera, samordna och utveckla hälso- och arbetsmiljöarbetet tillsammans med chef, skyddsombud och kollegor utifrån en helhetssyn på hälsa Initiera friskvårdsaktiviteter och informera om friskvård Inspirera kollegor till hälsosamma levnadsvanor Medverka i utvecklingen av förvaltningens hälsofrämjande arbete Hälsoinspiratör

Hälsofrämjande ledarskap och gemensamma tydliga mål och värderingar 2018-12-25 När det är som bäst HÄLSOFRÄMJANDE FÖREBYGGANDE EFTERHJÄLPANDE Individen Arbets-gruppen Förvalt-ningen Kompetens, medvetenhet och kraft att använda och utveckla sina resurser Öppet, kreativt arbetsklimat med gemensamt ansvar för arbete, arbetsmiljö och arbetskamrater Hälsofrämjande ledarskap och gemensamma tydliga mål och värderingar 8

Arbetsmiljörond 2 Arbetsmiljörond 1 Planering av hälsa och arbetsmiljö Kartläggning av arbetsmiljön Analys av nuläget Formulera mål för hälsa och arbetsmiljö Upprätta handlingsplan för att nå målen Arbetsmiljörond 1 Planering av hälsa och arbetsmiljö Handlingsplanen följs formellt upp vid arbetsmiljörond 2 Rutinerna för SHAM utvärderas Arbetsmiljörond 2 Uppföljning och utvärdering

Kartläggning Personalnyckeltal Medarbetarenkäten Arbetsskador och tillbud Sjukfrånvaro Långtidsfriska/frisknärvaro Flex och övertid Avgångar och rekryteringar Medarbetarenkäten Risker i fysiska arbetsmiljön Övrigt som komplettera bilden

Friskfaktorer i arbetet (Rimliga) krav Kontroll/Påverkansmöjligheter Måltydlighet, rolltydlighet Ansträngning – belöning/erkänsla Socialt stöd och nätverk Delaktighet Känsla av sammanhang Goda levnadsvanor Balans i livet - återhämtning

Bedömning och analys Friskfaktorer – hur starka 2018-12-25 Bedömning och analys Friskfaktorer – hur starka Riskfaktorer – hur allvarliga Jämställdhetsperspektivet! Varför ser det ut som det gör?

Riskbedömning Börja med att ställa er frågorna: Hur troligt är det att något ska hända? Kan en eller flera medarbetare utsättas för risker? Vid vilka arbetsmoment är riskerna särskilt stora? Hur länge är medarbetarna utsatta? Vilket slags ohälsa och olycksfall kan inträffa? Om det är svårt att bedöma, gå vidare och analysera risken utifrån: Om händelsen inträffar (eller problemet uppkommer) – hur stor kan konsekvensen bli? Hur sannolikt (troligt) är det att händelsen ska inträffa eller hur ofta kan händelsen tänkas inträffa?

Riskbedömning – sannolikhet och konsekvens Liten Medel Stor Mycket stor Liten Medel Stor Mycket stor Hur sannolik är risken för olycksfall eller ohälsa Hur allvarliga konsekvenser kan risken ge upphov till Sannolikhet Konsekvens Prioritera detta i arbetsmiljöarbetet Stor risk Arbeta med detta för att förebygga skada och ohälsa Medelstor risk Acceptabel risk Lägg inte mycket kraft här!

Åtgärda risker och friskfaktorer 2018-12-25 Åtgärda risker och friskfaktorer Åtgärdshierarki Ta bort riskkällan Minska sannolikheten att risken uppstår Minska konsekvensen av arbetsmomentet Varna för risken Vilka åtgärder bedömer vi stärker friskfaktorerna för god arbetsmiljö och hälsa? Åtgärda risker Här kan man tänka åtgärdshierarki Vidta i första hand åtgärder som tar bort själva riskkällan. Ställ frågan: "Måste vi utföra det riskfyllda arbetsmomentet?" 2. Vidta i andra hand åtgärder som minskar sannolikheten att risken uppstår. Ställ frågan: "Hur kan vi utföra arbetsmomentet på ett säkrare sätt?" Här är vi fortfarande inne på att åtgärda risken vid källan. 3. Vidta i tredje hand åtgärder som minskar konsekvensen av det riskfyllda arbetsmomentet. T ex genom att skydda personalen. Enligt 2 kap 7 § AML: ”Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall icke nås på annat sätt skall personlig skyddsutrustning användas” 4. Varna medarbetarna för de risker som finns kvar efter att man har gjort det man kan för att reducera riskerna. Vilka åtgärder bedömer vi stärker friskfaktorerna? 25 december 201825 december 2018