Stöd till anhöriga.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)  1§ Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och.
Advertisements

 Stress är en instinktiv försvarsreaktion som alltid funnits hos människan.  Den kan liknas vid att kroppen slår på alarmsystemet.  Stress är i grunden.
1 Kommunfullmäktige i Göteborg Beslutade 25 februari 2016 om Göteborgs stads reviderade riktliner för anhöriga som vårdar eller stödjer närstående Riktlinje.
Dagordning : LSS- Lagen om stöd och service Bostäder för personer med funktionsnedsättning Erbjudande om lägenhet.
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID.
Demografisk utveckling i AC län. En jämförelse mellan år 1982, år 2000 och år 2007 Äldre i AC län
LSS och SoL Jenny Ahlqvist och Cecilia Wallgren SDF Majorna-Linné.
Barn som anhöriga – Landstinget i Värmland. Från 1 januari 2010 nya bestämmelser i 2g§ HSL om information, råd och stöd när barn under 18 år är anhöriga.
Våga prata om psykisk ohälsa!. Hjärnkoll sedan 2009! var Hjärnkoll en nationell kampanj som drevs av Myndigheten för delaktighet, MFD, och Nationell.
Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående.
Utredningen om bostäder för äldre Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson, särskild.
- Anhörigstöd - Riktlinjer och vägledning funktionshinderområdet Introduktionsutbildning Louise Odengard - Stadsledningskontoret.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Socialtjänstlagen Pernilla Thunander verksamhetschef myndighetsutövning Vård- och omsorgskontoret.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Barn som anhöriga i Region Skåne
Barn och unga Skapa förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Boendestöd.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Leda och utveckla en förening
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Likheten förenar Möt Maria Johansson som uppmanar oss att se vad som förenar människor, trots våra olika upplevelser och erfarenheter.
Nyttjande av stimulansbidraget för andra målgrupper
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
VÄGEN TILL MÅLGÅNG"   MålGång är en programförklaring som ska verka som stöd för våra aktiva, ledare och föräldrar och hela GSK/MIFs gemensamma fotbollsverksamhet.
Bakgrund En del av psykiatrireformen
Lektion 2:1 Våldets uttryck Våldet tar sig olika uttryck
Kvalitet i äldreomsorg ur ett anhörigperspektiv
Steg för livet
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Anhörigstödet i Göteborg stad Steg-ett ut en föräldrautbildning HT 2017 SLK:s utvärdering av anhörigstödet 2014 visade på behov av fortsatt utvecklingsarbete.
Vägledande principer för socialtjänsten
Socialförvaltningen/ Barn och familjeverksamheten
”Vi träffades i början på gymnasiet och det visade sig att vi hade
Vilka får plats hos oss? Välkomna till en eftermiddag omkring Mångfald, Värdegrund och bemötande Ledarforum 2018.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Samtalsgrupper - ett sätt att främja hälsa!
Bra villkor på jobbet Bli medlem i ett Sacoförbund – det tjänar du på
Din lön och din utveckling
Inbjudan till Anhörigträff Hjärtligt Välkomna!
Psykisk ohälsa – Ett sjukdomstillstånd eller en del av livet?
Insatser enligt LSS och SoL
Nationell tillsyn 2017 Samverkan när det gäller multisjuka äldre – Rapport: Samverkan för mulitsjuka äldres välbefinnande (maj 2018). Patientsäkerheten.
OBS! Lägg gärna in er föreningslogga på denna sidan!
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
STUDENTSTÖDET Ger studierelaterat stöd till studenter med psykiska eller neuropsykiatriska funktionshinder som läser vid Uppsala Universitet
Barnkonventionen.
Barnkonventionen och barndialogen
SOSFS 2008:20 Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering genom upprättande av samordningsplan/individuell plan Författningen har kommit.
Bodens ungdomsmottagning
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Vad är viktigt för dig? Att designa tjänster utifrån behov
Värdegrund inom äldreomsorgen
Systematiskt förbättringsverktyg för samverkan
Alla drabbas inte av cancer men alla blir berörda av cancer.
Ta hand om dig själv.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Samordningsförbundet Väst
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
HjärtLung Forskning Patientvald forskning för ett längre liv och en bättre vardag Riksförbundet HjärtLung samlar in medel och delar ut pengar till forskningsprojekt.
Hjälp, vad skall jag göra…
Presentationens avskrift:

Stöd till anhöriga

Anhörigomsorgens omfattning 2012 Närmare var femte person i vuxen ålder vårdar, hjälper eller stödjer en närstående I åldrarna 30-44 år ges omsorg främst till barn Personer i åldrarna 45-65 år ger mest omsorg till föräldrar Personer äldre än 65 år ger i hög utsträckning omsorg till sin make/maka/livspartner Källa: Socialstyrelsen (2012) Anhöriga som ger omsorg till närstående - omfattning och konsekvenser

”Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående med funktionshinder.” Socialtjänstlagen kap 5 § 10 (1 juli 2009) 1998 var första gången som man i lagtext uppmärksammade anhörigas situation och eventuella behov av hjälp. Då rekommenderades kommunerna att ge stöd till anhöriga. 1 juli 2009 skärptes lagstiftningen och numera står det så här i Socialtjänstlagen: ”Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående med funktionshinder.” Vilket stöd kommunen ska erbjuda är inte preciserat. Det är upp till varje enskild kommun att bestämma vilket stöd som kan ges. Det gör att det kan se väldigt olika ut i olika kommuner. Kommunen ska inta en aktiv roll i att informera anhöriga om att den här bestämmelsen finns och att berätta om vad för slags stöd som finns att få. Anhörigstödet är inte knutet till någon särskild sjukdom eller funktionshinder hos den närstående. Långvarig sjukdom kan innebära både fysiska och psykiska sjukdomar. Funktionshinder kan vara olika former av rörelsehinder, utvecklingsstörning, neuropsykiatriska diagnoser som ADHD, Aspergers, autism mm. Stödet kan också rikta sig till anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblematik.

Vem är anhörig? Anhörig är en person som omsorgstagaren har en nära relation till. Det kan vara en make/maka eller sambo, en son eller dotter, ett barnbarn, en förälder, ett syskon, en annan släkting, en god vän, en granne eller en god man. Vem är anhörig? Det är personer som har en nära relation till någon som behöver hjälp och stöd på grund av att den är sjuk, äldre eller har en funktionsnedsättning, och som tar ett ansvar i att hjälpa och stödja den närstående. Stödet är inte bundet till personer i någon särskild ålder. Många gånger handlar det om makar som hjälper sin partner. Men den anhöriga kan lika gärna vara en son eller dotter, ett barnbarn, en farmor eller morfar till ett utvecklingsstört barn, en syster eller bror till en person med autism eller kanske en kompis till en person som mår dåligt psykiskt sett. Det kan också vara en person som dagligen tittar till sin granne som har missbruksproblem eller en god man som hjälper någon med ekonomiska åtaganden. ”Den som känner sig som anhörig är anhörig.”

Varför ska vi stödja anhöriga? Synliggöra anhörigas situation Förebygga ohälsa hos anhöriga Förbättra livskvaliteten Den offentliga vården och omsorgen är egentligen ett komplement till allt det som anhöriga gör. Den offentliga policyn i Sverige idag är att människor i så stor utsträckning som möjligt ska bo kvar i sina ordinära hem så länge som möjligt, trots sjukdom och funktionsnedsättningar. Kvarboendeprincipen kan dock innebära att många anhöriga får ta ett allt större ansvar för vården och omsorgen om sina närmaste. Man har sett att ungefär 100.000 svenskar har gått ner i arbetstid eller slutat arbeta helt och hållet för att bistå en närstående med hjälp och stöd.* Det får givetvis konsekvenser för den anhörige, både när det gäller hälsa, livskvalitet och inte minst ekonomi. När någon är sjuk eller har funktionsnedsättningar kretsar det mesta kring den personen. Det är inte så ofta någon fokuserar på den anhöriges situation, trots att den anhörige ofta har en stor betydelse i den sjuke/ funktionsnedsattes liv. Många anhöriga tenderar att vårda så mycket och så länge, helt på egen hand, att de riskerar att själva drabbas av ohälsa. Det är mycket vanligt med stressrelaterade sjukdomar hos anhöriga. Det kan vara högt blodtryck, ont i magen, hjärtbesvär, depression och till och med utbrändhet. Rent samhällsekonomiskt är det viktigt att människor bevarar sin hälsa så länge som möjligt. Många anhöriga får också uppleva hur deras livskvalitet försämras i takt med att den närstående blir alltmer beroende av hjälp och stöd. Anhöriga kan själva behöva ”verktyg” för att hantera sin livssituation och känna att de har kontroll över den. * Ulrika Lorentzi´s rapport ”Hänger din mammas trygghet på dig? Att kombinera jobb med omsorg om föräldrar.” (Sv. Kommunalarbetareförbundet, 2011).

Anhörig- och kunskapscenter Ett kommungemensamt anhörigstöd i samarbete mellan socialkontoret och vård- och omsorgskontoret. Drottninggatan 32, Norrköping Kommunen har öppnat Anhörig- och kunskapscenter. Centret är ett samarbete mellan socialkontoret och vård- och omsorgskontoret, för att kunna erbjuda stöd till anhöriga inom både funktionshinderverksamheten, äldreomsorgen och individ- och familjeomsorgen. Detta för att svara upp mot lagstiftningen som säger att anhörigstödet ska gälla hela socialtjänsten. Anhörig- och kunskapscentret är beläget på Drottninggatan 32.

Vi som arbetar på Anhörig- och kunskapscenter Anhörigkonsulent Lotta Thulin Kurator Katrin Lejlblom Anhörigkonsulent Anders Jensen Enhetschef Maria Delden Anhörigkonsulent Gunilla Karlsson Anhörigkonsulent Britt Eriksson På AKC finns det en enhetschef 7 anhörigkonsulenter och en kurator (har som huvudsakligt uppdrag att arbeta mot personer som bor i särskilda boendeformer såsom äldreboenden, gruppbostäder och korttidsboenden). Personal har OLIKA UTBILDNINGAR/kompetens/erfarenheter (spetskompetens) och detta möjliggör att vi kan matcha den anhöriges individuella behov. Anhörigkonsulent Helen Andersson Anhörigkonsulent Gunilla Larsson Anhörigkonsulent Annica Thomsson

Anhörig- och kunskapscenter är en mötesplats för alla anhöriga. Anhörig- och kunskapscenter ska vara en mötesplats för alla anhöriga.

Anhörigutbildningar, seminarier och föreläsningar Anhörig- och kunskapscentret har som uppgift att stödja anhöriga oberoende av ålder och deras närståendes behovsproblematik som t.ex. sjukdom, funktionsnedsättningar och/eller missbruk. Enskilda samtal Samtal i grupp Anhörigutbildningar, seminarier och föreläsningar Information Anhörig- och kunskapscentret har som uppgift att stödja alla anhöriga oberoende av ålder och deras närståendes behovsproblematik. Anhöriga ska vid behov erbjudas akut-, kris- eller stödsamtal (akutsamtal innebär att anhöriga ska kunna få en snabb kontakt med oss under kontorstid, övrig tid kontaktas annan jourverksamhet). Kostnadsfria samtal erbjuds. Anhöriga ska kunna få kunskap och information individuellt eller i grupp. Anhöriga ska erbjudas möjlighet att träffa andra anhöriga med liknande erfarenheter. Centret ska inbjuda till seminarier och föreläsningar. Samverkan med intresseföreningar ska också utvecklas.

ANHÖRIG PÅ ANHÖRIG –OCH KUNSKAPSCENTER JAG KÄNNER MIG STÄRKT NÄR JAG GÅR HÄRIFRÅN ATT KOMMA HIT ÄR SOM EN LIVBOJ FÖR ATT ORKA LEVA VIDARE TACK VARE ANHÖRIGGRUPPEN OCH STÖDET PÅ ANHÖRIG –OCH KUNSKAPSCENTER BEHÖVER JAG INTE VARA SJUKSKRIVEN HÄR FÅR JAG STÖD I ATT HANTERA MIN ORO, RÄDSLA OCH SORG ÄNTLIGEN NÅGON SOM LYSSNAR PÅ VAD JAG SÄGER DET HÄR ÄR FÖRSTA GÅNGEN SOM JAG PRATAR OM MIG SJÄLV SOM ANHÖRIG

Sprida ett ”anhörigtänk” i organisationen Regelbundna kontakter med vård- och omsorgskontorets och socialkontorets verksamheter Integrering av anhörigperspektivet i socialtjänstens olika verksamheter Utveckling av förhållningssätt och bemötande av anhöriga utifrån forskning och beprövad erfarenhet Anhörig- och kunskapscentret ska arbeta med att implementera anhörigperspektiv i vård- och omsorgskontorets och socialkontorets olika verksamheter genom regelbundna kontakter. Vi ska stödja övrig personal inom socialtjänsten i mötet med anhöriga t.ex. genom utbildning i anhörigfrågor. Anhörig- och kunskapscentret ska utveckla kunskaper om och metoder för anhörigstöd samt hålla sig à jour med aktuell forskning kring anhörigfrågor.

Kontakta Anhörig- och kunskapscenter: Telefon: 011-15 54 30 E-post: anhorigstod@norrkoping.se Mer information: www.anhoriga.se (Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, NkA) www.anhorigasriksforbund.se (Anhörigas Riksförbund) Kontakta Anhörig- och kunskapscenter på telefon 011-15 54 30 eller via e-post anhorigstod@norrkoping.se. Tips på hemsidor med bra information för anhöriga, personal och övriga intresserade.