KROPPEN I RÖRELSE Hälsokursen Ulrika Sälgeback, leg. sjukgymnast Människan är gjord för att röra sig, för att arbeta och framförallt för att överleva! Om vi ser i ett historiskt perspektiv, flera tusen år tillbaka, så var tillvaron en kamp för överlevnad och vår kropp var vårt instrument. Bra att ni tar er rejält med tid med att introducera och förklara ett naturligt behov hos människan – rörelse! Att vi ser ut som vi gör är ingen slump. Vi har armar för att nå högt upp och långt ut. Vi har händer och fingrar för att greppa föda och annat. Ryggen kan vi röra i alla riktningar för att också nå och att vika undan eller fightas. Benen använder vi till att gå/springa för att hitta nya boplatser, leta föda och fly och försvara sin familj och sig själv undan fara. Vi ser idag ut på nästan samma sätt som vi gjorde då – med lever vi på samma sätt?

Levnadsvanor Individen kan själv påverka Social miljö inverkar Antalet personer med övervikt och fetma har fördubblats i Sverige på 20 år – samma trend som i resten av världen. Ett antal sjukdomar är nära förbundna med fetma, bl a förhöjt blodtryck, förhöjda blodfetter och typ 2 diabetes vilket i sin tur bidrar till hjärtkärlsjukdomar. Andelen med fetma: 2000 – 10% av männen och 11% av kvinnorna 2008 – 17% av männen och 15% av kvinnorna (flest män i åldersgruppen 35-79 år och flest kvinnor över 50 år) Livsvillkor Samhällets organisation Politiska beslut Opinion (nationellt/lokalt) Levnadsvanor Individen kan själv påverka Social miljö inverkar

Vår kropp är byggd för rörelse och arbete! Människokroppen är byggd för rörelse och belastning. De flesta organ och vävnader påverkas av arbete och anpassar sig på lång sikt vid regelbunden fysisk aktivitet till den ökade kraven, oavsett ålder. Fysisk aktivitet påverkar också omedelbart olika organsystem som börjar kommunicera och påverka varandra. Effekter både på kort och lång sikt.

Förändringar i yrkesrelaterad fysisk aktivitet Kraven på vårt arbete är förändrat jämfört med för 60-70 år sedan. Vi rör oss 50% jämfört hur vi rörde oss för 50 år sedan. Mycket är kopplat till vårt förändrade arbete, från i många fall från att vara fysiskt krävande till arbete framför en skärm ( dator, panel…)

Fysisk aktivitet Vardagsmotion Motion Stillasittande Definiera de olika begreppen: Fysisk aktivitet – allt vi gör som ger en ökad energiomsättning Vardagsmotion – Den fysiska aktivitet som vi gör i vår vardag totalt sett. Gå till och från brevlådan, arbeta i trädgården, städa, leka med barn eller barnbarn, cykla eller promenera till och från arbetet…. Lågintensivt arbete. Motion – Fysisk aktivitet som vi väljer med ett tydligt syfte som att investera i vår framtida hälsa, för att det är roligt, för att jag mår bra efteråt…. Oftast en blandning mellan låg- och högintensivt arbete. Stillasittande – Vikten av att bryta det långvariga stillasittandet för vår hälsa, helst varje halvtimme, med en rörelsepaus. Här får man hitta egna kreativa lösningar för att få till det. Fråga gärna gruppen hur de själva tänker. Här finns inte träning med som begrepp. Om frågan uppstår definieras träning som något man gör repetitivt och strukturerat med en klar och tydlig målsättning. Oftast förknippat till idrottsvärlden.

Minskat stillasittande lika viktigt som ökad fysisk aktivitet Elin Ekblom-Bak et al. Läkartidn nr 9 2010;volym 107:586-587 Ny forskning visar att stillasittande, oberoende av övrig fysisk aktivitet, ökar risken för flertalet av våra stora folksjukdomar och förtida död. Om vi sitter stilla mer än fyra timmar om dagen ökar riskerna kraftigt för hjärtkärlsjukdom. Riskerna med mycket stillasittande kan inte kompenseras med enbart fysisk träning. Detta talar för att vi bör uppmärksamma fysisk aktivitet och stillasittande som två skilda beteenden: å ena sidan regelbunden fysisk aktivitet som en skyddande faktor, å andra sidan stillasittande som en riskfaktor. Glädjande nog visar nya studier att de negativa effekterna av stillasittande lätt kan brytas. Det räcker med ett kort avbrott med rörelse för att påverka midjemått, kroppsvikt, blodfetter och blodsocker.

Allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet Alla individer bör vara fysiskt aktiva minst 150 minuter i veckan, 2,5 timme i veckan Intensiteten bör vara åtminstone måttlig Vid högre intensitet rekommenderas 75 minuter i veckan Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan kombineras Sprid ut över flera dagar och utför i pass om minst 10 minuter Muskelstärkande träning av stora muskelgrupper minst två gånger i veckan Minska din stillasittande tid Folkhälsomyndigheten Att främja hälsan är nödvändigt för den enskilde individen för att få bättre marginaler inom många områden och för att förhindra sjukdom. Detta kan också leda till att sänka kostnaderna på lång sikt för samhället i stort. Men de största vinsterna gör nog ändå den enskilde individen! Rekommendationer från Folkhälsomyndigheten: Reviderades 2011 och är antagna av svenska läkaresällskapet, SLS. De baseras på de rekommendationer som är fastställda av WHO, Världshälsoorganisationen. Det är den sammanlagda tiden per vecka med måttlig och/eller hög intensitet som räknas utspridda över flera dagar i veckan. Om det är måttlig eller hög intensitet beror på utgångsläget för den enskilde individen. Fysisk aktivitet är ett eget målområde, målområde 9, men ingår även inom andra målområden som målområde 6 – hälsofrämjande hälso- och sjukvård och målområde 4 – hälsa i arbetslivet. 7

Fysisk aktivitet minskar risken för: För tidig död, oavsett orsak hjärtkärlsjukdom, till exempel högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt och stroke metabola sjukdomar, tex typ 2 diabetes och fetma cancer, t ex tjocktarms- och bröstcancer fall och benbrott, till exempel höftfraktur psykisk ohälsa, till exempel demens och depression

En promenad i raskt tempo fyrdubblar energiåtgången. En promenad i lugnt tempo fördubblar energiåtgången jämfört med i vila. En promenad i raskt tempo fyrdubblar energiåtgången. Levine et al. J Intern Med 2007:262-273 Här kan du prata lite kring kroppen som en motor – ju mer vi gasar desto mer bensin går det åt. All rörelse spelar roll! 9

FYSS FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling Samarbetsprojekt mellan SLS/YFA, (yrkesföreningar för fysisk aktivitet) Socialstyrelsen och norska Helsedirektoratet www.fyss.se YFA är en delförening inom SFAIM, svenska läkaresällskapets sektion för fysisk aktivitet och idrottsmedicin

Människokroppen är gjord för rörelse! Kroppen anpassar sig och bygger upp sig utifrån de krav som vi ställer på den Aldrig för sent – förbättring oavsett ålder Undvik att sitta stilla länge Rör dig minst 150 minuter i veckan, måttligt ansträngande Går att dela upp Kombinera med styrketräning Gör det som är kul, då blir det gjort! Lite är bättre än inget och mer är bättre än lite!