Personen som kommer till Friskvården i Värmland

En presentation över ämnet: "Personen som kommer till Friskvården i Värmland"— Presentationens avskrift:

1 Personen som kommer till Friskvården i Värmland
Har fått ett FaR från hälso- och sjukvården och kommer till oss på ett hälsosamtal Ordinationsorsaken är övervikt och artrosproblematik Kvinna och i åldern 50 – 60 år Lågt konditionsvärde Ägnar 1,5 – 2,5 timmar i veckan åt vardagsmotion Stillasittande mer än 12 timmar per dag Graderar sin upplevda hälsa som en femma på en tiogradig skala Genomsnittspersonen som kommer till oss. Antal 69 män och 159 kvinnor Lågt konditionsvärde: 23 i genomsnitt , vilket vi kan se längre fram i presentationen

2 Genomsnittskvinnan (159 personer) Genomsnittsmannen (69 personer)
Har fått ett FaR från hälso- och sjukvården och kommer till oss på ett hälsosamtal 52 år Överviktig Stort midjemått Lågt konditionsvärde Ägnar 1,5 – 2,5 timmar i veckan åt vardagsmotion Stillasittande 8 – 12 timmar varje dag Graderar sin upplevda hälsa som en sexa på en tiogradig skala Genomsnittsmannen (69 personer) Har fått ett FaR från hälso- och sjukvården och kommer till oss på ett hälsosamtal 58 år Överviktig Stort midjemått Lågt konditionsvärde Ägnar 1,5 – 2,5 timmar i veckan åt vardagsmotion Stillasittande mer än 12 timmar varje dag Graderar sin upplevda hälsa som en femma på en tiogradig skala Kvinna: lågt konditionsvärde: 24,8 i genomsnitt Vanligaste ordinationsorsaken vid FaR är övervikt Lågt konditionsvärde: 24,8 Midjemått: 105 cm Man: lågt konditionsvärde: 26,3 i genomsnitt Lågt konditionsvärde: 26,3 Midjemått: 114 cm (n=228 personer )

3 Förändringar från första hälsosamtalet till uppföljande hälsosamtalet
Personens upplevda hälsa Personens bedömning av sin fysiska aktivitet och stillasittande tid BMI Midjemått Konditionsvärde Uppföljning 6-8 månader. Senaste 175 personerna som genomfört H1 och H2. Samma personer. Vi har utvärdering av personernas egna upplevelser och bedömning (subjektiv data) och hårddata som BMI, midjemått och konditionsvärde, vilket det senaste är det mest relevanta att utvärdera då personerna kommer till oss för att öka sin fysiska aktivitet och minska stillasittandet. (n=228 personer )

4 Upplevd hälsa Första hälsosamtalet 10 Uppföljande hälsosamtalet 10
10 Mycket dålig Mycket bra Uppföljande hälsosamtalet Första 4,9 Uppföljande 6,3 10 Mycket dålig Mycket bra (n=175 personer )

5 Fysisk aktivitetsnivå
Första hälsosamtalet 10 Stillasittande Regelbundet fysiskt aktiv Uppföljande hälsosamtalet Källa: Socialstyrelsens indikatorfrågor för Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 171 personer har besvarat frågan om den aktuella fysiska aktivitets nivån. Vid första samtalet 4,1 Vid uppföljande 6,2 10 Regelbundet fysiskt aktiv Stillasittande (n=171 personer )

6 Vardagsmotion Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt vardagsmotion, till exempel promenader, cykling, trädgårdsarbete? Räkna samman all tid (minst 10 minuter åt gången) 1 0 minuter/ingen tid 2 Mindre än 30 minuter 3 minuter (0,5-1 timme) 4 minuter (1-1,5 timmar) 5 minuter (1,5-2,5 timmar) 6 minuter (2,5-5 timmar) 7 Mer än 300 minuter (5 timmar) Frågorna som rör vardagsmotion, fysisk aktivitet som får dig att bli andfådd, svettig, varm, svett och stillasittande. Alla frågor handlar om att få ett underlag till diskussion i hälsosamtalet, inte i första hand i ”forskningssyfte”. 152 personer har besvarat frågan om vardagsmotion Vid första samtalet 4,9 Vid uppföljande samtal 5,6 (n=152 personer )

7 Stillasittande tid Hur lång tid under ett vanligt dygn sitter du i bil/buss/tåg, i arbetet/skolan eller vid dator och TV? 1 12 timmar eller mer 2 9-12 timmar 3 5-8 timmar 4 1-4 timmar 5 Mindre än 1 timme 152 personer har besvarat frågan om stillasittande tid Vid första samtalet 2,8 Vid uppföljande samtal 3,3 Vilket innebär att personen från början tillbringade mellan 9-12 timmar sittande Och vid uppföljningen minskat detta till 5-8 timmar (n=152 personer )

8 Fysisk aktivitet i veckan
Hur mycket tid ägnar du en vanlig vecka åt fysisk aktivitet, som får dig att bli andfådd/ varm/svettig till exempel löpning, motionsgymnastik, bollsport? 1 0 minuter/ingen tid 2 Mindre än 30 minuter 3 minuter (0,5-1 timme) 4 minuter (1-2 timmar) 5 Mer än 120 minuter (2 timmar) (n=152 personer )

9 Midjemått Första Hälsosamtal Uppföljande Hälsosamtal
Kvinnor 105 cm cm Män 114 cm cm En förändring av levnadsvanorna ex ökad fysisk aktivitet kan snabbare visa sig på midjemåttet än på vågen/vikten. Många personer kan vara fixerade vad vågen visar. Bukfetma Med stöd av olika forskningsstudier definieras bukfetma som ett midjemått över 88 cm hos kvinnor. För män går gränsen vid 102 cm. För kvinnor kan redan ett midjemått på cm innebära en ökad risk framför allt för hjärt- och kärlsjukdom, tillsammans med andra hälsorisker som till exempel rökning. För män anses ett midjemått på cm innebära en ökad hälsorisk i kombination med andra riskfaktorer. Av dessa 188 personer är 132 kvinnor 56 män Spannet män vid första samtalet vid uppföljande Spannet kvinnor vid första samtalet vid uppföljande (n=188 personer )

10 Body Mass Index - BMI Första Hälsosamtal Uppföljande Hälsosamtal
BMI 33,8 BMI 32,9 Motsvarar ca 2,5 kg för en person på 170 cm Underlaget avser endast de med övervikt och fetma! Stort spann BMI 25-40 Definition WHO: Klassifikation BMI Hälsorisker Övervikt ,9 Lätt ökade Fetma ,9 Måttligt ökade 35-39,9 Höga ≥40 Mycket höga Noterbart är att BMI inte skiljer på muskelvikt eller fettvikt. Många muskulösa individer klassas därför som överviktiga eller feta vid beräkning av BMI, vilket inte är så problematiskt om man har individen framför sig och kan inspektera kroppskonstitutionen, men som man bör ha i åtanke då eventuella bedömningar av BMI ska göras vid exempelvis enkätundersökningar. Optimalt BMI äldre! BMI för personer 70 år eller äldre (referens SOS) normalvikt högre än 29 övervikt Inget vi har tagit hänsyn till i datasammanställningen. Men kan vara bra att känna till i hälsosamtalet och om vi får frågor på detta! (n=175 personer, alla med BMI över 25, )

11 Konditionstest

12 Konditionstest I våra hälsosamtal ingår ett konditionstest
Genom ett submaximalt konditionstest på cykel (standardiserat Åstrandstest), beräknas en persons konditionsvärde mätt i O2ml/kg x min. Fördelarna med submaximala test, med en lägre belastningsnivå, är att nästan alla kan genomföra det och att det inte innebär någon fara för hälsan Testet är enkelt och tidseffektivt Ett konditionstest kan motivera en person till en hälsoförändring då man med uppföljande test kan följa en persons hälsoläge och utvärdera insatserna.

13 Första konditionstestet
Vi har rätt målgrupp! Denna bild visar främst vår målgrupp. 90 personer ligger under gränsvärdet, 35! 8 personer ligger på 35 och över Medelvärde vid första konditionstesten 25,2 Lägsta värdet 12 Högsta värdet 44 Gröna strecket, här går gränsen för hälsa och ohälsa. 35 en hälsosam konditionsnivå! (35 Basnivå för att undvika ohälsa och för tidig död (Blair et al JAMA 1989) n=98 personer

14 Uppföljande konditionstest
Nu ligger 82 personer under 35! Nu ligger 16 personer på 35 och över Och många har förbättrat sig inom gruppen som fortfarande ligger under 35 Medelvärde vid uppföljande konditionstest 28,5 Lägsta värdet 16 Högsta värdet 45 n=98 personer

15 Förändring av konditionsstatus
Testvärde (ml/kg/min) efter Förbättrade konditionsvärde: 76 st. Oförändrade konditionsvärde: 10 st. Försämrat konditionsvärde: 12 personer Varför? Gått upp i vikt, dålig dag, sovit dåligt, annan tid på dagen? osv. Inga stora förändringar nedåt dock för dessa personer. n=98 personer Testvärde (ml/kg/min) före