Rådgivarnas kompetens

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Tvärvillkor Vanligaste bristerna 2009 Larm i stallar m.m. om djurskydd Nya tvärvillkor 2011 Livsmedelssäkerhet Bevattningsregler.
Advertisements

Handläggning av slamärenden Falkenberg
Kretslopp av växtnäring - möjigheter och risker
Sammanställning länsstyrelserna
Vårdförbundet avdelning Västra Götaland
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Tvärvillkorsutbildning Utbildning Jönköping 17 juni 2009.
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden Kurs om systemet med jordbruksrådgivning Obs! Endast gällande författningar är officiella.
Internationell Utblick
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Sandra Lindström Hushållningssällskapet Projekt 2009 Kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet Mitten av april? Nationella projektstöd inom Landsbygdsprogrammet.
Att arbeta med Greppa Näringen Anki Sjöberg, Lovanggruppen, november 2008.
Bättre fälla än fria? •Villkor kan vara objektiva (mätbara) eller subjektiva (förutsätta bedömning) •Kontrollanten väljer inte vad som ska kontrolleras,
Tvärvillkor inom växtnäringsområdet
Hur har rådgivningen fungerat
Kulturmiljöfrågor i PBL
Ämneskommitté Vatten Välkomna till en mötesplats för att synliggöra kunskapsbehov och för att främja samverkan i fältförsöksverksamheten inom områdena:
Om Cofoten 1.
Skötselkrav betesmark/slåtteräng
Strandskydd och miljöpolitik
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Administrativa systemet och databasen för växtnäringsbalanser Cecilia Linge, Jordbruksverket
Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.
Grupparbete Frågeställningar beroende av hur ett lantbruksföretag har valt att organisera sig Exempel 1: Två djurhållare på samma fastighet som tillsammans.
Jordbrukspolitikens stöd till anläggning och restaurering av våtmarker
Ny strandskyddslagstiftning
Orienteraren värnar allemansrätten Offensiv orientering Vägval till glädje och framgång Oktober 2012.
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Greppa Fosforn Johan Malgeryd Växtnäringsenheten, Linköping.
Utökning av nitratkänsliga områden Under 2011 kommer troligtvis det nitratkänsliga området att utökas för att i större grad ta hänsyn till statusklassningen.
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Maria Berglund, HS Halland
Introduktion Uppsala Stina Olofsson, Jordbruksverket.
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
Lantbrukets hänsyn vid stallgödselspridning Johannes Eskilsson Regelenheten, Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Ekologi- Äta och ätas Ekologi - läran om hur organismer samspelar och påverkar varandra. Ekosystem – organismerna som lever i ett speciellt område. Kan.
– levnadsmiljöer försvinner
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
ALLEMANSRÄTTEN Orienteraren värnar allemansrätten
Ekonomiska förväntningar. Om undersökningen Syfte Att undersöka hur nuläget i ekonomin påverkat arbetstagarnas förväntningar på ekonomin och löneutvecklingen.
Regler för upphandling Med offentlig upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett.
Sida 1 Så ser svensken på fritidshus 2007 Synovate Temo för Nordea Anna Bäcklund
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016.
© Landja Marknadsanalys ABSäkerhet och olycksrisker Sveriges Lantbruk våren Sveriges Lantbruk våren 2013 En undersökning bland lantbrukare Jörgen.
Sammanställning synpunkter remisskonferens. Övergripande målsättning Starkt stöd för den övergripande målsättningen att bättre anpassa vården för de mest.
Företagare om momsinbetalningar T Svenskt Näringsliv: Anders Ydstedt Temo AB: Arne Modig, David Ahlin Datum:
Spillningsinventering. Vilken information kan spillningsinventering ge oss? Hur många älgar har vi i genomsnitt haft under en viss tidsperiod? Hur förändras.
Förbifart Brunflo Samrådshandling på remiss fram till den 29 april 2016 – förlängd remisstid till juni 2016 Tre alternativa sträckningar förbi Brunflo.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Slammet som resurs – Käppalas arbete för att sluta Kretsloppet Cecilia Bertholds.
Regel 13 Bollen spelas som den ligger.. Regel 13 Bollen spelas som den ligger.
NFS 2016:6 Ersätter 1994:7 och 1990:14 Utökad provtagning över 9999 pe
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Konkurrensverkets upphandlingstillsyn 2016
2. ETABLERING AV GRÖDA/KULTUR SAMT ÅTGÄRDER I VÄXANDE GRÖDA
Allhelgonaundersökning
Varierad PK gödsling Hur?.
Utvecklingen av antalet mjölkföretag
Innehåll Jordbruksverkets styrning av kontroller och beslut
Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2018
Förgröningsstödet Martin Johansson Regelhandläggare, Stödregelenheten
Hållbar användning av bekämpningsmedel
Integrerat Växtskydd – Regelverk och tillsyn
Klimat och kvävestrategi – vilka råd kan man ge?
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Presentationens avskrift:

Rådgivarnas kompetens 2018-09-20

Rådgivningsbrevet - nytta 2018-09-20

Vilka delar var mest nyttiga? 2018-09-20

Lett till åtgärder? 2018-09-20

Åtgärder inom vilka områden? 2018-09-20

Skötselkrav och djurregistrering påverkar mest Fråga: Vilket eller vilka tvärvillkor har påverkat hur du agerat i ditt företag sedan tvärvillkoren infördes? Mest påverkan för boende i Gsk, minst för de som inte har djur. Igenväxning av beten har påverkat mest i Gsk och minst i Gns/Ss Djurregistrering har påverkat mest för de med över 50 ha åker och mindre djurhållare (-25 ke) Inget av nedanstående tvärvillkor har påverkat Skötselkrav om igenväxning av betesmarker Verksamhetskrav om djurregistrering Skötselkrav om igenväxning av åker Skötselkrav om krav på bevuxen mark, grön mark Verksamhetskrav om hantering av gödsel, slam, nitrat Skötselkrav om skyddande av landskapselement Verksamhetskrav om hantering av växtskyddsmedel Verksamhetskrav om naturvård, vilda fåglar, Natura 2000-områden 6 % 2018-09-20

Tvärvillkoren innebär extra arbete … för den halva av lantbruksföretagen som anger att de påverkats Bas: Nämnda tvärvillkor påverkat 222 st Fråga: Hur många timmars tidsåtgång per åt har tvärvillkoren inneburit för ditt företag sedan tvärvillkoren infördes? Mest extraarbete för: Över 50 ha åker Boende i Gss/Gmb De över 55 år Större djurhållare Landja har tagit ett rakt medeltal när de säger att det blir 38 timmars extra arbete. Vid ett vägt medel (och borttag av uteliggare) blir det cirka 30 timmars extra arbete för de brukare (75 % av 222 stycken) som svarat att tvärvillkoren medfört extraarbete. /Torben S % 7 2018-09-20

Tvärvillkoren gör var tredje negativ till att driva lantbruk Var tionde har blivit mer positiv och drygt hälften har inte påverkats Fråga: Olika lantbrukare har olika uppfattning om tvärvillkoren. Vad anser du? Mest negativa har de med +50 ha åker och de i Gss/Gmb blivit % 2018-09-20

Sammanfattning och slutsatser september 2006 Sammanfattning och slutsatser Skötselkrav betesmarker samt djurregistrering är de tvärvillkor som inverkat mest på företagen, men drygt hälften har inte upplevt någon inverkan alls från tvärvillkoren. För de som påverkats innebär tvärvillkoren i genomsnitt 30 timmar extra arbete per år. Tvärvillkoren har gjort en tredjedel av lantbrukarna mer negativa till att driva jordbruk, medan var tionde har blivit mer positiv. 9 2018-09-20 9

Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark Växtnäring Lagring och spridning av gödsel samt höst- och vinterbevuxen mark 2018-09-20

Flera nya tvärvillkor -detta gäller 2011 Detta gäller inom nitratkänsliga områden Beräkning och dokumentation av lagringsvolym Högst 170 kg kväve via stallgödsel per hektar och år Högst 60 kg lättillgängligt kväve till höstoljeväxter och högst 40 kg inför annan höstsådd gröda Behovsanpassad gödsling och dokumentation av planerad gödsling Längre period stängd för gödselspridning Nya spridningsbestämmelser för hösten Observera, inga undantag för ”små företag” Det har kommit till flera nya tvärvillkor 2010 och 2011. Dessa gäller i de nitratkänsliga områdena. - Lantbrukaren ska kunna visa hur lagringsvolymerna beräknats. - Högst 170 kg kväve får tillföras genom stallgödsel. 170 kg-regeln gäller för totalkväve. Förluster i stall och vid lagring får räknas bort från det ursprungliga kväveinnehållet. - Inför höstsådd av oljeväxter får högst 60 kg lättillgängligt kväve per hektar tillföras. Högst 40 kg får tillföras andra höstsådda grödor. De mängder som tillförs ska vara anpassade till den höstsådda grödans behov. - Krav på behovsanpassad gödsling och att hänsyn tas till exempelvis förfrukt och långtidseffekt av tillförd stallgödsel. Som tvärvillkor gäller att det ska finnas en plan för hur gödslingen ska ske. - Från och med 2011 är det inte tillåtet med gödselspridning 1 nov till 28 feb inom känsliga områden. Under oktober får bara fasta gödselslag (utom fjäderfägödsel) spridas. - Nya spridningsbestämmelser innebär att i Skåne, Halland och Blekinge får gödsling på hösten endast ske i växande gröda eller inför sådd av höstoljeväxter. På lerjordar får dock gödsling ske även inför sådd av annan gröda än oljeväxter. I övriga känsliga områden får gödsling på hösten endast ske i växande gröda eller inför höstsådd. Det finns inga undantag för ”små företag” eller deltidsjordbruk att inte omfattas av bestämmelserna eller tvärvillkoren. 2018-09-20

Forts. nya tvärvillkor Gäller inom nitratkänsliga områden Krav på att lämna 2 meters skyddsavstånd till vatten vid gödselspridning Förbud att sprida stallgödsel el. mineralgödsel på lutande mark Gäller i hela Sverige Inte längre krav på stallgödselavtal Förbud att sprida gödselmedel på lutande mark. Det är lantbrukaren som ska visa på att marken lutar mindre än 10 % om det är så att han vill använda den för spridning. Syftet med bestämmelsen är att minimera risken för att gödseln hamnar i vattnet. Kravet på stallgödselavtal är borttaget. Fortfarande finns dock anteckningsskyldighet när man för bort eller tar emot gödsel. 2018-09-20