FYSISK AKTIVITET hinder och möjligheter Cecilia Winberg, doktorand Institutionen för hälsa, vård och samhälle Handledare: Jan Lexell Ulla-Britt Flansbjer Gunilla Carlsson CASE-dagen DET HÄLSOSAMMA ÅLDRANDET 30 augusti 2011

CASE-dagen DET HÄLSOSAMMA ÅLDRANDET 30 augusti 2011

Fysisk aktivitet Nytta Rekommendation Aktiv livsstil CASE-dagen DET HÄLSOSAMMA ÅLDRANDET 30 augusti 2011

Byggd miljö Städer, platser, bostadsområden Markanvändning Transportsystem CASE-dagen DET HÄLSOSAMMA ÅLDRANDET 30 augusti 2011

Hinder och möjligheter Hinder begränsar eller försvårar för mig Möjligheter underlättar eller minskar upplevelse av funktionshinder. ICF enligt World Health Organization , WHO

Exempel på hinder Utformning (bänkar, belysning) Drift och underhåll (snöröjning, belysning) Bristande attraktivitet CASE-dagen DET HÄLSOSAMMA ÅLDRANDET 30 augusti 2011

Exempel på hinder Lösspringande hundar Väder Andra hinder är lösspringande hundar för att inte tala om de rester som hundarna kan lämna. Och så till sist vårt favorithinder i Sverige nämligen vädret. CASE-dagen DET HÄLSOSAMMA ÅLDRANDET 30 augusti 2011

Exempel på möjligheter Social samhörighet Tydlighet Varierad markanvändning Social samhörighet är en möjlighet medan bristande social samhörighet är ett hinder. I områden där man har god social samhörighet tenderar fler människor att vara fysiskt aktiva eller att i större grad leva oberoende. Det kan också vara så att fysisk aktivitet kan leda till ökad social samvaro. Att se andra som motionerar och rör på sig påverkar oss positivt och blir därför en möjlighet. Tydlighet när det gäller att separera gångbanor från cykelbanor, tydligt markerat var man ska korsa en gata med övergångsställen, ljusmarkeringar i fyrvägskorsningar Varierad markanvändning dvs en mångfald av ett närliggande utbud av t ex parker, cykelbanor, handel ger ofta ett högre oberoende. Det stimulerar också till ökad användning och i förlängningen till ökad aktivitet. CASE-dagen DET HÄLSOSAMMA ÅLDRANDET 30 augusti 2011

Exempel på möjligheter Promenadvänlighet Grönområden Smörgåsbord Den aktivitet som flest ägnar sig åt är promenader; följt av trädgårdsarbete, gympa för kvinnor och byggnadsarbete för män med anledning av detta kan man således se promenadvänlighet som en möjlighet. Faktorer som påverkar detta är hög boendetäthet, variation i utbud och service, god tillgänglighet, estetik samt trafiksäkerhet. En promenad bör vara enkel, bekväm och trygg. Jag skulle också vilja nämna grönområden som en möjlighet. Att röra sig utomhus och i naturen är något som värderas högt i studier av äldre individer. När det gäller grönområden är det tre faktorer som är viktiga tillgång, nåbarhet och kvalitet. Naturen bör vara nåbar för alla oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning. Tillgänglighet har flera delar både den rent fysiska om jag kan ta mig ut i skogen men också den mentala delen. För många är ovana och otrygghet ett hinder för att ta sig ut i naturen. Återigen blir det viktigt med tydlighet och att göra naturen tillgänglig med hjälp av kartor, skyltning och information. Naturen nära hemmet är viktig men tyvärr gör förtätningen av våra samhällen att ytan bostadsnära natur krymper. För att främja fysisk aktivitet och bibehålla intresse över tid är det viktigt att det finns ett utbud av aktiviteter och att det skapas lokala mötesplatser. Hur man informerar och att man informerar kring utbudet är också väsentligt för utfallet. Att man skapar mötesplatser för fysisk aktivitet för äldre borde vara en högt prioriterad uppgift för våra kommuner. CASE-dagen DET HÄLSOSAMMA ÅLDRANDET 30 augusti 2011

Trygghet, säkerhet och tillgänglighet Trafikmiljö Fall Tre viktiga begrepp som blir mer betydelsefulla när vi blir äldre. De hänger ofta ihop och överlappar varandra. Och här är det så att om man sköter utformning, drift och underhåll så påverkar det i stor utsträckning vår känsla av trygghet och säkerhet. Det är viktigt att skapa en säker och trygg miljö när vi rör oss i trafiken. En del har redan nämnts som övergångsställen och trafikljus. Det kan också handla om att öka tiden för grön gubbe vid övergångsställen, sträva efter minskad hastighet i tätorter etc. Oro för trafiken och de situationer som kan uppstå begränsar rörelsefrihet och möjligheter till fysisk aktivitet. Om man känner rädsla för att falla eller bor i område med många hinder som skapar en oro och osäkerhet inför att vara fysiskt aktiv isolerar detta. Isoleringen i sig ger ökad risk för depression samt kan påverka vår balans och rörlighet. Här är det kanske extra viktigt att igen lyfta vikten av drift och underhåll. Fler sittplatser utmed gångbanor, väl avgränsade gångbanor. En faktor är också strukturen på underlaget som kan påverka säkerhetsuppfattningen. Tänk er en höstkväll med blank asfalt och löv på vägen så blir det ganska tydligt. CASE-dagen DET HÄLSOSAMMA ÅLDRANDET 30 augusti 2011

CASE-dagen DET HÄLSOSAMMA ÅLDRANDET 30 augusti 2011

”Skapa samhälleliga förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela Befolkningen” Regeringens proposition 2007/08:110

”Aktivt åldrande handlar om att fortlöpande kunna vara delaktig i sociala, ekonomiska, andliga, kulturella och medborgerliga frågor.” Senior 2005, Socialdepartementet

Privatperson Delaktig och intresserad Medlem i förening Synpunkter på nybyggnation/ ombyggnation Hålla sig informerad CASE-dagen DET HÄLSOSAMMA ÅLDRANDET 30 augusti 2011

Förening, bolag Lyssna på brukare Delaktig i samverkan Våga testa CASE-dagen DET HÄLSOSAMMA ÅLDRANDET 30 augusti 2011

Kommun Medvetet utforma detaljplaner Öka tillgänglighet och känsla av säkerhet Erbjuda och informera om utbud av aktiviteter CASE-dagen DET HÄLSOSAMMA ÅLDRANDET 30 augusti 2011

Goda exempel Malmö-Lund Kristianstad Lomma CASE-dagen DET HÄLSOSAMMA ÅLDRANDET 30 augusti 2011

Till sist Fysisk aktivitet Miljö Hinder och möjligheter Hur kan vi påverka? CASE-dagen DET HÄLSOSAMMA ÅLDRANDET 30 augusti 2011

CASE-dagen DET HÄLSOSAMMA ÅLDRANDET 30 augusti 2011