Konsekvenser av och anpassning till ett förändrat klimat

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
VAS-Rådet 12 februari 2009 Krister Törneke, Tyréns Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen.
Advertisements

HSO Skåne Ett samarbetsprojekt mellan HSO Skåne och Furuboda Arbetsmarknad Finansierat av Arvsfonden De Offentliga Arbetsgivarnas Ansvar DOA.
Savann Seminarium II Naturgeografi, Uppsala universitet - Sofia Montgomery och Moa Malmberg.
Tundra. Vad är en tundra? Skoglösa områden där träd har svårt för att växa på grund av ett hårt klimat i form av låga temperaturer och korta växtsäsonger.
Handel i världen.
U 2015:06 Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar Ungas väg in i samhället Inger Ashing – Nationell samordnare unga som varken arbetar eller.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Per Ericsson Görvälnverket. Norrvatten Stockholm Vatten Görväln Lovö Norsborg Vattenverk Distributionsområde  Norrvatten  Stockholm Vatten.
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL? HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN.
Europas sista vildmark?
Klimat och miljö.
Hur ser den nationella riskbilden ut idag och i framtiden
Riv 65-årsgränsen och rädda liv
Förslag till upplägg (denna sida behöver inte vara med sen)
Informationsmöte VA till Varola
Anpassa samhället till klimatets förändringar
Modeller, vad gör de, och vilka är osäkerheterna
Hållbarhets kompassen
Lärarstöd för att använda 1177.se
Barn och unga Skapa förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling
Håkan Persson Framtida klimat och dess inverkan på risk – eller kanske snarare på osäkerheter…
Välkomna till Sydöstra sjukvårdsregionen Sveriges bästa sjukvårdsregion.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Det behövs mellan – nya bostäder om året fram till 2030
Elin Söderberg Klimat- och energisamordnare
Föreslagna ändringar från Naturvårdsverket i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära lägen Peder Seidegård Länsarkitekt.
Planeringsunderlag för klimatanpassning och klimat- och energi
Brottsförebyggande Information
SMHI-projekt Lathund för kommuners klimatanpassning
Karin Robertsson Ersta Sköndal Bräcke högskola SISU, 6 december 2017
Tandvårdsförmåner - det statliga tandvårdsstödet
- Geografi - Att studera helheten.
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
EXEMPEL GLOBALISERING Megatrend Konsekvenser för Helsingborg
Fokus Framtid - Etablering för välfärd.
Klimat- och energistrategi för Jönköpings län
TRENDER I TRANSPORTSYSTEMET – TRAFIKVERKETS OMVÄRLDSANALYS Hösten 2014
Industrikonjunkturen och efterfrågan på el Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi och Klimat Svenskt Näringsliv.
Användning av EU-fonder för klimatanpassning
Klimatförändringar i Jönköpings län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Västernorrlands län Del 2 (3)
Väder, klimat och klimatförändringar
Klimatförändringar i Västra Götaland län Del 2 (3)
RISKBEDÖMNINGAR Inför ändringar i verksamheten
Psykisk ohälsa – Ett sjukdomstillstånd eller en del av livet?
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Nationell tillsyn 2017 Samverkan när det gäller multisjuka äldre – Rapport: Samverkan för mulitsjuka äldres välbefinnande (maj 2018). Patientsäkerheten.
Ett förändrat klimat och klimateffekter
Vård och omsorgsutbildning
Styrmedel för att stimulera till energieffektiv konsumtion
Klimatförändringar i Södermanlands län Del 2 (3)
Klimatanpassningsdagar länsstyrelserna
Klimatförändringar i Dalarnas län Del 2 (3)
Klimatförändringarnas hot mot biologisk mångfald i akvatisk miljö
Klimatförändringar i Uppsala län Del 2 (3)
Ett förändrat klimat och klimateffekter
Diagnos och delaktighet
Klimatförändringar i Kalmar län Del 2 (3)
Klimatförändringar i Örebros län Del 2 (3)
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Bostadstillägg Pensionsmyndigheten har av regeringen fått uppdraget att öka kunskapen om bostadstillägg och verka för att mörkertalet inom bostadstillägg.
Vad är viktigt för dig? Att designa tjänster utifrån behov
Ersättningskollen.
Hållbar utveckling måste vara
Skydd av vattentäkter/ dricksvattenförekomster
Landsbygdskommittén.
Saker att ta upp… Skärpning av reglerna omkring MKN vatten
Klimatanpassningsspelet
HjärtLung Forskning Patientvald forskning för ett längre liv och en bättre vardag Riksförbundet HjärtLung samlar in medel och delar ut pengar till forskningsprojekt.
Presentationens avskrift:

Konsekvenser av och anpassning till ett förändrat klimat 2018-02-20 Konsekvenser av och anpassning till ett förändrat klimat Del 3 av 3

Innehåll Del 1: Väder och klimat Klimatförändringar Del 2: Klimatförändringar i respektive län Del 3: Konsekvenser Klimatanpassning Detta är del 3 av en presentation uppdelad i tre delar.

Konsekvenser

Ökade temperaturer - effekter och konsekvenser Årsmedel senaste 25 åren: ökning 1°C Fler nollgenomgångar i norr - isiga vägar, skare, frusna ledningar Årsmedel framtiden: 4-6°C varmare Växtsäsongen förlängs med en tredjedel Ökad tillväxt i skogen – men även insektsangrepp och mindre tjäle Värmeböljor upp till 10-20 dagar långa Ändrad smittspridning via livsmedel, dricksvatten, badvatten och djur Ökning 1°C perioden 1991-2014 jämfört med perioden 1961-1990. 4-6°C varmare 2100 enligt RCP 8,5. 10-20 dagar långa värmeböljor 2100 enligt RCP 8,5. Värmestress för människor och djur Störst ökning av temperaturen vintertid

Förändrade nederbördsmönster - effekter och konsekvenser Smittspridning och förorening av dricksvattentäckter vid extremt väder Lokala översvämningar vid skyfall 15-40 % ökad årsnederbörd Ökad erosion längs vattendrag och raviner. Skred, ras, slamströmmar. Vägar och järnvägar behöver skyddas. Alltmer nederbörd faller som regn istället för snö Generellt störst ökning under vinter och vår Problem med fukt och mögel 15-40 % högre årsnederbörd 2100 enligt RCP 8,5. Ökning av intensiv nederbörd och skyfall Bräddning av avloppsvatten ut i sjöar och vattendrag

Hydrologiska förändringar - effekter och konsekvenser För hela Sverige ökar totala avrinningen med 5-25% framförallt i norra Sverige och under höst och vinter Översvämning, ras, skred och erosion skadar bebyggda områden och kulturmiljöer längs vattendrag Vanligare med låg markfuktighet sommartid Minskad avrinning i de redan idag relativt torra sydöstra delen av landet. Ökad vattenkraftproduktion? Omdimensionering? 5-25 % högre avrinning 2100 enligt RCP 8,5. Snötäcket minskar i mängd och tid Översvämningar på grund av långvarigt regn Minskade sommarflöden och ökad temperatur försämrar dricksvattenförsörjningen

Tips till varje kommun: Lägg gärna in egna klipp från lokalpress eller liknande kring tidigare rekord och extrema händelser samt deras konsekvenser! Detta kan hända igen – oftare och mer omfattande

Anpassning till framtidens klimat

“Tidsperioden innan klimatförändringarna blir påtagliga: ~ 100 år. Planeringshorisonten i mänskliga system: < 20 år. Paradoxen: Klimatförändringar är långsamma jämfört med tidsplaneringen i mänskliga system, men på grund av minnet och trögheten i klimatsystemen måste vi agera snabbt för att minimera de framtida problemen. " (Fritt översatt citat av Johan Kleman, Professor Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet)

Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden. Att arbeta med klimatanpassning kostar både tid och pengar. Men att inte arbeta med klimatanpassning kostar också tid och pengar. Vill er kommun investera i proaktivt och förebyggande arbete? eller vill ni arbeta reaktivt och akut?

Kommunen är den lokala klimatanpassaren och alla verksamheter berörs! Därför behövs ”action” på kommunal nivå För att proaktiva beslut möjliggör mindre krishantering och synergier vid investeringar För att näringslivet är beroende av fungerande infrastruktur För att säkerställa dricksvattenförsörjningen För att undvika översvämmad bebyggelse För att värmeböljor leder till heta skolgårdar och alltför varma förskolor ökad ohälsa och dödsfall bland kommunens gamla För att kommunen ska vara attraktiv att bo i! Kommunen är den lokala klimatanpassaren och alla verksamheter berörs!

- ett verktyg för att stödja kommunernas klimatanpassningsarbete

Innehåll Del 1: Väder och klimat Klimatförändringar Del 2: Klimatförändringar i respektive län Del 3: Konsekvenser Klimatanpassning Detta är del 3 av en presentation uppdelad i tre delar.

2018-01-17 TACK! Del 3 av 3