Anders Roth, ansvarig hållbar mobilitet IVL Sänkt p-tal som drivkraft för attraktiv stadsbyggnad och hållbar mobilitet Anders Roth, ansvarig hållbar mobilitet IVL Jag ska berätta för er om valda delar av en pågående studie där vi sammanställer erfarenheter från nybyggnadsprojekt med låga parkeringstal.

SÄNKT P-TAL SOM DRIVKRAFT Sänkt p-tal som drivkraft för attraktiv stadsbyggnad och hållbar mobilitet Finansiär: Trafikverket Utförare: IVL och Koucky & Partners Projektmål: Identifiera och studera projekt med låga p-tal i Sverige och övriga Europa Sammanställa erfarenheter och slutsatser från projekten Analysera kring framgångsfaktorer, hinder och drivkrafter för att minska parkeringsbehovet vid nybyggnation Parkeringstal, alltså hur antalet parkeringsplatser per nybyggd lägenhet, är en viktig faktor vid stadsutveckling och vi ser en stor efterfrågan från kommuner och byggherrar kring just låga p-tal. Hur mycket kan man sänka? Under vilka omständigheter fungerar det och vad blir effekterna? IVL och K&P har därför initierat en studie, med finansiering från Trafikverket, där vi har velat gå tillbaka till de tidiga projekten med avsiktligt sänkta p-tal, som varit klara och inflyttade ett tag. Vad hände sen? Vilka erfarenheter och slutsatser finns från de här projekten som vi kan ta med oss i vårt arbete framöver? Vi har sammanställt befintlig information och i viss mån kompletterat med intervjuer, men vi har inte gjort egna utvärderingar av projekten.

SÄNKT P-TAL SOM DRIVKRAFT Om projekten 8 svenska 4 utländska Byggda från sent 90-tal och framåt Främst bostäder Här ser ni den geografiska spridningen av projekten. Totalt är det 8 svenska och 4 utländska projekt. Samtliga är byggda under 2000-talet eller sent 90-tal. Majoriteten är bostadsprojekt, i form av stadsdelar eller enstaka kvarter. Två projekt består främst av kommersiella fastigheter med handel och arbetsplatser.

SÄNKT P-TAL SOM DRIVKRAFT P-tal 0 bpl/lgh P-tal 1 bpl/lgh P-tal 0,5 bpl/lgh Klippern 4 (0) Florisdorf (0,1) Stellwerk 60 (0,26) Almedals Terrasser (0,33) Kvillebäcken (0,53) Norra Djurgårdsstaden (0,5) Porslinsfabriken (0,57) Hammarby Sjöstad (0,65) Fullriggaren (0,8) Vauban (0,5) Om vi börjar med bostadsprojekten, så ser ni här ungefär vilka p-tal det handlar om, det sträcker sig från 0 till 0,8 p-platser per lägenhet. Tre projekt skiljer sig från de övriga genom att vara i stort sett bilfria. Dom har noll eller nära noll parkeringsplatser och har till skillnad från de andra projekten tydligt marknadsfört sig som bilfria. Sänkt utifrån kommunens ordinarie p-tal Lägre än liknande områden i andra städer Europeiskt/svenskt perspektiv

Förutsättningar för hållbart resande SÄNKT P-TAL SOM DRIVKRAFT Förutsättningar för hållbart resande Centralt läge (< 5 km från centrum) God tillgänglighet med kollektivtrafik, cykel och gång Bilpool Varierande åtgärder på fastighetsnivå I princip alla områden har byggts utifrån mål eller ambitioner om att det ska gå lätt att resa hållbart. Dom ligger alla relativt när centrum och har goda förbindelser med gång, cykel och kollektivtrafik både till och inom områdena. I flera fall har man förstärkt kollektivtrafiken eller annan infrastruktur ytterligare. Bilpool finns i samtliga områden, i vissa fall har det inte funnits från början utan tillkommit senare. Åtgärder på fastighetsnivå handlar främst om goda cykelparkeringsmöjligheter, i något fall har man haft betydligt fler med cykelverkstad, lastcykelpool och så vidare. Det har överlag varit ganska begränsat med sådana åtgärder i de här tidiga projekten.

Resvanor och bilinnehav SÄNKT P-TAL SOM DRIVKRAFT Resvanor och bilinnehav Överlag hög andel hållbart resande Lägre bilinnehav än i jämförbara områden Bilen används främst för fritidsresor Bilfria projekten bäst i klassen De utvärderingar som har gjorts är av väldigt varierande kvalitet och tillförlitlighet. Vi har velat fånga upp och ta med allt från forskningsstudier till enklare boendeenkäter. Överlag visar eller tyder samtliga på att det är större andel hållbart resande och lägre bilinnehav i områdena med låga p-tal än jämförbara stadsdelar/projekt. Vardagsresorna sker i väldigt hög utsträckning med gång, cykel eller kollektivtrafik, de som har bil använder den främst till fritidsresor. I de helt bilfria projekten får cykel en mer framträdande roll som flexibelt och individuellt transportmedel, men även bilpoolsanvändningen är högre. Det har inte varit möjligt att slå fast exakt vad dom här effekterna beror på. Det kan bero på p-talet tillsammans med de goda förutsättningarna för hållbart resande eller att de som flyttar till ett sånt här område är en typ av målgrupp som redan från början har mer hållbara resmönster eller tilltalas av den typen av livsstil. Du flyttar inte in i ett bilfritt område om du värdesätter din egna bil helt enkelt. De som flyttar in i de bilfria projekten har redan från början ett lågt bilinnehav, men minskar det ytterligare. Innan jag avslutar ska jag ta ett par konkreta exempel på projekt och vilka effekter man har kunnat påvisa.

Utländska projekt vs svenska SÄNKT P-TAL SOM DRIVKRAFT Utländska projekt vs svenska Starkare styrning och kontroll av bilinnehav och bilanvändning Högre/full kostnadstäckning av parkering Bilfrihet framhålls som en boendekvalitet Nr 1. Striktare avtal och styrmedel som ser till att intentionerna om bilfrihet/lägre bilinnehav följs och minskar risken för överspillseffekter: Avtal om försäkran att inte äga egen bil (Vauban, Florisdorf) Markreserver som de boende utan bil måste köpa in sig (Vauban) Nr 2. De som äger bil måste köpa en p-plats i gemensamma p-anläggningen till ett pris som motsvarar parkeringens fulla kostnad (Exempelvis Vauban, Stellwerk) Stellwerk60 i Köln 160 000/plats + 800 kr/månad Nr 3.Tydligare satsning på kvaliteter med bilfritt boende – att man får något, inte tar bort något. Blir tydligt vad fördelarna är för den målgrupp som redan reser mer hållbart. Bilfria kvarter eller starkt begränsad biltrafik (Stellwerk och Florisdorf helt bilfritt, Vauban endast gångfartstrafik och ingen parkering i området)

SÄNKT P-TAL SOM DRIVKRAFT Florisdorf (p-tal 0,1) Wien, Österrike 244 lägenheter (hyres/ägande) Bilfrihet försäkras i avtal med boende Insparade medel från parkering lades på förhöjd standard och extra boendekvaliteter (gym, bastu, takterrass, barnaktivitetsrum m.m.) Florisdorf I Wien byggdes klart 1999 och är ett av de projekt som har utvärderats mest. Sänkte p-talet med 90%.

SÄNKTA P-TAL OCH EFFEKTER Florisdorf (p-tal 0,1) (Ornetzeder et al. 2007) Färdmedel/resebeteende Bilfria området Florisdorf Jämförelseområdet Cykling, användning av cykel under minst 200 dagar år 2003 (andel av invånarna) 36% 9% Äger årskort för lokaltrafiken (andel av invånarna) 48% 24% Använde inte bil alls under 2003 (andel av invånarna) 55% 30% Har använt bilpool eller hyrbil under 2003 (andel av invånarna) 49% 0,8% Genomsnittlig reslängd med bil per hushåll under 2003 (i km) 700  10 979 Florisdorf har utvärderats av en grupp europeiska forskare. Här ser ni en jämförelse mellan ett närliggande bostadsområde. VI ser att de boende I Florisdorf använder cykel och kollektivtrafik i väsentligt högre utsträckning. Allra störst skillnad ser vi I användningen av bilpool och vanlig bil, där man reser en tiondel av vad man gör I referensområdet. Det visar som jag sa tidigare att vi ser stora effekter med de bilfria områdena.

SÄNKT P-TAL SOM DRIVKRAFT Sihl City Förutsättningar: Central läge, god tillgänglighet Ca 50-70% reduktion av p-talen Tak för max antal bilresor P-avgift 20 kr/timme Effekter: Mål: 40% bilresor Utfall: 30% bilresor Sihl City är ett stort handels- och kontorscentrum i Zürich, Schweiz med butiker, restauranger, biograf osv. När det här byggdes för omkring tio år sen förhandlade staden fram en kraftig sänkning. Mall of Scandinavia 100 000 kvm har 4000 platser. Frölunda Torg 75 000 kvm, 3 000 p-platser. Sihl 850 p-platser. Staden har satt ett tak på antal tillåtna bilresor per dag och timme, Ca 400 000 kr i böter om taket överskrids. Samtliga p-platser är avgiftsbelagda, kostar 20 kr/timme, så i praktiken ingen arbetsplatsparkering. Mål om max 40% bilresor. Idag sker endast 30% med bil.

Porslinsfabriken (p-tal 0,57) SÄNKT P-TAL SOM DRIVKRAFT Porslinsfabriken (p-tal 0,57) VTI-studie visar att: Mer än var femte boende går och reser kollektivt oftare (jämfört med före inflytt i Porslinsfabriken) 20-25% anger ett lägre bilinnehav och lägre bilanvändning pga begränsade parkeringsmöjligheter För större effekt på resvanor och bilinnehav kunde p-talet varit ännu lägre (Hrelja et al 2016) Ett kvarter med 500 bostadsrätter. Nära Backaplan. Färdigställdes 2010-2012. Porslinsfabriken i Göteborg har utvärderats av VTI just avseende parkeringsnormens effekter på de boendes resvanor och bilanvändning. Studien visar att de boende har förändrat sitt resande och sitt bilinnehav i en mer hållbar riktning efter flytten till Porslinsfabriken. Däremot kan man inte vara säga att det finns ett säkert orsakssamband mellan resvanorna och det låga parkeringstalet (utan skulle kunna bero på andra orsaker som exempelvis bättre tillgång till kollektivtrafik och närhet till service.) Överlag upplever de boende med det här p-talet ingen brist på parkering, eftersom det finns gott om parkering i närområdet.

SÄNKT P-TAL SOM DRIVKRAFT Drivkrafter Aktör Identifierade drivkrafter för sänkt p-tal Kommun/stad Förtätning Luftkvalitet Trafikvolymer Hållbarhetsmål Att vara föregångare Exploatör Ekonomi Efterfrågan Hållbarhetsprofil Målgrupp Attraktivt boende God tillgänglighet utan bil Mobilitetsleverantör Utökad marknad Dessa har vi totalt sett identifierat i våra projekt, men i varje projekt är dessa representerade i olika hög grad. Kommunerna… Exploatörerna.... Ekonomi. Marknadsanpassning. Man ser att det finns en efterfrågan på bostäder utan så mycket p-platser och att det saknas betalningsvilja att betala full kostnadstäckning för nya p-platser i garage. Olika aktörer har delvis olika drivkrafter, men i bästa fall samverkar dessa och leder fram till lösningar som funkar för alla Sihl city– verktyg för att inte överskrida MKN

SÄNKT P-TAL SOM DRIVKRAFT Framgångsfaktorer En kombination av faktorer som möjliggör god tillgänglighet och ett vardagsliv utan egen bil Ett tydligt och samlat koncept riktat till ”rätt” målgrupp Parkeringskostnad som ett styrmedel Avtal som tydliggör ansvarsfördelning mellan aktörerna Samlade parkeringsanläggningar för effektivt nyttjande

SÄNKT P-TAL SOM DRIVKRAFT Utmaningar Inte bråka (om parkering) Tydliga processer för parkering och mobilitetslösningar Helhetsperspektiv på parkering som inkluderar närområdet Avtals- och planfrågor Uppföljning och utvärdering Det här med samsyn är en utmaning, man ser på parkering väldigt olika från olika håll eftersom det inte finns något tydligt rätt eller fel, utan är en bedömningsfråga. Vi ser tex. i flera projekt hur staden är en tydlig bromsande kraft vid utveckling av projekt med låga p-tal. Men i vissa fall en pådrivare och möjliggörare. Även inom staden kan finnas tydliga motsättningar mellan exempelvis Trafikkontor och Stadsbyggnadskontor. Problematiskt med likabehandling i det här skedet, det ändrar sig från år till år – blir dyrt och frustrerande för exploatörer Vi ser att full kostnadstäckning har påverkan på efterfrågan av parkering. I svenska städer går man mot att sträva efter högre kostnadstäckning och att inte slå ut kostnaden på samtliga lägenheter. Då blir priset väldigt högt, vilket kan skapa överspillseffekter om parkering runtomkring är billigt. Blir en dominoeffekt. Absurt att tvingas bygga p-platser som ingen vill ha till priset som det faktiskt kostar. Vi ser att projekten utvärderas i olika hög grad och på olika sätt. Viktigt för framtiden att projekt utvärderas och att kunskapen kommer alla till del.