Bra hagar för hästen och miljön

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Livet på bondgården Sjövik -berättat av kossan Linda.
Advertisements

Pilotprojektet Greppa fosforn Anuschka Heeb Länsstyrelsen Östergötland
Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Kretslopp av växtnäring - möjigheter och risker
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Betesmodulen inom Greppa Näringen Jens Fjelkner Nötköttsrådgivare Skånesemin.
BEFOLKNING Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor –
Bilder om erosion - underlag till fosforstrategi
Ryggradslösa djur.
Dränering och växtnäring
Internationell Utblick
DAGENS LEKTION Dagens ”Varför är ni här?” Filmvisning av Älskade kött
MILJÖ.
Ämneskommitté Vatten Välkomna till en mötesplats för att synliggöra kunskapsbehov och för att främja samverkan i fältförsöksverksamheten inom områdena:
Miljö.
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Varuinformationsblad
Biologisk mångfald.
Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)
Huvudet är det allra viktigaste du har.
Åtgärder i vattendraget dikning etc. Åtgärder i sjöar Utfiskning av skräpfisk Inplantering av rovfisk.
DJUR del 3.
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade.
Hållbar utveckling Hållbar utveckling är hur vi ska kunna fortsätta med att exempelvis få rent vatten utan att det förstör för andra människor på våran.
Förluster av bekämpningsmedel och fosfor genom yterosion En bilddokumentation av Henrik Nätterlund HIR Malmöhus i samarbete med Örjan Folkesson, SJV.
Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –
Hur individer lever tillsammans i ett organismsamhälle
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Grupparbete Frågeställningar beroende av hur ett lantbruksföretag har valt att organisera sig Exempel 1: Två djurhållare på samma fastighet som tillsammans.
Att arbeta med Greppa Näringen Katarina Berlin Thorell, Hushållningssällskapet Sjuhärad.
1. Begränsad klimatpåverkan
Orienteraren värnar allemansrätten Offensiv orientering Vägval till glädje och framgång Oktober 2012.
Jordbruk i Sverige och Australien
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
ATT ÖVERLEVA VINTERN Små däggdjur som exempelvis möss, sorkar och lämlar lever under vinter i små gångar under snön. Detta för att skydda sig mor kylan.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
Planläggning och djur i bebyggelse Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten.
Miljömålen och förorenade områden
Miljömålen – regional dialog Amanda Palmstierna miljömålsamordnare.
Evolution Sid
FÖRSURNING I molnen bildar svavlet och vattnet svaveldioxid och ibland svavelsyra I röken från industrin finns det svavel-föreningar. Det sura regnet faller.
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Lantbrukets hänsyn vid stallgödselspridning Johannes Eskilsson Regelenheten, Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket
Miljö.
Mullvad Mullvaden är ett djur som inte tycker om människor. Mullvaden är perfekt anpassad till ett liv under marken i gångar.
Ekologi- Äta och ätas Ekologi - läran om hur organismer samspelar och påverkar varandra. Ekosystem – organismerna som lever i ett speciellt område. Kan.
– levnadsmiljöer försvinner
Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.
ALLEMANSRÄTTEN Orienteraren värnar allemansrätten
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Naturresurser En resurs från naturen som vi kan använda oss av.
Presentation om hösten
Exempel på elevsvar uppgift 1
Johan Malgeryd, Katarina Börling och Anuschka Heeb, Jordbruksverket,
, Carin Clason1 Att utnyttja betestillgången på bästa sätt Falkenberg Carin Clason Hallands Husdjur.
Han delade på 1700-talet in alla levande varelser i olika grupper. Då utgick han från två huvudgrupper som han kallade RIKEN.  Växtriket  Djurriket.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Slammet som resurs – Käppalas arbete för att sluta Kretsloppet Cecilia Bertholds.
Miljö kemi.
Det här är också teknik Leksaker, musikinstrument, teknik inom jordbruket och hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning.
Naturresurs; Odlingsmark
Varierad PK gödsling Hur?.
Vi driver omställningen
Blommande fältkanter Dessa bilder hör till film och lärarhandledning som du hittar på Goodlas hemsida Där finns mer information.
Ekologi: Östersjön.
Rådgivarnas kompetens
Energiförsörjningen och miljön

Presentationens avskrift:

Bra hagar för hästen och miljön Dessa bilder hör till film och lärarhandledning som du hittar på Goodlas hemsida www.slu.se/Goodla/. Där finns mer information

Med bra lagring och återförsel till odlingen blir hästgödseln en resurs istället för miljöproblem Växtnäringsinnehåll i gödseln från en häst, kg/år Kväve Fosfor Kalium Fritidshäst 48 9 58 Tävlingshäst 61 11 67 Ponny 33 6 42 Bild 1. Hästgödseln innehåller växtnäring som kan bli en resurs när den återförs till odlingen. På många hästgårdar finns inte odling inom gården. Då behöver man hitta annan odlingsmark där gödseln kan spridas Från ”Hästgödsel –en naturlig resurs” Jordbruksinformation 7:2006

Bild 2. Den blöta årstiden är ett problem för alla djur som går ute Bild 2. Den blöta årstiden är ett problem för alla djur som går ute. Vegetationen kan skadas i hästtäta hagar och vattenmättad mark söndertrampas lätt. Jorderosion och ytavrinning kan leda till miljöbelastning, särskilt med fosfor, och otrevlig miljö för häst och skötare. Foto: Pär Aronsson och Markus Hoffmann

Åtgärder för hästens hälsa skyddar också miljön Bättre hästhälsa Friskare miljö Annat positivt Anpassa foderstat efter hästens behov Mindre risk för fetma, kolik och fång Mindre näring i gödseln betyder mindre risk för läckage till miljön Mindre kostnad för kraftfoder Motarbeta söndertramp och lervälling Bättre hovhälsa Minde risk för vrickningar och halkskador Mindre risk för ytavrinning och erosion av jord och gödsel Trevligare arbetsmiljö för häst och människa, renare hästar Mocka hagar och putsa beten Mindre infektioner av inälvsparasiter Mindre behov av avmaskning Mindre risk för fosforläckage Mindre risk att skada insekter i hagmarksmiljön Parasiternas resistensut-veckling bromsas Bild 3. Det finns flera anledningar att vårda rasthagen. Flera av åtgärderna som skyddar miljön är också viktiga för hästens hälsa och för att minska skaderisken.

Råd för små och stora rasthagar Dränera Mocka regelbundet Städa undan foderspill Stängsla och lägg skyddszoner längs vattendrag Bild 4. I den lilla rasthagen är det viktigt att förhindra ytavrinning av jord och gödsel, och också onödig upplagring av fosfor i de delar där hästen gödslar och äter. Diken och vattendrag kan behöva skyddas med stängsel och gräsbeväxta skyddszoner Foto: Helena Aronsson

Råd för sommarbeteshagar Putsa rator Flytta grindöppning och foderplats under säsongen Rotationsbete för att minska parasittrycket och vårda betet Bild 5. Hagen med sommarbete behöver skötas för att utnyttja betet på bästa sätt och för att minska trycket av inälvsparasiter som sprids med gödsel Foto: Pär Aronsson