Metastudie följeforskning ERUF Seminarium Stockholm 15 december 2011 Erik Jakobsson APeL FoU

Uppdrag: En forskningsstudie baserad på projektföljeforskningen i Regionalfonden Lärdomar och resultat från projekten? Leder projekten till långsiktiga effekter? Vilka skillnader ger olika projektstrategier när det gäller resultat och långsiktiga effekter? Vilken karaktär har följeforskningen, hur används den och vilken påverkan har den på projekten? Metod: En systematisk genomgång av 40 slutrapporter från följeforskningen kompletterat med ytterligare 20 utvärderingsrapporter och sju illustrativa fallstudier Projektgrupp: Erik Jakobsson, Mats Fred, Lennart Svensson, Josefin Aggestam

Ett övergripande resultat av studien När vi analyserat ett ganska omfattande material har vi sett flera intressanta exempel på följeforskningsuppdrag som varit avgörande för att hantera brister i projekt och innovationsmiljöer, vilket positivt påverkat resultat och effekter

Utförare av följeforskningen 1.Egenkonsult/litet konsultföretag 10(23%) 2.Stort konsultföretag 19(43%) 3.FoU-verksamhet 3(7%) 4.Universitet/högskola 8(18%) 5.Annan 4(9%)

Vilken karaktär har följeforskningen? 1.Följeforskning som följer processen men utan interaktivitet 10(24%) 2.Följeforskning med interaktivitet under största delen av projektperioden 20(48%) 3.Summativ utvärdering med tyngdpunkten mot slutet av projektperioden 12(29%)

Vilken karaktär har följeforskningen? 1.Följeforskningen är processtödjande 10(24%) 2.Följeforskningen är kritiskt utvärderande 15(37%) 3.Följeforskningen är både processtödjande och kritiskt utvärderande 16(39%)

Vilken karaktär har följeforskningen? 1.Beskrivande 26(59%) 2.Empirigrundad analys 32(73%) 3.Teorigrundad analys 17(39%)

Vilket fokus har följeforskningen? 1.Fokus på aktiviteter och utfall 22(50%) 2.Fokus på kortsiktiga resultat 36(82%) 3.Fokus på långsiktiga effekter 21(48%) 4.Fokus på multiplikatoreffekter 2(5%)

Behandlar följeforskningen de horisontella kriterierna Jämställdhet, Integration och mångfald samt Miljö? 1.I hög grad 8(18%) 2.I någon mån 18(41%) 3.Inte alls

Ger följeforskningen svar om projektets måluppfyllelse? Instämmer absolut Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer absolut inte Svar Följeforskningen svarar på huruvida projektet levt upp till de huvudsakliga målsättningarna och syftet med projektet 26 (60%) 14 (33%) 2 (5%) 1 (2%) 43/48 (90%) Följeforskningen svarar på huruvida projektet levt upp till de övergripande målen med programmet och den nationella strategin 0 (0%) 6 (14%) 7 (16%) 31 (70%) 44/48 (92%)

Har följeforskningen bidragit till lärande? Instämmer absolut Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer absolut inte Svar Följeforskningen har genererat ett lärande i projektet och bland projektets intressenter 5 (15%) 18 (55%) 7 (21%) 3 (9%) 33/48 (69%) Följeforskningen har genererat ett lärande i en vidare krets av relevanta aktörer 1 (3%) 4 (12%) 17 (53%) 10 (31%) 32/48 (67%) Följeforskningen har lämnat bidrag i en offentlig debatt på området 3 (10%) 13 (42%) 14 (45%) 31/48 (65%)

Har följeforskningen bidragit till förändringar? 1.På projektnivå 19(45%) 2.På programnivå 0(0%) 3.I den offentliga debatten 1(2%) 4.Frågan diskuteras ej 23(55%)

Behandlar följeforskningen frågor om projektorganisering, ägarskap och styrning? 1.I hög grad 9(20%) 2.I någon mån 17(39%) 3.Inte alls 18(41%)

Finns det ett aktivt ägarskap? 1.I hög grad 2(5%) 2.I någon mån 9(21%) 3.Inte alls 5(12%) 4.Frågan diskuteras ej 27(63%)

Finns det en styrgrupp som styr? 1.I hög grad 3(7%) 2.I någon mån 11(25%) 3.Inte alls 7(16%) 4.Frågan diskuteras ej 23(52%)

Vilket fokus har projektet? 1.Entreprenörskap och nyföretagande och/eller företagsutveckling 19(43%) 2.Innovationer, innovationssystem och kluster 18(41%) 3.Regional attraktivitet 7(16%) 4.Annat 0(0%)

Vilken karaktär har samverkan inom projektet? 1.Triple Helix 21(55%) 2.Utvecklad Triple Helix, som inkluderar facket och/eller den sociala ekonomin 1(3%) 3.Annan karaktär 16(42%)

Vilken karaktär har samverkan inom projektet? Bedöm, utifrån slutrapporten, vilken aktörssfär som är dominerande i samverkan (om någon). 1.Offentliga aktörer 17(46%) 2.Akademiska aktörer 9(24%) 3.Näringslivsaktörer 3(8%) 4.Annan aktörssfär 0(0%) 5.Ingen aktörssfär är dominerande 8(22%)

Vilken karaktär har samverkan inom projektet? 1.Informell samverkan (oreglerad och frivillig) 6(18%) 2.Formell samverkan (förpliktigande och tvingande) 19(58%) 3.En kombination av ovanstående 8(24%) 4.Annan karaktär 0(0%)

Programlogik

Mekanismer som följeforskningen kan bidra till att ‘aktivera’ Mechanisms for sustainable change (Brulin & Svensson, 2012)

Tre illustrativa fall Projektet Syster Gudrun är ett samverkansprojekt mellan Landstinget Blekinge, Blekinge Tekniska Högskola, Affärsverken i Karlskrona och Karlskrona kommun. Ett fullskaligt lab för informationsteknik i sjukvårdsorganisationer har skapats. Projektet har framgångsrikt utforskat hur modern teknik kan göra hälso-och sjukvården mer tillgänglig och samtidigt effektivisera och höja kvaliteten på vård och omsorg. Projektet har satt Blekinge på kartan som en intressant region när det gäller IT i vård och omsorg. Projektet är också ett exempel på påverkan från följeforskningen när det gäller aktivt ägarskap, organisation och styrning. Initialt i projektet fanns en dysfunktionell styrgrupp. Detta förändrades med tiden och styrgruppen fick en annan sammansättning, vilket hade stor inverkan på det totala resultatet av projektet och gjorde det möjligt att implementera resultat hos de deltagande organisationerna.

Tre illustrativa fall UMIT är ett strategiskt projekt initierat 2009 av Umeå universitet inom fokusområdet tillämpad IT. UMIT Research Laboratory är en miljö för forskning inom datavetenskap och teknik med fokus på industriella tillämpningar och simuleringsteknik. Projektet har gjort det möjligt att föra samman forskare i ett nytt forskningslab, som öppnade i maj 2011. Projektet har uppnått betydande resultat, t.ex. i termer av nya affärsmöjligheter, produktutveckling och ökad konkurrenskraft. UMIT också tjänar som ett exempel på hur ett projekt kan använda följeforskningen för att få kunskap inom områden där kunskap saknas, i syfte att föra projektet i önskvärd riktning. Utvärderarna genomförde en studie av miljöer som liknar UMIT, med fokus på samverkansfrågor och vad som krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet. Studien och rekommendationerna från följeforskarna blev en grund för förändring och utveckling.

Tre illustrativa fall Projektet FindIT syftar främst till att stärka konkurrenskraften hos företag som arbetar med industriell IT i Gävleborgsregionen. Ett befintligt kompetenscentrum vid teknikparken Sandbacka park: FindIT - Forum for Industrial IT-solutions - har som ett resultat av projektet utökat sina kontakter med små och medelstora företag både kvantitativt och kvalitativt. Det övergripande målet för projektet var att stärka konkurrenskraften genom smartare och mer effektiva lösningar för affärssystem. FindIT illustrerar tydligt hur utvecklingsinriktat lärande kan uppnås genom följeforskning. Följeforskarna har bidragit till en ny förståelse för vad som är viktigt i ett långsiktigt perspektiv. Detta har bl.a. inneburit att i projektet tydligt lyfta fram frågor om effektivitet och långsiktig konkurrenskraft för de små och medelstora företagen istället för att fokusera främst på indikatorer i form av nya jobb och företag.

Diskussionsfrågor Vad krävs för att följeforskningen ska kunna göra skillnad när det gäller resultat och effekter – av projektet, av finansiären, av följeforskaren själv? Vilket fokus bör följeforskningen primärt ha – projektet, programmet, nationella strategin, Europe 2020? Ska följeforskning på projektnivå främst vara en ’affär’ mellan projektet och följeforskaren, som det är idag?