Funktionshinder och rehabilitering

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Framtidens trygghetsboende
Advertisements

Läggdags - Om sömn hos barn med funktionshinder
Välkomna till Masterutbildningen
Ingen överraskning! •Arbetslöshet leder till ohälsa hos både kvinnor och män •Anne Hammarström, professor •Inst Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet.
CLAVIS Delaktighet i samhället SKL Varför CLAVIS? 2007 års översyn av insatser visade tydligt att brukare i Halmstad tyckte att det viktigaste.
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet
Arbetsförmedlingens uppdrag för personer med funktionsnedsättning
Vad säger WHO? Birgitta Brännström Forss Kristianstads kommun
Kultur för alla – gäller det mig
Brukarinflytande Skövde 16 april. Innehållet idag  Vad är brukarinflytande?  Hur kan vi göra? Skövde 16 april.
Arbetslivsintroduktion
Tankar kring utsatthet vid funktionshinder
Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon
Möjligheter till arbete med hjälp av kognitivt stöd ?
Uppsatsförslag Åsa-Karin Engstrand, docent Företagsekonomi
Handikapp&Habilitering
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap initierar och finansierar grundläggande och behovsstyrd forskning för.
Att tidigt upptäcka barn i behov av särskilt stöd
Barn i stan Kritiska punkter för barns delaktighet i planeringen
Pilotgruppens egna erfarenheter från studiegruppen våren 2009
Stöd i vardagen till psykiskt funktionshindrade - utgångspunkter
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Rapport från studiebesök Åsa Olsson, Sune Hemmingsson, Lisa Ask
Aktivitetsersättningen I november 2010 uppbar personer ersättningen. År 2007 var det personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste.
Psykolog utan gränser, september 2013
KUR-projektet … Satsningen ska också underlätta samarbetet organisationerna emellan genom att; förtydliga begrepp och ansvarsområden utveckla.
Utbildning ICF som redskap vid samverkan
”En livsförvandlande resa” ”En livsförvandlande resa” Tolvstegsinspirerad behandling för personer med Tolvstegsinspirerad behandling för personer med Stressrelaterad.
Behöver den lokala samverkan stärkas och kompetensen inom psykisk ohälsa utvecklas? KUR- projektet ger möjligheten! KUR-projektet vänder sig till anställda.
TUNA-projektet.
Luleå 4 juni 2012 Arbetsförmedlingen och Arbetsintegrerande sociala företag.
Institutionen för hälsa vård och samhälle / I Hallström/ Kick off/ FORSKNINGSPLATTFORMEN, Handikappvetenskap med inriktning habilitering Eva.
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
Tillgänglighet och delaktighet för personer med fysiska funktionsnedsättningar – paradoxer och moraluppfattningar i socialt arbete Docentföreläsning.
Från riktlinjer och evidens till förebyggande i praktiken Matti Leijon, MPH, PhD Forskningskoordinator Centrum för primärvårdsforskning (CPF) Region Skåne.
Arbetslivsinriktad rehabilitering på Arbetsförmedlingen
Miljöundervisningens traditioner Ph.D Per Sund, Member of The Institute for Research in Education and Sustainable Development, IRESD Uppsala.
Expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning - En del av KB:s nationella inflytandestruktur.
International Classification of Functioning, Disability and Health
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Handikapp & Habilitering
Säkerhet & Samhälle Vt 2007 Rosersberg Burden of disease (incl. injuries) Föreläsning Leif Svanström.
Vilket värde har inspektörernas värderingar för värdet av tillsynen i socialtjänsten? Eva Hämberg Doktorand Socialt arbete Högskolan Dalarna SVUF konferens.
JÖRGEN LUNDÄLV INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE HUR KAN FORSKNING OCH UTVÄRDERING AV FUNKTIONSHINDERPOLITIKEN UTVECKLAS? Föredrag vid Internationella Funktionshindersdagen.
AFS 2015:4 Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö Minska den arbetsrelaterade ohälsan.
Funktionshinderforskning Föreläsning 10 februari 2011, SQ1135, Fysiskt funktionshinder och långtidssjukdom – livsvillkor och sociala sammanhang.
Västra Götalandsregionen ska bidra till att personer med funktionsnedsättning kan delta i samhällslivet, få möjlighet att påverka sin livssituation och.
Parents’ experience of living with and caring for an adult son or daughter with schizophrenia at home in Ireland: a qualitative study Tema 1 Särskilja.
Funktionshinder och rehabilitering Föreläsning 2 februari 2011 Jörgen Lundälv.
Med avstamp i forskning mot evidensbaserad praktik Magnus Zingmark Leg arbetsterapeut Medicine doktor FoU-ansvarig Östersunds kommun.
Rehabiliteringskedjan. Ohälsotalet i februari ,4 32,1 41,2.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Tema 1 Maria Nyman Raimonda Bartkuté. “Patient´s dignity in a rehabilitation ward: ethical challenges for nursing staff” Studiens syfte: Undersöka hur.
Möjlighet till Egen Kraft!
Något att tänka på när man söker pengar
Psykisk hälsa Främsta orsaken till sjukfrånvaron i stora delar av västvärlden 45 % av pågående sjukskrivningar i Sverige (70 miljarder kronor) Nedsatt.
Kvalitetsgranskning och forsknings etiska principer
Framtidsland Umeå Agneta Tjernström.
Psykiskt funktionsnedsättning
Delaktighet, tillgänglighet och brukarmedverkan (patient involvement) i forskningen - exempel på funktionshinderforskning Jörgen Lundälv, docent Institutionen.
DIFFUS VARAKTIGHET: LSS-handläggares upplevelser av möten med trafikskadade i kommunerna - en enkätundersökning Jörgen Lundälv, universitetslektor i socialt.
Ord, begrepp och nomenklaturer inom funktionshinderområdet
Varför en satsning på psykisk hälsa?
Välkommen till Habiliteringscentrum Västmanland
Utvidgad SIP – ”Jobb SIP” Samordnad individuell plan
Vardag i balans (ViB).
Utvidgad SIP Samordnad individuell plan
Workshop inför eventuell projektansökan till ESF
Presentationens avskrift:

Funktionshinder och rehabilitering Föreläsning 2 februari 2011 Jörgen Lundälv

Rehabiliteringsprocess Innebörden: viktigt att individen är delaktig i att utforma de olika rehabiliteringsmålen och genom sina egna handlingar försöka uppnå dessa mål.

Funktionshinder & utbredning Nedsatt syn. Sammanlagt 1,5 procent av den vuxna befolkningen har nedsatt syn och det är vanligast bland de äldsta. 26 000 personer har enbart detta funktionshinder och ytterligare närmare 80 000 personer har nedsatt syn i kombination med annat funktionshinder. Denna grupp reser sällan med kollektiva färdmedel.

Funktionshinder & utbredning Nedsatt hörsel. Detta är det vanligaste funktionshindret och närmare 700 000 personer har enbart nedsatt hörsel. Tillsammans med de personer som har flera funktionshinder varav detta är ett, har omkring 850 000 personer eller 12 procent av den vuxna befolkningen nedsatt hörsel. Personer med nedsatt hörsel, i alla åldrar, har i stort sett samma resvanor som jämnåriga icke funktionshindrade.

Funktionshinder & utbredning Rörelsehinder. Mer än 400 000 personer, 6 procent, i landet är rörelsehindrade. Cirka 175 000 av dem har dessutom ytterligare funktionshinder. Rörelsehinder är det funktionshinder som främst drabbar de äldsta. Hälften av de rörelsehindrade har behov av hjälpmedel för att förflytta sig. Rörelsehindrade reser sällan med kollektiva färdmedel.

Funktionshinder & utbredning Svår astma/allergi. Tre procent eller 210 000 personer av den vuxna befolkningen har detta funktionshinder. Antalsmässigt dominerar unga och medelålders den här gruppen. Före pensionsådern är det relativt ovanligt att personer med astma/allergi även har andra funktionshinder. Personer med enbart svår astma/allergi har i stort sett samma resvanor som jämnåriga icke funktionshindrade.

Forts. Viktigt med holistiskt perspektiv: a) för att motverka ohälsa b) sträva efter att utveckla individens inre resurser och aktiva handlingsförmåga c) ge möjlighet till att individen kan utveckla den egna livskvalitén.

Vilka aspekter ingår? a) tidens betydelse – sjukskrivningstidens längd, tidpunkt för när insatser sätts in b) forskning: sätt in resurser så snabbt som möjligt för att nå rehabiliteringsresultat c) innehållet: vad gör man? Vilka metoder används?

Begreppet rehabilitering Rehabilitering = återanpassning till samhälls- och arbetslivet

Rehabiliterinstyperna Medicinsk rehab Psykologisk rehab Social rehab Arbetslivsinriktad rehab

Rehabiliteringsansvaret En förskjutning har skett av rehabiliteringsansvaret i samhället: I slutet av 1980-talet hade försäkringskassorna ansvar för rehabilitering av långtidssjuka tillsammans med arbetsgivaren Idag: arbetsgivaren har större ansvar än tidigare

Litteraturtips Living with physical disability - Experiences of the rehabilitation process, occupations and participation in everyday life Författare: Maria Larsson Lund, Umeå universitet, doktorsavhandling i samhällsmedicin/rehabilitering, 2004

Bikupa Delaktighet och tillgänglighet är två viktiga begrepp. Läs sammanfattningen och studera matris 1 och matris 2. På vilket sätt kan delaktighet och tillgänglighet befrämjas? På vilka vis har de båda begreppen relevans för socialt arbete? Har ni några exempel att ge?

Litteraturtips Barriärer och möjligheter inom olika livsområden. Brukarupplevelser av tillgänglighet och delaktighet hos personer med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. (Slutrapport, 2009) Lindqvist, Rafael, Lundälv, Jörgen Inst för socialt arbete, Göteborgs univ.

Litteraturtips Borg,J (red.). (2006). Rehabiliteringsmedicin. Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Viktiga ”journals” på området Scandinavian journal of disability research Scandinavian journal of rehabilitation medicine Disability & Rehabilitation International Journal of Rehabilitation Research Psychiatric Rehabilitation Journal

Fler tidskrifter Psychosocial Rehabilitation Journal Journal of Rehabilitation Medicine Social Science & Medicine Scandinavian Journal of Public Health