Arbetsintegrerat lärande (AIL) vid Högskolan Väst/ Socialpedagogiska programmet Martin Molin Om högskolans regeringsuppdrag samt några olika definitioner av AIL Två modeller för att beskriva AIL respektive Socialpedagogik AIL-inslag i programmets första kurs (ISS100) Magnus Broström AIL-inslag i programmets andra kurs (MLU100) Lars A Svensson AIL-inslag i kursen Examensarbete i socialt arbete och socialpedagogik samt Magisterprogrammet Socialt arbete med inriktning mot AIL

Arbetsintegrerat lärande (AIL) vid Högskolan Väst/ Socialpedagogiska programmet På Högskolan Väst möts akademisk kunskap och arbetsliv. Vår kunskap, forskning och utbildning utvecklas i samspel med omvärlden, vilket berikar Högskolan Väst, våra studenter såväl som samarbetspartners och samhälle. Denna modell heter Arbetsintegrerat lärande – AIL (work integrated learning) och är vår akademiska profil. Det innebär att vår verksamhet alltid är samhällsrelevant, bygger på vetenskaplig grund och oftast har en koppling till arbetslivet. Sedan 2002 har vi dessutom ett regeringsuppdrag att utveckla arbetsintegrerat lärande. VISION 2020: Högskolan Väst fokuserar genom profilen Arbetsintegrerat lärande (AIL) kunskapsspridning och kunskapsgenerering lokalt och globalt i samverkan med omgivande samhälle. Nationellt är högskolan den ledande noden och internationellt en nyckelaktör inom Arbetsintegrerat lärande.

Arbetsintegrerat lärande (AIL) – några definitioner I dokumentet Ansökan om tillstånd att utfärda examen på forskarnivå inom området arbetsintegrerat lärande (AIL) framträder följande definitioner av AIL: ”Arbetsintegrerat lärande, AIL, kan som begrepp i vid mening innefatta allt lärande som på något sätt sker i samband med eller knyter an till aktiviteter som betecknas som arbete. Det behöver inte nödvändigtvis vara länkat till lönearbete, (…) [AIL] står för något som man på en arbetsplats vill underlätta. Det kan också vara förknippat med mer eller mindre tydligt uttalade mål om att underlätta visst lärande, exempelvis kompetensutvecklingsmål” (s 8). ”Utgångspunkten för AIL-området är människan som social, skapande, och lärande varelse. Sammanhang som ligger i fokus är människans aktiviteter (arbete) (…) och de relationer som skapas genom arbete (…) situationella och kontextuella praxisgemenskaper med frågeställningar om lärande och förändring” (s 9). ”Diskursiva och strukturella maktordningar länkat till samhällsförändring (…) förändrade villkor för lärande, kunskap och kompetensutveckling (…) kunskapsutveckling kopplat till teknologisering och samhällsförändring” (Ibid.)

Arbetsintegrerat lärande (AIL) vid Högskolan Väst/ Socialpedagogiska programmet En modell som åskådliggör AIL (Gill et al., 2016)

Arbetsintegrerat lärande (AIL) vid Socialpedagogiska programmet Science Work Academic discipline Education Juha Hämäläinen (2003) Juha Hämäläinen (2012) En modell som åskådliggör Socialpedagogik (Hämäläinen 2003; 2012)

Vid Högskolan Väst är arbetsintegrerat lärande (AIL) ett centralt begrepp som betonar ett nära samband mellan teori och praktik. Socialt och socialpedagogiskt arbete med inriktning mot arbetsintegrerat lärande utgår från studier av människor i socialt utsatta livssituationer, deras livsvillkor och erfarenheter. En utgångspunkt är betraktandet av människan som social, skapande och lärande varelse, relaterat till hennes villkor i samhälle och arbetsliv. Den verksamhetsförlagda utbildningen genomförs inom såväl privata som offentliga och civila sektorn i det sociala och socialpedagogiska arbetet. Inom flera av utbildningens kurser har vi inslag av fältförlagda lärsituationer där den studerande utvecklar praxisnära kunskap. Detta innebär att den studerande under sin campusförlagda del av utbildningen gör fältförlagda uppgifter i olika verksamheter för att därigenom kunna analysera och kritiskt diskutera olika teorier och kunskapsdomäner. Genomgående under utbildningen bjuds dessutom verksamhets- och yrkesföreträdare in för att diskutera, beskriva och utveckla de studerandes kunskaper om arbetslivets organisering och villkor i relation till de ämnen som studeras (Ur Utbildningsplan för Socialpedagogiska programmet HT17)

Programmets första år…

Arbetsintegrerat lärande (AIL) vid Socialpedagogiska programmet Exempel på AIL-upplägg i programmets första introduktionskurs Yrkesfält, brukare och forskning. Sal: F 316 9:00. Introduktion av dagen (Anette) 9:15 Maria-Magdalena Augustsson & Catarina Lundqvist Fältsekreterare, Trollhättan Stad 10:00 Reflektion i grupper 10:15 Frågor och diskussion 10:30 Paus 11:00 Maria Jylkkä, representant från brukarorganisationen Maskrosbarn 11:45 Reflektion i grupper 12:00 Frågor och diskussion 12:15-13:15 Lunch 13:15 Martin presenterar sin forskning 13:45 Anette presenterar sin forskning 14:15 Paus och reflektioner om Yrkesfältsperspektiv, brukarperspektiv och forskarperspektiv 15:15 Återsamling, återkoppling och avslut

AIL-inslag i programmets andra kurs (MLU100) I just delkurs 3 MLU100, livsvillkor, är tanken med kursen att ha människors livsvillkor och vardagsliv i fokus. Detta handlar om livsvillkor och vardagsliv som i någon mån och mening är problematiska. Hur kan studenterna se, förklara och förstå dessa villkor? En fördel är att studenterna kan inta flera olika positioner när de pratar om livsvillkor och vardag i socialt arbete. Det uppstår skillnader mellan dessa positioner där studenterna kan lära sig mer, men också att kunna se att samhället som människor lever i är komplexa. Efter kursen skall studenterna kunna se livsvillkor på flera olika sätt, kunna ställa fler frågor, och genom skillnaderna också kunna reflektera kritiskt runt de positioner studenterna ser. Utifrån en pedagogisk aspekt kommer studenterna att i studiegrupperna arbeta med ett socialt fenomen som de blir tilldelade och som de skall göra till sitt ”case”.

AIL-inslag i programmets andra kurs (MLU100)

Modell för analys av sociala problem i Perspektiv på sociala problem av Anna Meeuwisse & Hans Swärd (red.) 2013

Examensarbete: Arbetsintegrerat lärande för verksamhetsutveckling. Examensarbete i magisterprogrammet Socialt arbete med inriktning mot AIL Examensarbete: Arbetsintegrerat lärande för verksamhetsutveckling. Socialt arbete med inriktning mot AIL utgår från studier av socialt arbete i olika kontexter och verksamheter som riktar sig till människor i socialt utsatta livssituationer. I fokus står frågor om förändrade villkor för arbetets organisering, kunskap- och verksamhetsutveckling. Arbete definieras brett i kursen och omfattar olika former av såväl betalt som obetalt arbete, men också alternativa verksamhetsformer i gränslandet mellan arbetsliv och civilsamhälle till exempel organiserat arbete inom föreningsliv och ideell sektor.

Tre uppsatsexempel Att vara (i) ett yrke - En studie om formell och informell utbildning för verksamhetsutveckling (Lisa Hedman) – Examinationsseminarium 14 e November, 2017 Egen härd är guld värd. En studie om individer med missbruks- och boendeproblematik med insats i form av beroendestöd i hemmet (Rebecca Ahlroth) - Examinationsseminarium 14 e November, 2017 ”En kvinna ska ju inte missbruka” – En studie om kvinnligt missbruk och normativ genustvätt (Preliminär titel) (Thomas Andersson) – Förväntas bli färdig våren 2018

Kränkningar på sociala medier En del av ungdomars vardag En studie om ungdomars perspektiv på hur kränkningar på sociala medier kan förebyggas och motverkas Mikael Bergman Stefan Johansson

Examinationskurs på programmet - våren 2017 i Västervik Studenter och yrkesföreträdare träffas tillsammans med lärare. Yrkesföreträdare presenterar tänkbara uppsatsämnen (Februari 2017) Kickoff med studenter och lärare Grupphandledning Seminarier Uppföljning och yrkesföreträdare inbjuds. Studenter presenterar färdiga uppsatser (September 2017)

Litteratur: Theliander, J. m fl (red.)(2004). Arbetsintegrerat lärande. Lund: Studentlitteratur. Hämäläinen, J. (2003). The Concept of Social Pedagogy in the field of Social Work. Journal of Social Work, 3(1), 69-80. Hämäläinen, J. (2012). Social Pedagogcal Eyes in the Midst of Diverse understandings, Conceptualisations and Activities. International Journal of Social Pedagogy. 1(1), 3-16.