ADHD hos barn och unga Psykiatriveckan 2017 Karin Elardt psykolog Inger Myrlander specialistsjuksköterska BUP Höglandet

Hålltider 14.15 Föreläsning 15.15-15.45 Bensträckare 15.45-17.00 Föreläsning forts. Frågor välkomnas både under tiden och i slutet

Film https://www.svtplay.se/video/1116503/masha-och- bjornen/24-3-18-05?start=auto

Innehåll Lite fakta och historik Vad är det som krånglar? Vad kan du själv göra? Vad kan familjen göra? Vad kan vi i förskolan/skolan göra? Vad kan vi i vården göra? Tips Hur ser framtiden ut? Inger tar bilder om fakta historik Karin fixar krångel men svårigheter prevalens länder Inger tar motion, rutiner, kost, sömn osv hjälpmedel Familjen rutiner, inte ta personligt, lågaffektivt, 30%, inte ge upp, behandla olika Skolan självkänsla, få lyckas

Jägarna blir bofasta odlare

”Jordbrukaren” behöver Eftertänksamhet, hejda sina impulser. Lära av sina och andras tidigare erfarenheter och kunna ta med de erfarenheterna även i nya situationer. Planera för framtiden ibland flera år framåt om det blir dåliga år för skörden. Ha tålamod att vänta in resultat. Finnas kvar på samma plats även på långtråkiga dagar. Kunna hålla det långsiktiga målet framför sig även vid tråkiga rutinarbeten. Kunna stanna upp och utvärdera arbetet i stunden. Reflektera, självprata, se sig själv lite från sidan av. Kunna hålla både historien, nuet och framtiden aktuellt.

”Jägaren” behöver Snabba reflexmässiga beslut och handlingar. Uppmärksamma avikelser snabbt och låta uppmärksamheten fångas av detta. Lever i nuet. Tänka nytt, söka nya jaktmarker eller metoder. Våga prova det ingen tänkt på tidigare. Hyperfokusera på det som är intressant. Vara rörlig och beredd eller ”klubbad” i vila. Agerar först och tänka sen. Svårt att inte följa senaste, starkaste infallet även om det kan gå fel. Har svårt att ha med historien och framtiden pga. snabbheten mellan tankarna eller tanke och handling.

Historik Varit bra egenskaper i jägarsamhället som vår mänsklighet levt under större delen av vår tid Blev mer krångligt under jordbrukssamhället Ännu mer krångligt i dagens samhälle med många distraherande intryck som hjärnan reagerar på som det vore ett möjligt byte eller en fara. Handlar först… Uppmärksammades redan på 1700-talet när en del trots god begåvning inte orkade hålla uppmärksamheten på skoluppgifter Haft olika namn och förklaringar genom åren

Vad är ADHD och ADD? ADHD innebär problem med uppmärksamhet, impulskontroll och hyperaktivitet. Delas in i undergrupper - ADHD av kombinerad typ - ADHD med huvudsakligen uppmärksamhetsbrist (ADD) - ADHD med huvudsakligen impulsivitet/överaktivitet

Hur yttrar sig uppmärksamhetsproblemen Svårigheter: - att självständigt kunna planera, genomföra och slutföra uppgifter - att följa instruktioner - att vara uthållig vid uppgifter som inte upplevs lustfyllda. Ogillar ofta att utföra dessa - att hålla ordning på saker, få med sig rätt saker till rätt plats - att kunna återföra uppmärksamheten till det man höll på med om man tappar fokus - att vara uppmärksam en längre stund och inte störas av yttre stimuli. - att minnas instruktioner som presenterats i flera led och omvandla dessa till handling

Hur yttrar sig impulsiviteten Svårigheter - att låta bli att reagera på varje impuls - att stanna upp och tänka efter innan man agerar - att låta sig styras av tidigare erfarenheter, regler eller framtida konsekvenser - att planera och agera långsiktigt och målinriktat - att tåla motgångar och behärska sina känsloreaktioner

Hur yttrar sig hyperaktiviteten Svårigheter - att samla kraft och upprätthålla energi för en uppgift man inte är motiverad för - att hushålla med energin så den räcker - att styra och reglera aktivitetsnivån så det blir lagom och ändamålsenligt - att ”Gasa, bromsa, lägga in rätt växel”

ADHD/ADD är olika hos olika individer Har inget med intelligensnivå att göra, kan vara supersmart eller tillhöra särskolan och allt däremellan Är inget man får med åren men koncentrationssvårigheter som beror på andra saker kan tillkomma ex, vid trauma, skallskador, missbruk, depression. Har ofta bra och dåliga perioder, symtomen växlar över tid på samma person Vet vad som är fel men kan trots detta inte hejda sig, kan spontant säga saker innan de hinner tänka efter eller gör det som för stunden är mest lockande Aggressivitet är inte samma sak som ADHD, det är ett annat problembeteende som oftast har andra orsaker Alla är inte överaktiva och de överaktiva är inte detta jämt utan problem att reglera aktivitetsnivån på ett effektivt och målinriktat sätt är problem både vid ADD och ADHD.

Vad är grundkraven för att få diagnosen? För att erhålla diagnosen måste flertalet kriterier uppfyllas enligt DSM V. Problemen måste förekomma i två miljöer (hem/skola/arbete) Ska ha uppkommit före 12 års ålder Ska inte bättre kunna förklaras av andra orsaker. (ex ångest, trauma, social turbulens, somatiska förklaringar)

Utredning Utredning görs i team där både läkare, psykolog och kurator med kompetens kring problematiken ingår. Noga kartläggning av barnets svårigheter Kartläggning av familjens funktion Inhämtande av information kring barnets fungerande i förskola/skola. Neuropsykologisk testning Uteslutande av andra hypoteser.

Hur vanligt är det? Ser olika ut i olika länder. USA har en del delstater som har upp till 20% med diagnos Frankrike ligger betydligt lägre än Sverige Olika studier ger olika resultat men ca 5 % är vanligt och vanligare att pojkar får diagnosen än flickor Vanligare att få diagnosen om man är född sent på året, omognad i jämförelse med jämnåriga? ADD får ofta sin diagnos senare än ADHD för de har inte den hyperaktivitet som kanske är det som märks mest av omgivningen i tidiga skolår.

Vad krånglar? Att hålla kvar sin uppmärksamhet samt att dela uppmärksamheten Att reglera sina impulser (låta bli att göra och fortsätta göra) Att reglera aktivitetsnivån Att planera Att initiera Att organisera Att hitta kloka strategier Att byta spår = flexibilitet (kan vara både för mycket och för lite.)

Orsak och förklaringar Fortsatt outforskat Hög grad av ärftlighet Problem i samband med graviditet och förlossning Hjärnskador Förändringar i hjärnan i flera delar, men också i de delar av hjärnan som skickar signaler mellan olika områden.

Citat från vuxen med ADHD Att ha ADHD är som att ha erektionsproblem i huvudet. Om uppgiften är riktigt intressant och upphetsande blir man ”redo” och kan prestera. Men om uppgiften inte är särskilt intressant ”får man inte upp den” och kan inte prestera. I den situationen hjälper det inte hur många gånger man upprepar för sig själv att man måste, man borde, man vill. Det går inte eftersom det inte handlar om viljestyrka. Hämtat ur boken ”Ett nytt sätt att se på ADHD ..” av Thomas E. Brown

Tankar som stör

Tankar som stör

Exekutiva funktioner Exekutiva funktioner Organisera Prioritera Initiera arbete Aktivering Fokusera Skifta uppmärksamhet Fokusering Reglera vakenhet, arbetstempo Ansträngning Hantera frustration Affektreglering Emotion Minnesfunktioner Arbetsminne Framplockning av minnen Minne Självreglering Agerande

Förklaringsmodell nummer två Fritt tagen ur boken ”Exekutiva funktioner hos barn och unga” Fleischer och From, Studentlitteratur, 2016. Självbild = resultatet Exekutiva funktioner= genomföraren Basala färdigheter= verktyg Kognitiva funktioner Emotion Motoriska funktioner

Brister i exekutiva funktioner Alla har brister i sina exekutiva funktioner (varierande grad kräver olika mycket stöd). Förekommer vid flera diagnoser och psykiatrisk problematik. Utvecklas gradvis med åldern. Lägre grad av exekutiva funktioner kräver mer yttre kontroll (lilla barnet – tonåringen) Påverkar självbilden Problem med uppmärksamheten stör övriga exekutiva funktioner (arbetsminne, flexibilitet, målmedvetenhet)

Behov av styrning ålder Yttre kontroll Inre kontroll

ADHD i olika åldrar: Hur ser symtomen ut över tid? BARN, 3-6 ÅR Svårigheter i lek, social anpassning Motorisk överaktivitet, rastlöshet Trotsigt beteende Häftigt humör Motoriska svårigheter, verbala svårigheter

ADHD i olika åldrar: Hur ser symtomen ut över tid ADHD i olika åldrar: Hur ser symtomen ut över tid? BARN I SKOLÅLDER 6-12 ÅR Lättdistraherade Motorisk rastlöshet Specifika inlärningsproblem Aggressivitet Svårigheter med skolprestationer Svårigheter i relation med kamrater Lågt självförtroende

ADHD i olika åldrar: Hur ser symtomen ut över tid? UNGDOMAR 13-18 ÅR Svårigheter planera, organisera vardagen Svårigheter med koncentration Inre rastlöshet Hyperaktiviteten tenderar att minska eller ta sig andra uttryck, en del snarare underaktiva. Inlärnings- och beteende problem i skolan. Psykiska problem vanliga. Spänningssökande och risktagande beteende

Problem vid ADHD Skolsvårigheter Sociala svårigheter Ökad risk för trauma Ökad risk för normbrytande beteende Sviktande självkänsla Ångest och depression

Kan finnas samtidiga problem Trotssyndrom, Bipolär sjukdom Autism Depression, ODD/tvång Ångest, Läs- och skrivsvårigheter, mattematiksvårigheter, språkstörningar Tics, Tourettes syndrom

Vad kan jag som har ADHD/ADD göra? Ta reda på fakta om hur just du fungerar Hitta rutiner och ta hjälp av personer i omgivningen eller hjälpmedel för att påminna mig Motionera, forskning visar att belöningssystemet aktiveras av träning och symtomen minskar och det är lättare att lära sig saker. Effekten sitter i även efter motionspasset. Ät regelbundet även om du inte är hungrig, hjärnan behöver jämt blodsocker för fungera så bra som möjligt adhd/add är inget som går att skylla på men kan vara en förklaring till att du fungerar annorlunda Du är unik och ska vara stolt över det, hitta områden du trivs med där dina styrkor får utvecklas så du inte tappar självförtroende på vägen

Vad kan jag som har adhd/add göra forts. Lär dig så mycket som möjligt om ditt sätt att fungera så att du kan förklara för andra i din omgivning Försök hitta system som fungerar för dig som ex lägg fram saker i förväg, sätt upp påminnelser, lägg in planering i mobilen, ta hjälp av närstående med ekonomisk planering Öva på avslappning i en form som passar dig, kan vara i naturen, medveten närvaro, musik Varva ner framåt kvällen och hitta rutiner för sömn

Vad kan vi i familjen göra? Ta stöd från andra Sök kunskap, ha en forskares nyfikenhet, våga fråga Jämför inte med ”neorotypiska” andra Var stolt över att du får lära känna och följa ett barn/ungdom som tänker och gör på ett mer spännande sätt Försök få till tydlighet i miljö och rutiner Tänk att i vissa förmågor funkar det som hos yngre barn och hjälp till utan att döma eller kommentera detta Gör olika, om en har dålig syn i familjen behöver ju inte alla glasögon. Gör det inte mer laddat att ni har olika planeringsförmåga eller förmåga att hantera pengar osv.

Vad kan vi i familjen göra? forts Motionera Leta fritidsaktiviteter igen och igen, ge inte upp Gör inte mer av det som inte funkar Låt barnet/ungdomen lyckas Fem gånger mer beröm än kritik Beröm även det som du tycker är självklart Försök hålla dig så lugn det går, lågaffektivt bemötande även stor glädje kan stressa. Finns kvar även när det stormar, visa att du orkar Om du inte orkar sök stöd men lägg det inte på barnet/ungdomen

Vad kan vi på förskolan, skolan göra? Skaffa kunskap Forska i vad som händer innan problemsituation uppstod Gör inte mer av det som inte fungerar Ändra inte på saker när det fungerar Var noga att dokumentera så att nästa kollega som tar över inte behöver uppfinna hjulet igen En del behöver avskalad miljö En del behöver mer stimulerande miljö En del behöver en uppgift i taget En del behöver bildstöd

Vad kan vi på förskola, skolan göra? forts Anpassa utifrån svårigheterna- rimliga krav! Välj övningsfokus, kompensera Tänk kreativt Hitta situationer där barnet lyckas Var observant på dagsformen, barnets och den egna. Stöd både i inlärning och socialt Förstålse, förståelse, förståelse!

Vad kan vi i vården göra? Följa forskingen och arbeta efter vetenskap och beprövad erfarenhet Utreda med flera kompetenser och samla information från olika håll Sätta diagnos om sådan finns Informera patient, närstående och ev. förskola eller skola bl.a. genom föräldrautbildning Följa upp under uppväxten med fortsatt information och stöd både till patient och närstående, intyg m.m. Farmakologisk behandling - uppföljning Hjälpmedel – kognitivt stöd Behandling för ev. tillkommande svårigheter

Att tänka på för alla Vad ska hända? Var ska det hända? Med vem? Hur länge? Vad händer sedan?

När något blir för svårt Fundera över vad som hände innan beteendet visade sig. Finns det saker i omgivningen som stressar? - stökig miljö - distraherad av ljud - någon som stör - relationer - dagsform Finns det inre saker som stör? -trötthet -hunger - oro -dagsform Leta förklaringar, förstå och förändra!

Takar om framtiden Samhällets krav på exekutiva funktioner gör att fler med svårigheter märks. Risk för överdiagnostisering Behöver öka toleransen för vad som är avvikande och arbeta mer med kompensering. Motion som hjälp Diagnoserna blir fler Mer tekniska hjälpmedel för att kompensera för svårigheterna Fler läkemedel utvecklas Drömmar….

Tips att läsa vidare på: ” Ett nytt sätt att se på ADHD hos barn och vuxna Brister i exekutiva funktioner av Thomas E. Brown Studentlitteratur 2016 ” ADHD-guiden för föräldrar” Russel A. Barkley Natur och kultur 2015. ”Fördel ADHD-var på skalan ligger du?” och ”Hjärnstark” av Anders Hansen 2017 resp. 2016 ”Barn som bråkar – att hantera känslostarka barn i vardagen” Bo Hejlskov Elvén Natur och Kultur 2015. ”Fem gånger mer kärlek- forskning och praktiska råd för ett fungerande familjeliv” Martin Forster Natur och Kultur 2009. ”Explosiva barn” och ”Vilse i skolan…”skrivna av Ross W.Greene ”ADHD att leva utan bromsar” skriven av Martin L. Kutscher och utgiven på Natur och kultur 2010.