Samordningsförbundet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

2-årigt samverkansprojekt
Till vem riktar sig utvecklingspaketet?
Kvalitetsgranskning gymnasial lärlingsutbildning6/22/2014 Kvalitetsgranskning av gymnasial lärlingsutbildning.
Arbetsterapi i skolan.
Arbetsförmedlingens uppdrag för personer med funktionsnedsättning
PSYNK – Nuläge Östra Norrbotten.
Samordningsförbundet. Förstudie Arena Projektperiod 1 febr – 31 dec 2014 Projektledare; Päivi Johansson.
Samla in och sprida kunskaper och erfarenheter från ESF-projekt för unga.
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Arbetslivsintroduktion
KOLL PÅ LÄGET Almedalen 2013
Cornelia Björk & Lena Kulin Contextio Ethnographic November 2012
Elevinflytande Se sitt eget lärande och få inflytande över det
Konferens för Sociala insatsgrupper 9-10 februari 2012.
HLT Hälsa Lärande Trygghet.
Internationella programkontoret för utbildningsområdet.
Försäkringskassans roll i samverkan
Välkommen till årets Ordförandeseminarium 4 – 5 oktober 2014 Här möts vi som vill göra skillnad! 1.
Finansiell samordning – för vem ger det resultat ?
Lokal Arbetsförmedling
Arbetsmarknadspolitiska insatser
Aktivitetsersättningen I november 2010 uppbar personer ersättningen. År 2007 var det personer. Psykisk funktionsnedsättning är den vanligaste.
Projektnamn, projektledare och deltagande aktörer
Vägen mot handlingsprogrammet… Spela samman – en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet, SOU 2010:11 Litteraturutredningen, SOU 2012:65.
Samordningsförbundet
Tidiga insatser för barn i förskolan
Process: Lönekriterier
Spångas EHT-plan en elevhälsoplan efter de nya Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
TUNA-projektet.
BUN DAGAR Resultat- och Kvalitetsuppföljning
Modellområde psykisk hälsa barn och unga
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Övergång skola - och sen?. Ny nordisk definition dövblindhet Dövblindhet är ett särskilt funktionshinder. Dövblindhet är en kombination av funktionsnedsättningarna.
Fritidshemsutveckling - en kvalitetshöjning för alla?
Projektet Bakgrund, mål & syfte, målgrupp, tidsramar, processinnehåll, valideringsmaterialets användningsområde.
Arbetslivsinriktad rehabilitering på Arbetsförmedlingen
Festina lente – skynda långsamt
Skillnader i lagstiftningen Analys om de skillnader som finns i lagstiftningen är motiverade ur pedagogiska, sociala eller andra aspekter Se över gällande.
Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Antal respondenter:
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Socialdepartementet. Bred delaktighet, samarbete och samråd.
April 2016 HSO Sjukersättning Frågor Assistansersättning Frågor Mina sidor Försäkringskassan informerar.
Skurup – en godbit av Skåne Skurup – en framgångsrik skolkommun Skurup, en av 16 kommuner i Sverige, som ingått i SKL:s.
Presentationstitel Månad 200X Sida 1 SamPlan För de som saknar sjukpenninggrundande inkomst Syftet med projektet är att utveckla och pröva en modell för.
TILLSAMMANS GÖR VI SKILLNAD. Bakgrund till Mottagningsteamet - Behov av insats, där parterna samverkar i gemensam lokal. - Individen ska inte behöva besöka.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Undervisning och lärande för en hållbar framtid via aktionsforskning Inger Björneloo Inst. för didaktik och pedagogisk profession.
Sid 1 Månad 20xx Information om stöd till ungdomar med funktionsnedsättning Information om en enklare vardag Av: Barbro Norbeck & Elisabeth Dahlqvist Välkommen!
Utbildning ST-läkare-specialister 2014 Vårt uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen Att samordna resurser.
Brygga från skola till arbete Lena Abrahamsson Samordnare för uppdraget unga med funktionsnedsättning.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 02: Aktörer och deras roller och ansvar #grundSoL.
FMS gör skillnad! FMS erbjuder verktyg som gör det möjligt för alla på din skola att arbeta tillsammans med hälsa och livsstil för att förbättra skolresultaten.
Möjlighet till Egen Kraft!
Skolsamverkan i Göteborg
Fler I Arbete Effekter - Bidragsberoende - Utanförskap
VÄLKOMNA! Lärandekonferens 2017 LEVEL UP.
LINDESKOLANS HANDLINGSPLAN för elever i läs- och skrivsvårigheter.
Skolsamverkan - Göteborg.
PILA Praktik, Introduktion, Lärande, Arbete
Regionalt utvecklingsarbete evidensbaserad praktik inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. Sammanställning av intervjuer med.
För föräldrar till barn 6-12 år
Hur grupper utvecklas och hur folk beter sig i grupper
Särskilt begåvade och högpresterande elever
Dialogmöte förskoleklass
Personen från Skolverket
Välkomna till denna presentation av projektet Idrott för alla.
11gården, Växjö.
Arbetsgång Yrkesmässa Leksand
Presentationens avskrift:

Samordningsförbundet

Complete En förbyggande insats från åk 1 Gymnasiet Mål: Tidigt fånga för att minska inflödet till aktivitetsersättning - att rusta långsamt och hållbart Gymnasieelever, på praktiska linjer, vilka uppvisar tecken på, /eller har, en funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga

Ide´ och förankring Arbetsförmedlingens initiativ utifrån sedda behov i ordinarie skolsamverkan åk 3 - In för sent, bristande kunskap, bristande långsiktig helhetssyn och bristande klargörande av behov Förankring; Arbetsförmedlingen (SIUS, Unga F, resp chefer) Skolledningen (rektorer +verksamhetsutvecklare) Samspelet (BG o Styrelse)

Implementera SIUS-metodik för elever och mentorer i praktik via skolan Completes 3 uppdrag Utveckla metoder och instrument för att tidigt identifiera svårigheter för elever som har eller inte har diagnostiserade funktions-nedsättningar Tidigt samordna insatser för elever med svårigheter att klara studiesituationen Utredning? Implementera SIUS-metodik för elever och mentorer i praktik via skolan Ökat antal elever klarar examensbevis och bli mer rustade för arbetslivet Minskat antal unga som behöver hel aktivitetsersättning Minskat antalet unga som hamnar utanför våra trygghetssystem

Samverkan mellan Utveckla samarbetet i Skolsamverkan Lära av varandra 2018-08-08 Samverkan mellan Arbets- förmed- lingen Skolan Eleven Utveckla samarbetet i Skolsamverkan Lära av varandra Lära SIUS-metoden Helhetssyn utifrån identifierade behov Hur samarbetet fungerar SIUS-metoden kan öka möjligheterna för eleven att lyckas på en praktikplats genom att få rätt förutsättningar. Vi kommer att fördjupa oss i SIUS-metoden och hur den går till. Vi vill ge er möjligheter att se om ni kan få användning av metoden eller delar av den för att hjälpa eleverna att lyckas. Utbyta erfarenhet Ge verktyg till elever Stödja elever att lyckas Förstå varandras uppdrag Ett framtida arbetsliv

Medel söks för… 20 % arbetsförmedlare i skolan fr åk 1 SIUS-utbildning samt handledning till mentorer i praktiska program (skolan står för medarbetartiden) Neuropsykiatriska utredningar (8) Kunskapsinhämtning om behov av arbetsterapeut i skolan Totalt 427 tkr

Möten med elever ( plan ca 200) Utredande och samordnade möten med elever (arbetsförmedlare) ca 120 elever - besökte klasserna och informerade om arbetsmarknadens behov och basala krav samt om arbetsförmedlingens tjänster - gav möjligheter till individuella och klargörande samtal och vid behov möjlighet att få utredning - lämnade enkelt informationsblad; kontaktuppgifter och information om Complete

Utbildning mentorer ( 60 pers) 160 timmar för utbildning av 3 grupper, 3 timmar vid 3 tillfällen + handledning 22 deltog i utbildningen (Vård och oms.progr.) Utvärderingen gav 4,1 av max 5 Mycket givande, bra att få diskutera tillsammans och att få ny kunskap Ingen ”behövde handledning” Betydligt mindre timmar använda (1/3)

Neuropsykiatrisk utredning 3 års väntetid i Värmland 8 elever fått utredning gjorda kriterierna fick ändras under tiden Alla utredda hade en diagnos vilket innebar att olika stödåtgärder kopplades in från skolan och vården enligt gängse riktlinjer Elevstödsteamet såg inget behov av arbetsterapeutisk kompetens (socialpedagog)

Slutsatser Det som finansierats och kunnat göras har varit bra och har varit bra utfört Positivt för skolan: - Uppmärksammat behovet om tidiga insatser - Identifierat svagheter i överlämning grundskola/gymn - Uppskattad SIUS- utbildning, nya insikter - Elevvårdsteamets specifika roll- resurser, kompetens Varför inte en tänkt fortsättning? - Skolan inte redo - förankring, projektovana - Behov kommunikation skola vs skola, elever/föräldrar Våga prata anpassning och tänka helhetsperspektiv! Lyfta blicken för morgondagen!

Diskussionsunderlag Egna goda exempel för unga AE; på individnivå - på strukturell nivå Vad gjorde skillnad? Vad vill ni som grupp delge oss andra?

www.samspelet.se