En introduktion till politisk filosofi
Hur bör det goda samhället se ut?
Platon och filosofernas stat Platon ansåg att antingen måste filosoferna bli härskare, eller så måste härskarna bli filosofer. Staten, som också var namnet på hans största politiskfilosofiska verk, måste vara strikt hierarkiskt utifrån intellektuella dygder. Det var ingen demokratisk vision Platon hade.
T. Hobbes och Leviathan Människan var egoistisk av naturen menade Hobbes. I naturtillståndet rådde därför allas krig mot alla. Anledningen till att människor lyckats bilda samhällen är det gemensamma egenintresse som binder samman människor som agerar rationellt egoistiskt. Staten och diktatorn är ett nödvändigt ont, ett monster – en Leviathan, för att kuva människors egoism.
J. Rousseau och allmänviljan Rousseau ansåg att det moderna samhället och det moderna stadslivet hade korrumperat människan och skiljt den från sin naturliga miljö. Allmänviljan bör styra och direktdemokratiska styrelseformer implementeras i ett samhälle som erbjuder en naturlig uppfostran för sina unga medborgare.
J. Locke och den klassiska liberalismen Locke ansåg att människan hade vissa grundläggande, naturliga, friheter och rättigheter. Genom att komma överens med varandra skapar människor stater, lagar och dylikt för att skydda dessa rättigheter och friheter. Allmänna och fria val för att välja eller avsätta sina representanter är en garanti för att de som styr inte blir diktatorer. Om detta ändå sker bör folket genomföra en revolution.
K. Marx och marxismen Marx ansåg att kapitalismen, det nuvarande ekonomiska systemet, förtrycker arbetarklassen – de som utför det produktiva arbetet i ett samhälle. Istället har borgarklassen på odemokratisk väg tillskansat sig enorma resurser genom att utsuga arbetarklassen. Genom revolution ska arbetarklassen ta makten och genomföra socialismen och senare kommunismen, att allt ska ägas gemensamt och distribueras efter behov.