Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder -farmakologiska Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Riskbruk, skadligt bruk och beroende
Advertisements

Behandlingsfas 1, hjälpmedel
Frågor som underlättar för ungdomar att testa sitt cannabisberoende/missbruk och sitt missbruksmönster.
Evidensbaserad läkemedelsbehandling vid beroende
Kortprogram för cannabismissbrukare
Evidensbaserade metoder-farmakologiska
Läkemedel utan Nikotin
Riskbruk,skadligt bruk och beroende. Kriterier
Diagnoskriterier vid beroende och missbruk
Alkoholism.
Leg psykolog/leg psykoterapeut
Psykisk hälsa på 1177.se och UMO.se
Beroende och den växande hjärnan
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Demens – förnuftig användning av psykofarmaka
Medicinska-Psykiatriska effekter av Cannabis
Epilepsi Alma & Marie-Louise
LANDSTINGETS VÅRD AV PATIENTER MED MISSBRUKS- OCH BEROENDESJUKDOMAR
Missbruk Borås Bo Söderpalm
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Samband missbruk/beroende och psykiatrisk vård
Alkohol/droger och psykisk hälsa
Läkemedelsbehandling av alkoholberoende
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Visste du att… Fysiskt aktiva individer löper hälften så stor risk att dö av hjärt-kärlsjukdom som sina stillasittande jämnåriga. Källa: Vill.
Så behandlas MS I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Evidensbaserade metoder-farmakologiska
Vibeke Horstmann, Inst för hälsa, vård, samhälle, Centre for Ageing and Supportive Environments Jämförelse av två behandlingar.
Evidensbaserat arbete i praktiken – med fokus på kompetens och brukarmedverkan Lars Oscarsson.
Behandling och självläkning
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Beroende Missbruk - högkonsumtion
Nikotinberoende Psykologiskt beroende Intag av nikotin
Somatiska komplikatiner
Psykosomatiska syndrom
Säker vård och omsorg – en prioriterad fråga
Konsultmottagningen I 66
Vital i Norr Bättre liv för våra äldre Screening av depression Lena Andersson.
SIKTA Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård- ett samverkansprojekt mellan Region Skåne och Kommunförbundet.
Alkoholens medicinska effekter Rune Johansson, beroendeenheten
Alkohol och droger En översikt.
NADA & Öronakupunktur RFHL Göteborg.
Läget i Sverige Sverige har högsta andelen sjukskrivna i Europa. Vår kostnad för förtidspension och sjukskrivning ligger.
Lugnande läkemedel Bensodiazepiner Oktober 2015 Anna Petersson.
SÖMN Mars Kort om sömn Sömnen är kroppens och hjärnans sätt att återhämta sig och bearbeta intryck. Det finns inget antal timmar som är rätt för.
Screening för alkohol- och drogrelaterade problem AUDIT och DUDIT formulären Mona Andersson Alkohol- och drogbehandlare Nexus Socialförvaltningens öppenvård.
1. 2 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner.
Doktorns dilemma.  Mycket att skriva, formuleringar, tid  Risk för att bli pressad/manipulerad  Arbetsförmågebedömning? Funktionsnedsättning?  Gäller.
Nykterhet som ideologi. FRIHET. Vad betyder frihet för dig? En drog är något som är sinnesförändrande (berusande), beroende- framkallande och giftigt.
Substitutionsbehandling. Drog ersätts med läkemedel Minska drogsuget Ska vara tillsammans med psykologisk eller psykosocial behandling Används mot heroinberoende.
Screening för alkohol- och drogrelaterade problem: AUDIT och DUDIT formulären Mona Andersson Östersunds kommun Lars Andersson Bergs kommun.
INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Diagram taget från Socialstyrelsens.
Att få hypertonipatienter med högt BMI att gå ned i vikt.
CANNABIS OCH ALKOHOL – Hur ser kopplingen ut idag bland unga –
Bättre omhändertagande av patienter med psykisk ohälsa
Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder -farmakologiska Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK.
Beroendeskala Källa, folkhälsomyndigheten
Martin Mc Keon ST-Läkare VC Kvarnsveden
Alkohol.
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Hur står det till med det sexuella välbefinnandet bland personer som lever med hiv? Lena Nilsson Schönnesson.
PM: Akut Farmakologi, BUP Akut och Vård avdelning Malmö
Riskbruk av alkohol vid psykisk sjukdom, störning
Tramadolmissbruk bland ungdomar i Malmö
Läkarintyg för sjukpenning
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

Läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd Evidensbaserade metoder -farmakologiska Lars Håkan Nilsson Medicinsk rådgivare Kriminalvården HK

Abstinens (eng. withdrawal) De fysiska och psykiska symtom som uppträder när en drog lämnar kroppen. Drogpåverkan ger en dämpning av CNS, vilket innebär att när drogen lämnar kropen blir CNS exciterat Det är bara droger som dämpar CNS som ger abstinens Att abstinenssymptom uppträder talar för att det föreligger ett beroende av drogen i fråga eftersom förutsättningar för abstinens är att det skett förändringar i hjärnan.

Behandling av alkoholabstinens Hög puls, högt blodtryck, svettningar, darrningar, oro, nedstämdhet. Puls över 100 innebär vanligen en abstinens som kräver läkemedel och vid puls >120 finns risk för delirium Bensodiazepiner är de enda preparat som har dokumenterad effekt. Vissa läkemedel (alimetazin) sänker kramptröskeln. Målsättningen är att reducera symtom, förhindra epileptiska anfall (ofta första dygnet) och delirium (dygn två eller tre)‏. Används i form av symtom-trigger-therapy; en sjuksköterska bedömer utifrån abstinensskattningsskala (CIWA) patientens symtom och behandlar utifrån detta

Abstinenssymtom BDZ Tremor Yrsel, yr i huvudet Irritabilitet Sänkt grundstämning, dysfori Öronsus Depersonalisation, derealisation Koncentrationssvårigheter Minnessvårigheter Ljudöverkänslighet Palpitationer Ljuskänslighet Ökad ljud- doft- beröring- smärtkänslighet Förändrad smak, metallsmak Konfusion Psykos Kramper

Cannabisabstinens Cannabis ger troligen abstinens eftersom det är en dämpande drog Abstinensen blir mindre uttalad genom den långa halveringstiden Irritabilitet, ångest, dysfori/nedstämdhet Koncentrationssvårigheter, inlärningsproblem Cannabisrökning sänker IQ med minst 3-4%

Opioidabstinens Den tidiga fasen karaktäriseras av gäspningar, rinnande näsa, svettningar I mellanfasen (ett dygn syns gåshud, aptitförlust och gåshud Sen fas ger svåra symtom; värk (framför allt i vaderna), diarré, kräkningar, menstruationsrubbningar, minskad sexuell lust inget läkemedel finns registrerat på indikationen opiatabstinens

Behandling av opiatabstinens korsreagerande läkemedel som dextropropoxifen eller buprenorfin effekt även av doser under 3 mg/dygn clonidin började användas under 80-talet och var förstahandsmedel fram till 2000, risken är blodtrycksfall Avgiftning Clonidin vs metadon Clonidin vs buprenorfin Buprenorfin vs metadon Läkemedelsassisterad underhållsbehandling Metadon Buprenorfin (Subutex/Suboxone)

Alkoholbehandling Sökandet efter Metoden Dubbla diagnoser Matchningen Husläkaren Psykiatern Andligheten

GABA Glutamat - +

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer Disulfiram, akamprosat och naltrexon har alla en plats i terapin (Rekommendationsgrad A) Alla preparaten kan användas vid behandling av alkoholberoende generellt inom hälso- och sjukvården i kombination med ett omhändertagande som inefattar medicinska råd och stöd. (Rekommendationsgrad A) Såväl akamprosat som naltrexon har god säkerhetsprofil, saknar beroendepotential och har begränsade biverkningar. (Rekommendationsgrad A)

Behandlingsmålet är minskade alkoholrelaterade problem, något som kan uppnås genom alkoholfrihet, minskad totalkonsumtion och eller färre högkonsumtionstillfällen Vid uppföljning ska behandlingsresultatet utvärderas regelbundet. Om utebliven effekt efter 2-3 månader bör behandlingen ändras. Vid god effekt bör man räkna med en behandlingstid om 6-12 månader. Nya behandlingsperioder kan bli aktuella

Läkemedel vid olika psykiatriska sjukdomar Psykos- Sjukdom Ca 1% 2:a gen. neuro- leptika 10 DD/1000 inv Depression Ångest 3-5% Ca 5% SSRI 70 DD/1000 inv Alkohol- Beroende 6-7 % dislufiram acamprosat naltrexon 1

Man 29 år Kvinna 53 år Arbetar som personalchef i större företag Rutinkontroll diabetes/hypertoni Mår relativt bra för övrigt, men ser trött ut Elektriker Söker på grund av ryggbesvär Önskar sjukskrivning Måttlig rörelseinskränkning, ingen palpationsömhet, inga vilosmärtor

Alkohol? Denna vecka gjordes AUDIT på samtliga patienter som sökte Får 12 poäng, dricker mer än 6 standarddrinkar 1-2 gånger i veckan. Rutinkontroll av leverprover visar på ett gamma-GT 1,8 och kontroll med CDT 3,4 Bejakar regelbunden alkoholkonsumtion

Beroende? Framkommer att han tål upp emot 10-12 burkar Stöl/konsumtions-tillfälle Tycker det är ett problem att han inte kan sätta stopp Upprepad sjukskrivning, flera separationer Försöker att hålla upp och bara dricka till helgen, men dricker vanligen alla dagar i veckan På helgerna går det åt 2-3 flaskor vin/dag Flera gånger förnekat alkohol när medicineringen för högt blodtryck och diabetes varit på tal Svårt att sätta stopp och har vid ett par tillfällen blivit berusad på fester

Alkoholberoende Toleransökning Abstinens Dricker längre tid eller större mängd Oförmåga att avstå Tiden domineras av att få tag i, använda eller återhämta sig Ger upp sociala aktiviteter Fortsatt användande trots medicinska konsekvenser (tre av sju kriterier för diagnos)

Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevården Akamprosat; minskad risk för återfall, minskat alkoholsug och fler helnyktra dagar. Evidensgrad 2 Naltrexon; minskad risk för återfall, minskat alkoholsug och fler helnyktra dagar. Evidensgrad 2 Disulfiram; nykterhet och färre missbruksdagar. Evidensgrad 1

Disulfiram (Antabus) Blockerar syntesen av acetaldehyddehydrogenas Få vetenskapliga studier, mer ”beprövad erfarenhet” Många rapporterade biverkningar men få dokumenterade, vanligast leverpåverkan (ca 7 veckor), hudutslag (första 3 veckorna) och trötthet (troligen genom en generellt blockerande effekt) Ska ges under övervakning, kontinuerlig kontroll av leverprover och återbesök till läkare. Relapse är regel mer än undantag

Reward/Relief craving Negativa effekter Positiva effekter ?????? Sköter arbetet Familjen glad Hälsa Social påfrestning Dålig hälsa Dålig ekonomi ???????? nykter berusad

Jack London i boken ”John Finkelman” eller ”En alkoholists minnen ”Reward drinking ”…..det viktigaste var emellertid att jag tyckte om de där groggarna. Den glada sinnesstämning de framkallade var helt enkelt fantastisk. Vart jag än kom i världen stod John Finkelman och vinkade inbjudande. Det var omöjligt att komma undan. Alla vägar ledde till honom” Jack London i boken ”John Finkelman” eller ”En alkoholists minnen

Reward craving En positiv sinnesstämning gör att alkoholsuget ökar Blinkreflex? Hudkonduktans? Koppling till typ II alkoholism?

Naltrexonebehandling blockerar hjärnans opioidreceptorer Troligen mest effekt vid hereditet för alkoholberoende (en avvikelse i 118 SNpen) effekt genom minskad berusningsupplevelse (”less of ethanol high”), minskat sug att dricka mer, samt inte så positiva upplevelser av ruset för de personer som ej har ambitionen att vara helnyktra

Relief drinking …i sin förtvivlan började han dricka igen, tiden stod stilla för honom, dagarna föreföll honom oändligt långa. Han försökte döda tiden med långa strövtåg genom Paris och besöka gamla vänner, men hämtade ingen tröst ur besöken. Han satt på sitt hotellrum, drack whisky och plågades av tusen frågor, gick av och an, rände fingrarna genom håret…… LaMure; Målaren på Moulin Rouge, en bok om Henri de Toulouse-Lautrec

Acamprosat (Campral) Taurin-analog som påverkar GABA/glutamatsystemet, men verkningsmekanismen är komplex I en större amerikanska studie uppnåddes bäst effekt för de personer som eftersträvade helnykterhet Minskar också merbegäret vid återfall och förkortar på så sätt återfallen oddskvoten för nykterhet genom behandling jämfört med placebo är 1.4, vilket innebär att man måste behandla 8-9 patienter för att få en nykter, men det är trots allt ett bättre resultat än vid behandling av hypertoni

Behandling Föreslå en inledande period med disulfiram, övervakat på mottagningsbesök hos sköterska 2-3 dagar i veckan i 1-2 månader Samtidigt starta behandling med acamprosate Ge naltrexone antingen kontinuerligt eller till helgen, eventuellt dubbel dos

Behandlingen tar fasta på beroendesymtomen Psykosocial behandling Läkemedel toleransökning naltrexon abstinens bensodiazepiner kontrollförlust KBT, kontrollerat drickande naltrexon, acamprosate svårt att avstå AA, MET antabus, naltrexone, acamprosate upptar dagliga livet KBT, AA, counseling inskränker socialt liv KBT, MET, counseling medicinska konsekvenser MET

Nya farmakologiska alternativ Ondansetron Baklofen Topiramat Pregabalin NMDA-antagonister CRF-antagonister

Behand-lings-allians 30% Förväntningar Placebo Vad är det som gör att behandling funkar? Klientfaktorer 40% Faktorer som förklarar förändring i behandling: Relation Behand-lings-allians 30% Varför fokuserar vi så mycket på tekniken när det finns större möjligheter att påverka resultaten inom relation och förväntningar? Förväntningar Placebo 15% Teknik Modell 15% Hubble, M., Duncan, B., & Miller, S. (1999). The Heart and Soul of Change

Kroppsliga komplikationer till droganvändande Cannabisrökning kan ge bronchitsymtom, men främsta komplikationen är försämrade exekutiva funktioner Injektionsmissbruk medför risk för hepatit och HIV Amfetamin kan höja blodtrycket och därmed orsaka hjärnblödning Opiater ger andningspåverkan och vid överdos dör man av andningsförlamning