Lektion 1:1 Vad är våld Hur kan våldet benämnas

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pedagogisk planering Åk 7 - 9
Advertisements

FREDA – bedömningsmetoder i arbetet mot våld i nära relationer
Samtala om böcker.
Välkommen Jag heter Bettan Källgren och arbetar här på Stodeneskolan som lärare i special-pedagogik. Jag har utbildat mig ”extra” i bl a Läsmetodik, alltså.
Extrema fall eller normalförtryck? Om våld i nära relationer som utmaning för forskning och praktik Maria Eriksson 25 april 2013
Vårdprogram   Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna Syfte med vårdprogrammet– verksamheterna inom hälso- och sjukvård.
Kön, genus och jämställdhet Lokal pedagogisk planering Sh åk 9
Maria Bergström Socionom och sakkunnig RFSU
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Eskilstuna Zonta-klubb
Sexuellt utsatta pojkar
Unga och våld - en analys av maskulinitet och förebyggande verksamheter Delrapport inom uppdraget att ta fram kunskapsstöd som är inriktat på attityder.
Samverkan mot våld Myndighetssamverkan mellan länets kommuner, Norrbottens läns landsting, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Länssamordnare Marianne.
Läroplansträff Välkomna. Dagens arbete Björkbackaskolan presenterar sitt framgångsrika arbete med lärandeuppdraget Bedömning för lärande -
Uppsökande och förebyggande arbete
Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck (HRV) samt våld i samkönade relationer 56 åtgärder inom sex insatsområden:
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Trygghet ur jämställdhets- perspektiv i samhällsbyggnad Namn Titel, Organisation.
Regionövergripande riktlinjer – Våld i nära relationer
En samlad strategi för ANDT-politiken, Prop. 2010/11:47 Syfte Mål och inriktning för hur samhällets insatser ska genomföras, samordnas och följas upp.
Vad är FREDA? FREDA kortfrågor identifierar våldsutsatthet.
Reportage En journalistisk text som på nära håll beskriver människor, platser, händelser och företeelser Journalisten måste ut i verkligheten för att.
Västernorrlandsmodellen används för att lyssna till barn som brukare
Att visa fotnot, datum, sidnummer Klicka på fliken ”Infoga”och klicka på ikonen sidhuvud/sidfot Klistra in text: Klistra in texten, klicka på ikonen (Ctrl),
Vad måste jag kunna? SFI kurs D.
Välkomna Klassbloggen Lärare i klassen Skolrådsrepresentanter
Barn som växer upp i familjer med våld
Att driva förändringar med hjälp av kommunikation - Så nyttjar du kommunikationens kraft på bästa sätt i ditt förändringsarbete.
Våga fråga! Utbildning i våld i nära relation Anette Eriksson Ingela Widell jan 2016.
Sexuella trakasserier och respekt VO1:s arbete kring temadagen den 24 februari 2016.
Barn och ungdomar utsatta för misshandel och sexuella övergrepp Steven Lucas, överläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset.
KFR:s undersökning 2009 Våldsarbete i parrelationer på familjerådgivningar.
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
Vårdprogram Våld i nära relation Hälso- och sjukvårdens omhändertagande av barn och vuxna
Vetlandas arbete för att leva upp till SOSFS 2014:4.
Våld Annie Forsgren En definition av våld ”Varje könsrelaterad handling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor,
Familjegruppsamtal Att skapa förtroende och partnership vid utredningar om misstänkt barnmisshandel Hörnstenar: Bemöta familjen med respekt, öppenhet och.
Genus och religion.
Samordnare våld i nära relationer
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
För mer information, kontakta:
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Introduktionskurs om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer
Psykisk ohälsa, stigma och arbetsliv
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Normaliseringsprocessen
Lektion 2:1 Våldets uttryck Våldet tar sig olika uttryck
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
NATIONELL PATIENTENKÄT specialiserad somatisk vård 2014
Våld i nära relationer.
Mål och styrning Läroplansmålen
Lektion 1:1 I vilka sammanhang kan det vara bättre att använda begreppet ”våld i nära relationer” än begreppet ”mäns våld mot kvinnor” – och tvärtom?
Etik & moral.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Lektion 5:1 Vad kan du göra nu? Framtida utmaningar 1.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
JÄMSTÄLLDHETSMYNDIGHETEN
Socialstyrelsens arbete mot våld i nära relation
Att fråga om våldsutsatthet - äldre
Tips för bättre kommunikation
FREDA Beskrivning FREDA -  standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.
FREDA Kortfrågor FREDA -  standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.
FREDA kortfrågor på picto
Våld i nära relationer.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

Lektion 1:1 Vad är våld Hur kan våldet benämnas Användning av olika begrepp Våldets bakomliggande orsaker

Här börjar berättelsen om Anna… 1:06 minuter

Läsa text/Lyssna på text + Hur kan våldet benämnas?

I filmen hänvisas till ”hittar här”, och i texthäftet står texten: Mer om våld i samkönade relationer hittar du här: NCK:s rapport Våld i samkönade relationer — en kunskaps- och forskningsöversikt. Utbildningsmaterialet Blott du mig älskar, finns på NCK hemsida Mer om hedersrelaterat våld och förtryck hittar du här: NCK:s rapport Hedersrelaterat våld och förtryck — en kunskaps- och forskningsöversikt. Länsstyrelsen Östergötlands nationella informationssida www.hedersförtryck.se

I vilka sammanhang kan det vara bättre att använda begreppet ”våld i nära relationer” än begreppet ”mäns våld mot kvinnor” – och tvärtom? Vilka begrepp används i verksamheten?

Läsa text/Lyssna på text + Våldets bakomliggande orsaker

Varför behöver personalen i denna verksamheten kunskap om våld och bakomliggande orsaker?

Genom en ökad medvetenhet om våldets bakomliggande orsaker kan vi förbättra stödet till våldsutsatta kvinnor och motverka de ojämlika maktstrukturerna. Vi ska nu lyssna på några röster om varför…

Lyssna på kommentarer om varför kunskap om våld behövs i den offentliga sektorn...

Kom ihåg! Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kommer 1/3 av alla kvinnor och flickor någon gång under sin livstid att utsättas för fysiskt eller sexuellt våld. Det är viktigt att reflektera över vilka begrepp man använder och varför. Det kan till exempel vara relevant att använda begreppet ”mäns våld mot kvinnor” när man talar om våld på en samhällelig nivå, medan ”våld i nära relationer” kan passa bättre för ett inkluderande bemötande av enskilda individer. Mäns våld mot kvinnor kan förklaras som ett uttryck för ett ojämställt samhälle där män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. Samtidigt ska man vara uppmärksam på att faktorer på individnivå också kan spela in.

TILLBAKA TILL STARTSIDAN Knyt ihop lektionen Vad har varit nytt? Vad har varit intressant? Uppgift till nästa pass? Läsa…? Vi ska nu gå vidare och få kunskap om våldets omfattning TILLBAKA TILL STARTSIDAN TILL NÄSTA LEKTION 12

Lektion 1:2 Våldets omfattning Hur kan våld mätas Skillnader mellan kvinnors och mäns utsatthet Maskulinitet och våld Hur många barn upplever våld?

Annas funderingar… 32 sekunder

Läsa text/Lyssna på text + Hur kan våld mätas?

Efter ni läst/lyssnat - lägg pekaren på resp Efter ni läst/lyssnat - lägg pekaren på resp. pusselbit och läs upp texten om aktuell undersökning.

Bra att veta lite om Att det finns olika sätt att mäta brott Att ingen undersökningen är heltäckande Att mörkertalet är stort dvs. de som inte anmäler eller berättar. Vi ska nu lyssna på några

Lyssna på olika erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för olika former av våld… ASI-intervju är en standardiserad bedömnings-metod i intervjuform som används för personer med missbruks- och beroendeproblem. 

Läsa text/Lyssna på text + Skillnader mellan kvinnor och mäns våldsutsatthet.

Skillnader mellan kvinnors och mäns våldsutsatthet Fliken Sexuellt våld Läs/Lyssna på texten Klicka sedan på fliken Psykiskt våld Klicka sedan på fliken Fysiskt våld

Tankar kring skillnaderna i kvinnor och mäns erfarenheter av våld? Bikupa Be några dela med sig om vad de pratat om…

Läsa text/Lyssna på text + Polisanmälda fall av misshandel Visa på skillnaderna i det ljusgröna fältet dvs. bekant inomhus, nära relation

Tittar man på polisanmälda misshandelsbrott syns blir skillnad mellan kvinnor och män tydlig: Kvinnor blir utsatta till största delen av en person de känner och till största delen inomhus Män blir till största del en utsatta en för dem okänd person och utomhus. Nästa text har fokus på hur vanligt är våld i nära relation.

Läsa text/Lyssna på text + Hur vanligt är våld i nära relationer?

Varför är det relevant att ha en uppfattning om våldets omfattning? Hur kan sådan kunskap påverka vårt arbete?

Läsa text/Lyssna på text + Vilka utövar våldet?

I texten stod det…/Han sa att… mycket tyder på att våldet är starkt kopplat till kön och maskulinitet. Vi ska nu få lyssna på Katarina Björkgren som pratar om den kopplingen.

1:23 minuter Den officiella kriminalstatistiken visar att vid misshandelsbrott är drygt 80 procent av de misstänkta män. När det gäller sexualbrott är 97 procent av dem som misstänks män. Detta tyder på att våldet är starkt kopplat till kön och maskulinitet. Att utöva våld i nära relationer kan vara ett medel för att stärka våldsutövarens känsla av manlighet. Under våldsutövandet kan män uppleva att de uttrycker typiskt ”manliga” attribut: aggressivitet, styrka och kontroll.

Läsa text/Lyssna på text + Hur många barn upplever våld?

Lyssna på olika erfarenheter av att möta våldsutsatta barn och ungdomar… Kanske börja med denna som är den enda som handlar om maskulinitet.

Kom ihåg! Enligt kriminalstatistiken är män kraftigt överrepresenterade som våldsutövare, vilket tyder på att våld är kopplat till kön och maskulinitet. När kvinnor utsätts för våld är det ofta av en partner medan män oftare utsätts av okända gärningsmän. Kvinnor utsätts för sexuellt våld i betydligt högre utsträckning än män. Barn berättar sällan för andra om vad de varit med om när de upplevt våld, bland annat av rädsla och förvirring, lojalitet, skuld och skam. Det finns därför en risk för att deras utsatthet inte uppmärksammas.

TILLBAKA TILL STARTSIDAN Knyt ihop lektionen Vad har varit nytt? Vad har varit intressant? Uppgift till nästa pass? Läsa…? Vi ska nu gå vidare och få kunskap våldets olika uttryck TILLBAKA TILL STARTSIDAN TILL NÄSTA LEKTION 32